Romarnas stridssätt?

Från Romolus och Remus till Västroms fall.
jason71
Medlem
Inlägg: 24
Blev medlem: 9 februari 2004, 08:06
Ort: från? sverige

Inlägg av jason71 » 1 april 2004, 23:09

Djinghis Khan skrev:
Dûrion Annûndil skrev:
Å andra sidan hade romarnas träning ingen avgörande betydelse, eftersom de ändå åkte på stryk av germanerna vid de flesta tillfällen
Vad grundar du detta på? Den romerska hären var övervägande framgångsrik i strid mot germanerna.
Slagen vid Arausio 105 f.kr, Teuteburgerwald 9 e.kr, Philippolos 250, Abrittus 251, Placentia 271, Hadrianopolis m.fl. Jag förväntar mig bättre av "världens bästa armé"
Nja. Med all respekt. De flesta slagen du räknar upp känner jag inte till, men som jag uppfattat det hade romarna en förödande dålig ovana att låta politiker, odugliga ståthållare och folk som inte hade militär kompetens leda stora styrkor. T ex berodde de otroliga nederlagen mot Hannibal på att romarna sände politiker helt utan militär kompetens i spetsen på sina styrkor.

Varus var också en fullkomligt oduglig härförare, och Caesar lär inte heller ha varit särskilt lysande. (Har det framkommit på senare tid).

Det tycker inte jag har med själva armén att göra. Caesar försatte sig i omöjliga situationer, men ändå lyckades hans armé klara skivan. Tvärtom tycker jag det tyder på att den romerska armén var mycket, mycket bra, eftersom den kunde segra även om en fullständig odugling ledde den. Och så tycker jag det är ointressant vad armén i nedgångstid presterade, för när romarriket förföll var armén bara en skugga av sitt forna jag. Ska det vara någon mening att tala om en bra armé så måste man nog koncentrera sig på romarrikets kejsartid och guldåldern. Under nedgångsperioden var den romerska armén knappast bättre än fiendens styrkor.

jason71
Medlem
Inlägg: 24
Blev medlem: 9 februari 2004, 08:06
Ort: från? sverige

Inlägg av jason71 » 1 april 2004, 23:19

Larsson skrev: Trots detta så verkar romarna ha vunnit de flesta (större) slag, vilket egentligen
inte är förvånande med tanke på den bättre romerska drillen och med tanke
på att större fältslag inte var vad de små germanerna strötrövarbanden sökte i krig.
Spjutresonemanget är visserligen intressant, men pilum var bara en enda del av romarnas arsenal. Om nu germanerna slungade sina spjut mot den romerska legionen så måste vi ju tänka på att romarna bar gigantiska sköldar och var experter på att skydda sig just mot den typen av bombardemang. Germanerna däremot var inte alls lika bra på att skydda sig mot kastspjut. Åtminstone inte om de stred på traditionellt sätt. Vidare finner jag att en rektangel borde vara mycket mer sårbar än en fyrkant om formationerna möts i närstrid. Om fyrkantens flanker drar fram (vilket de lär göra), kommer svinfylkingens främre del i stort sett bli inringad och ha fiender på tre sidor samtidigt. En annan faktor som det åtminstone står om i krigen mot germanerna under kejsartiden var att germanerna var mycket sämre bepansrade. Det hade också betydelse vid en sammandrabbning.

Användarvisningsbild
Djinghis Khan
Medlem
Inlägg: 2688
Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
Ort: Karlstad

Inlägg av Djinghis Khan » 1 april 2004, 23:20

jason71 skrev: Nja. Med all respekt. De flesta slagen du räknar upp känner jag inte till, men som jag uppfattat det hade romarna en förödande dålig ovana att låta politiker, odugliga ståthållare och folk som inte hade militär kompetens leda stora styrkor. T ex berodde de otroliga nederlagen mot Hannibal på att romarna sände politiker helt utan militär kompetens i spetsen på sina styrkor.
Japp, och det har jag redan påpekat. Eftersom man ofta tillsatte inkompetenta politiker på viktiga militära positioner. Med det i beräkningen tycker jag inte att den romerska armén var effektiv - den var ofta felstrukturerad från grunden
Det tycker inte jag har med själva armén att göra. Caesar försatte sig i omöjliga situationer, men ändå lyckades hans armé klara skivan. Tvärtom tycker jag det tyder på att den romerska armén var mycket, mycket bra, eftersom den kunde segra även om en fullständig odugling ledde den. Och så tycker jag det är ointressant vad armén i nedgångstid presterade, för när romarriket förföll var armén bara en skugga av sitt forna jag. Ska det vara någon mening att tala om en bra armé så måste man nog koncentrera sig på romarrikets kejsartid och guldåldern. Under nedgångsperioden var den romerska armén knappast bättre än fiendens styrkor.
Men i min mening har den det - man kan inte frångå en sån allvarlig brist - att inte kunna tilsätta kompetenta officerare.

Sedan tycker jag att "nedgången" är överdramatiserad och missförstådd. Visst, rent kulturellt och ekonomisk förföll den västra delen av Romarriket - men armén (eller snarare arméerna) snarare förbättrades och byggde på tidigare erfarenheter. Se t.ex. hur kavalleriet fick större betydelse och hur man alltmer började ta lärdom av de ständigt underskattade "barbarerna". Nej - den sentida romerska armén kanske inte var mycket bättre än sina motståndare (som var skickliga och välorganiserade krigare oavsett vad Gibbon skrev på 1700-talet...), men deras föregångare var nog ännu sämre i mitt tycke. Orörliga infanteriklossar som leddes av gamla dementa politiker... Se hur det gick då man ställdes mot de numerärt underlägsna partherna vid Carrhae...

/DK M[/quote]

Skriv svar