Dûrion Annûndil skrev:
Romarna var ju (tvärtemot de grekiska statsstaterna) desto frikostigare med Romerskt Medborgarskap, och med försök att assimilera befolkningen till deras kulturvanor, varför erövrade folk snart kom att betrakta sig som romare, vilket minskade friktionen i riket efter åtminstone en generation. Detta skedde dock ibland med hårda metoder...
Ja det var ju deras variant, som gör de ganska unika också. Att låta de erövrade få bli en del av imperiet och behandla dem milt om de böjer sig för övermakten, är ju inte särskilt vanlig metod av senare erövrare. Romarnas tolerans mot de erövrades religion och kultur var ju stor, men dessa tog ändå till sig av den romerska kulturen och språket och satte värde i att bli romerska medborgare, oerhört snabbt. För att ilustrera det hela brukar jag påpeka att Vercingetorix sonsöner var stolta romerska officerare, vilket jag läst nånstans. Men det är ändå en skillnad på den romerska och den alexanderska varianten vill jag mena.
Dagwood D. Dusseldorf skrev:
Jag har länge undrat i vilken eller vilka sjukdomar Alexander Den Store dog av?
Vet någon det?
Jag såg en dokumentär där man lade fram teorin att man i medicinskt syfte använde sig av nysrot uner antiken, i mycket små mängder är denna rot bra mot sjukdom. Men i större mängder, vilket inte behöver vara särskilt mycket större, är den dödlig. Man jämförde de symtom man kunde få fram på alexander, exempelvis i form av hur länge han var sjuk innan döden inträdde, och några fall av nysrotsförgiftning under koreakriget. Man kom fram till att detta antagligen var skälet, Alexander fick feber, och läkarna vårdade honom med nysrot, man räknade med Alexanders kända otålighet och föreställer sig att han krävde att läkarna skulle öka dosen så att han blev frisk snabbare, och detta utan att man kände till konsekvenserna av ökade doser. Hans död var alltså ett medicinskt misstag enligt denna teori, och man räknar också med att om någon ville mörda honom, skulle inte detta ske i fegaktigt smyg med gift utan med dolk inför många ögon eftersom det snarare var makedoniernas melodi sa man.
