Hoplitfalangens utbredning.

[jofredes]

Vilka folk/stater i den antika medelhavsvärlden annamade hoplitkrigföringen och vilka gjorde inte det? De som inte införde den, varför inte?
Hur skilde sig egentligen en hoplitfalang från en egyptiskt, sumerisk eller assyrisk falang?

Assyrierna han använda sig av hellenska hopliter strax innan de gick under, vad gjorde för de intryck?
Perserna använd sig av hellenska hopliter utan att försöka skapa egna, varför inte, det samma gäller för egypter.
De Italiska folken(Etrusker, rommare) införde hopliter, men inte samniter(hur var det ned övriga Oskiska stammar?) samt som jag förstått det Venetianer. Vad gällde för Sicilanarna, Korsikaner Sardiner etc.
Kartagerna införde hopliter.
Ibererna gjorde väl inte det.
Kelter gjorde väl inga försök till imitationer?
Hur var det med Thraker, Daker och överiga balkaneser?
Lydier införde väl hopliter?

[Dûrion Annûndil]

Vilka folk/stater i den antika medelhavsvärlden annamade hoplitkrigföringen och vilka gjorde inte det? De som inte införde den, varför inte?
Hur skilde sig egentligen en hoplitfalang från en egyptiskt, sumerisk eller assyrisk falang?

Den vanligaste beväpningen i alla arméer i den civiliserade världen var naturligtvis infanteriet, beväpnat med spjut och sköld. Kroppspansaret varierade. Mellan 700 - 650 f.Kr uppstod taktiken i Grekland att använda en sköld (aspis) som var säkrad på vänsterarmen (genom en ögla, porpax) och användes för att skydda även personen till vänster i formationen. Därmed var det nödvändigt att hålla en tät formation och tänka på grannen. På andra ställen använde man naturligtvis täta formationet med spjutbärare också, men i praktiken slogs krigaren för sig själv i ledet - han skyddade sig själv med skölden, som hölls i handen. Assyriernas beväpning var i övrigt snarlik - ett ca 2,5 - 3 meter långt spjut och en stor rund sköld (utan öglan för armen). Sumererna var för länge sedan borta, men de hade även de använt spjut och sköld främst.

Assyrierna han använda sig av hellenska hopliter strax innan de gick under, vad gjorde för de intryck?
Perserna använd sig av hellenska hopliter utan att försöka skapa egna, varför inte, det samma gäller för egypter.
De Italiska folken(Etrusker, rommare) införde hopliter, men inte samniter(hur var det ned övriga Oskiska stammar?) samt som jag förstått det Venetianer. Vad gällde för Sicilanarna, Korsikaner Sardiner etc.
Kartagerna införde hopliter.
Ibererna gjorde väl inte det.
Kelter gjorde väl inga försök till imitationer?
Hur var det med Thraker, Daker och överiga balkaneser?
Lydier införde väl hopliter?

Den här taktiken spred sig i det grekiska kulturområdet, men självklart tog det en viss tid, så det är inte troligt att de grekiska legosoldater som var i egyptiska hären under den här första tiden använde sig av taktiken, även om de hade hoplitpansar på sig. Assyrierna använde sig inte av sådana legosoldater vad jag vet. Perserna uppbådade sina härar av från de lokala områdena, och deras beväpning var ju lokalt utformad, och det är ju inte självklart att perserna såg något potential i denna taktik. Att en satrap som gjorde uppror i väster hyrde in "de tiotusen tappra" berodde ju på att de fanns där att hyra, och han kanske såg potentialet. Upproret misslyckades ju dock. Och varför utbilda folk, när experterna var till salu vid behov?

Italiker, Latiner, Samniteranvände alla hoplittaktiken. Thrakerhade enligt Herodotos sin egen taktik. Lydierna var ju greker eller helleniserade, så de använde den taktiken. Befolkningen på Sicilien lydde under karthager eller greker, utom vissa småstäder som då var helleniserade i stort sett och väl då använde den taktiken. Corsika och Sardinien lydde först under Karthago, sedan Rom.

Mvh -Dan

[Conny Edman]

Det är även så att Falangtaktiken med tung beväpnade hopliter krävde en viss typ av terräng. Thrakerna t ex som levde norr om Makedonien levde i oländig terräng med mycket berg, klippor skogar mm. I sådan terräng fungerade inte falangtaktiken så väl. Därför speciallicerade sig Thrakerna på lätta trupper som blev berömda under sin tid och hyrdes ofta in som legosoldater bland de övriga stadsstaterna.

För att falangen skall fungera så måste de ha relativt slät mark så att de kan upprätthålla en jämn obruten front. Om denna front bryts så kan fienden komma hopliterna in på livet, vilket naturligtvis inte var uppskattat... Detta blir ännu mera sant när Makedonierna inför piken i falangen och gör hoplitens utrustning lättare.

[Kapten_Gars]

Fast hopliten hade ju lagt av sig rustningen redan i omgångar redan innan makedonierna dök upp på scenen. Mot slutet av 400-talet så stred de flesta hopliter iförda hjälm och kanske benskenor, annars så förlitade man sig på skölden för att skydda sig. Under sista delen av 300-talet så börjar man åter bära rustnig men då är de av exakt samma slag som de som bars av makedonierna, dvs ett begränsat antal bronsharneks och mest linnekyrasser.
Den viktigaset förändrignen var den markant lättare skölden som makedonierna gjorde bruk av.

[Dûrion Annûndil]

Det är även så att Falangtaktiken med tung beväpnade hopliter krävde en viss typ av terräng. Thrakerna t ex som levde norr om Makedonien levde i oländig terräng med mycket berg, klippor skogar mm.

Grekland är väl inte heller ett särskilt flackt landskap, så det beror nog på mer faktorer än så...

Den viktigaset förändrignen var den markant lättare skölden som makedonierna gjorde bruk av.

Att man bar en sarissa med båda händerna och lät skölden hänga innebar väl att man även återgick till att skölden enbart skyddade bäraren

I praktiken så är väl då Hoplittaktiken att man bildar sköldmur, medan makedonska falangen blir en offensiv koncentration av pikar?

Mvh -Dan

[Kapten_Gars]

Hoplitfalangen var synnerligen offensiv även den och den makedonska falangen slöt leden mycket tätt när man gick till anfall, i praktiken nog tätare än hoplitfalangen då makedoniern behövde mindre utrymme för att bruka sina sarissa och var mer beroende av en tätt och ocgenom brytlig formation. De båda stridsformerna är i grudn och botten variationer på samma tema.

[Dûrion Annûndil]

För att illustrera:


Makedonsk falang, där piken är det dominerande attributet,



Grekiska hopliter, där man bildar sköldmur och slåss med överhandsfattning på spjutet.

Med reservation för missvisande bilder...

Hopliterna är väl då beroende av att hålla formationen för att sköldarna skall skydda dem och de andra, medan makedonierna är beroende av formationen för att hålla muren av pikar i ordning, vilket väl är en viss skillnad?

Mvh -Dan

[Conny Edman]

Grekland är väl inte heller ett särskilt flackt landskap, så det beror nog på mer faktorer än så...

Helt korrekt. Men det var därför som grekerna många gånger stred på samma fält för att kunna få den släta yta som de behövde. När två stater hamnade i luven på varandra och skulle göra upp så letade de upp en bra plats att slåss på. Betänk även att arméerna inte var så stora under denna tiden. Efter att de hittat en bra plats så mötes parterna där och slogs. Striderna gick många gånger ut på att lyckas knuffa sin motståndare så att denne förlorade balansen eller blev utmattad och försökte fly. Det var oftast då som förlusterna kom, när de flyende vände sin oskyddade rygg mot fienden.

Ja ja detta inlägg svarar inte så mycket på den ursprungliga frågan... Får leta vidare i mina böcker. Dock så vet jag att de grekiska kolonierna använde sig av denna typ av teknik. Även de flesta latinska statstaterna hade denna form av stridsteknik.

Mvh/
Conny[/quote]