samhällsstruktur och klasser under antiken

[Jalltar]

Jag skulle vilja veta lite om hur de olika antika civilisationernas samhällen var organiserade i östra Medelhavet, Mesopotamien och omkringliggande områden, under perioden från 2000 f. Kr. till Perserrikets fall. Hur klassindelningen och liknande var.
Till exempel, vilka civilisationer hade en ärftlig adel och i så fall hur stor makt hade den i förhållande till kungen?

Vilka skapade egentligen konst, bönder och handelsmän kan ju knappast ha haft tid med det, och adeln var väl oftast inriktade på krig. Var det helt enkelt prästerna? Hur var det i så fall i de civilisationer som inte hade någon prästklass, som den grekiska?

Vilken samhällsklass tillhörde krigarna? Var de adliga, yrkessoldater, deltidsbönder, deltidssoldater, tvångsrekryterade bönder eller kanske något annat?

Hur många olika samhällsklasser fanns det och vilken möjlighet hade man att "resa" mellan klasserna? (I Sparta till exempel verkar det ju bara ha funnits två klasser, krigare och slavar).

Sådana frågor är jag intresserad av, antingen om ni helt enkelt kan ta en civilisation och skriva ner lite hur den var organiserad eller om ni kan hänvisa till någon bra hemsida som skriver lite om detta (helst inga böcker dock, jag läser redan tre stycken olika för tillfället, jag har inte tid till fler på ett bra tag).

[Lunk]

Angående konst. Grekerna är ju kända för sitt keramikgods. Bruksföremål och konst i ett som tillverkas av "hantverkar klassen" så att säga.

[Jalltar]

Angående konst. Grekerna är ju kända för sitt keramikgods. Bruksföremål och konst i ett som tillverkas av "hantverkar klassen" så att säga.

Precis den typ av uppgifter jag letar efter, du vet inget mer om de grekiska hantverkarna?
De syselsatte sig på heltid med att tillverka krukor och liknande antar jag? Var det samma personer som tillverkade krukor som tillverkade statyer och liknande? Hur försörjde hantverkarna sig, sålde man helt enkelt krukorna på närmsta marknad eller var de anställda av någon? Vilka var det som blev hantverkare, var det till stor del ett arbete som gick i arv eller kunde vem som helst bli det?

[Lunk]

Jo det var nog en heltidssyselsättning. det är nog inte så lätt att sätta ihop en snygg kruka. men att "knacka" fram en skulptur är nog ännu svårare och ett jobb för experter. fria män som höll på med hantverk lät det nog gå i arv till sina söner hellre än att lära ut till andra för att på så sätt minska konkurrensen, möjligtvis lärde de upp en slav då och då.
I Aten fanns en klass som hette metics (osäker på stavningen) den bestod av folk som bodde i stadsstaten men inte var medborgare. de fick därför inte äga jord och var tvungna att bli hantverkare/handelsmän. därmed inte sagt att alla hantverkare var metics.

[Dûrion Annûndil]

Jag skulle vilja veta lite om hur de olika antika civilisationernas samhällen var organiserade i östra Medelhavet, Mesopotamien och omkringliggande områden, under perioden från 2000 f. Kr. till Perserrikets fall. Hur klassindelningen och liknande var.

Vilken enormt bred fråga, både vad gäller områden och vad gäller tidsperiod...

Man kan nog ganska säkert utgå ifrån att alla riken hade en adel. Däremot varierar det väldeliga mellan välden och tider hur pass stort inflytande adeln hade, hur stor den var, och vad dess funktioner var. Det varierar även över tiden inom riken.

Konstverk av avancerad art, med rika dekorationer av ovanlig art eller dylikt var naturligtvis beställda hantverksföremål från etablerade konstnärer. Skulle rikets bravader beskrivas i Lapis Lazuli och bladguld, så var det inte vem som helst som kunde snickra ihop dessa material, eller få tillgång till dem. Men massor av föremål som numera är ovärderliga på museer var ju vanliga bruksföremål på sin tid, som kanske massproducerades.
Grekiska vaser är ett exempel. Det fanns en stor industri av kruktillverkning och vasmålning i Korinth och sedan Grekland på 600 - 400-talet, som exporterade över hela medelhavet. Krukor serietillverkades och dekorerades med bekanta motiv. Vissa var sämre tillverkade än andra, andra var skickligt hantverk. Det var alltså hantverkare även i Grekland som sysslade med sånt, oftast som ärftligt yrke eftersom man lär sig av de äldre, och vem är bättre att lära ett yrke än sina barn? I Grekland fanns även metoiker ("utlänningar") som var hantverkare, 'Amasis-målaren' har skapat en del nu ovärderliga vaser, och hans namn är troligen det egyptiska Ahmosis - han var alltså troligen Egyptier.
Grekiska vaser användes alltså i det vardagliga livet, men även att begravas i när kroppen kremerats.
Men som sagt, det här är under Arkaisk och klassisk tid, tidigare var det annorlunda i Grekland. Så mycket annat kan fyllas i om resten av området!

Mvh -Dan

[Ralf Palmgren]

I antikens Hellas respekterades krukmakarna tyvärr inte så värst mycket. De var mycket dåligt avlönade trots att de utförde fina och väl användbara jobb. Man kan till och med påstå att de som utförde dessa föremål tillhörde de allra lägsta fria samhällsklasserna.

[Singer]

Det pratades högre upp om klasser i form av slav/krigare. Men hur var könsrollerna i såväl Sparta som Aten?