Ska man läsa en spännande berättelse och samtidigt få någotsånär riktiga fajta med sig i historien så ska man väl läsa Bokserien om Ayla och Jondalar.
Grottbjörnens folk, Hästarnas Dal, Mammutjägarna, Stäppvandringen och nu senast Nionde grottan.
Jag har läst att Författarinnan har gått igenom otroligt mycket research så att det ska bli så trovärdigt som möjligt när det gäller den kultur som fanns under slutet av den senaste Istiden.
Hällristningars- och grottmålningars budskap?
Pilbaras flickor
För min del var det Pilbaraflickornas ristningar i Australien som på något sätt klargjorde för mig vad som är livets väsentligheter. Ristningarna är kanske mer än 15000 år gamla och gjorda av kvinnor. De hade sitt eget område där män inte var välkomna.
.
Ristningarna är inte direkt vackra, men likt det mesta i Australien konst är den expressiv och man lägger sin hela värld i en enda ristning/ målning. Pilbaraflickornas figurer kan dock tolkas som att de berättar om samlande mat, det månatliga, graviditet, födsel, killar och vad allt man kan läsa in i deras humoristiska krummelurar.
.
Männen berättar oftast om jakt och vi ser dem med några kastspjut i handen. Samma scen ser vi enstaka gångar i dag. Liknande bilder kan man finna i södra Afrika där männen jagar på samma sätt som för närmare 30000 år sen enligt de daterade hällmålningarna. Deras kultur har varit hållbar. Jag är inte så säker på att vår teknologiska kultur består om 30000 år.
.
Vår förståelse börjar med det nära och att strunta i våra egna värderingar. Australien har ett unikt område som kallas Gwion Gwion lokalt i Kimberley. Där visar man att man kunne skapa stor konst. Jag blev genast förälskad i de långa graciösa Kimberleyflickorna. Eftersom de har ritat dem större än andra människolika figurer antar jag att det flickorna och andra figurer var idoler/ gudar för folket där för 17000 år sen enligt dateringarna.
:
Mitt bland dem finns lika märkliga figurer som egyptiska gudar ... men vem vet egentligen hur gudar ser ut?
ha det catshaman
.
Ristningarna är inte direkt vackra, men likt det mesta i Australien konst är den expressiv och man lägger sin hela värld i en enda ristning/ målning. Pilbaraflickornas figurer kan dock tolkas som att de berättar om samlande mat, det månatliga, graviditet, födsel, killar och vad allt man kan läsa in i deras humoristiska krummelurar.
.
Männen berättar oftast om jakt och vi ser dem med några kastspjut i handen. Samma scen ser vi enstaka gångar i dag. Liknande bilder kan man finna i södra Afrika där männen jagar på samma sätt som för närmare 30000 år sen enligt de daterade hällmålningarna. Deras kultur har varit hållbar. Jag är inte så säker på att vår teknologiska kultur består om 30000 år.
.
Vår förståelse börjar med det nära och att strunta i våra egna värderingar. Australien har ett unikt område som kallas Gwion Gwion lokalt i Kimberley. Där visar man att man kunne skapa stor konst. Jag blev genast förälskad i de långa graciösa Kimberleyflickorna. Eftersom de har ritat dem större än andra människolika figurer antar jag att det flickorna och andra figurer var idoler/ gudar för folket där för 17000 år sen enligt dateringarna.
:
Mitt bland dem finns lika märkliga figurer som egyptiska gudar ... men vem vet egentligen hur gudar ser ut?
ha det catshaman