Kristendomen i Romariket
Kristendomen i Romariket
Hur komer det sig att Kristendomen så snabbt fick ett sånt bra fäste i romariket egentligen? Romariket hade ju väldigt kraftigt förföljt kristendomen.
-
Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
En väldigt bidragnde del i detta är att det blev statsreligion i Rom. Men vad vändningen berodde på vet jag inte riktigt. Kan det ha varit så att Ledningen ändrade synen helt enkelt.
Hittade detta på NE.se:
Robert Sköld
Hittade detta på NE.se:
MvhDe kristnas villkor ändrades radikalt under Konstantin den stores regeringstid (306–337). De fick religionsfrihet 313 och intog snart en ledande roll i riket. När Konstantin erövrade östern 324 skapades förutsättningarna för en kristen rikskyrka. Fastän odöpt presiderade kejsaren själv vid kyrkomötet i Nicaea.
Robert Sköld
-
Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Kristendomens spridning var snarare långsam och inte särskilt genomgripande. Det är kristen historieskrivning som gett oss den bilden. Kejsar Konstantin fortsatte trots sitt intresse i den kristna läran att understödja de traditionella religionerna med donationer, byggnader och tempel, och konst med de vanliga "hedniska" motiven. Religionsfriheten garanterade de traditionella religionernas säkerhet och fortsatta dominans. Även Konstantins söner ledde denna politik, och sonen Julianus var "hedning".
En av orsakerna till kristendomens slutliga "seger" kan väl ha varit inflytandet på och från kejsarna. Kejsaren Theodosius I blev under inflytande av biskopen Ambrosius av Milano en hängiven kristen som förbjöd alla "hedniska" religioner, varefter det gick som det gick. De kristna var då tillräckligt inflytelserika för att göra denna åsikt gällande, och en stor del av de inflytelserika högre skikten i samhället var kristna. Det var oppurtunt att vara kristen när kejsaren var det.
En av orsakerna till kristendomens slutliga "seger" kan väl ha varit inflytandet på och från kejsarna. Kejsaren Theodosius I blev under inflytande av biskopen Ambrosius av Milano en hängiven kristen som förbjöd alla "hedniska" religioner, varefter det gick som det gick. De kristna var då tillräckligt inflytelserika för att göra denna åsikt gällande, och en stor del av de inflytelserika högre skikten i samhället var kristna. Det var oppurtunt att vara kristen när kejsaren var det.
Ja det är ngt märkligt att de kristna som av den romerska staten sågs som orosstiftare vann så stort gehör. Man anklagade dem bland annat för kannibalism (de åt ju delar av Jesus kropp och drack hans blod ) och för incest (det kristna kärleksbudskapet fattades bokstavligen) men det allvarligaste felet var förmodligen att de i likhet med judarna vägrade att dyrka kejsaren som en Gud. Denna vägran sågs som att de kristna hade uppenbara auktoritetsproblem och de underminerade den romerska staten och för detta förföljdes och dödades många kristna .
Förmodligen hade de kristna kunnat leva ett relativt fridfullt liv i den romerska staten men den nya läran vann gehör hos den romerska befolkningen. En viktigt orsak till detta är att de kristna presenterade ett helhetsbudskap (som saknas i romersk religion), där var människa oavsett börd var viktig. En annan orsak är den kristna jämlikhetstanken, där var människa inför gud är lika mycket värd. Detta tilltalade till en början en delar av den förtryckta befolkningen i det romerska samhället, som kvinnor och slavar och kristendomen fick namn om sig att vara kvinnors och slavars religion (alltså en lågstatus religion).
De tidiga kristna plockade upp hellenskt tankegods och inkorporerade det med det kristna och judiska. Detta var ett mycket lyckat drag, sammankoppling med den grekiska filosofin gjorde den att den kristna läran successivt vann ökad respekt i den antika världen. Med den betydelse som den antika kulturen fått för den västerländska civilisationen kan man ju misstänka att det på sikt nästan var ett måste att plocka upp tankegods från dess kultur?
Att lärans innehåll fastslogs (bland annat i Nicea 325 och Konstantinopel 381) bidrog på sikt till att attrahera andra grupper i samhället än kvinnor och slavar och det innebar i sin tur att vägen till makten grundlades och att förutsättningarna för kristendomen att bli det som enade hela det europeiska tankelivet möjliggjordes.
Förmodligen hade de kristna kunnat leva ett relativt fridfullt liv i den romerska staten men den nya läran vann gehör hos den romerska befolkningen. En viktigt orsak till detta är att de kristna presenterade ett helhetsbudskap (som saknas i romersk religion), där var människa oavsett börd var viktig. En annan orsak är den kristna jämlikhetstanken, där var människa inför gud är lika mycket värd. Detta tilltalade till en början en delar av den förtryckta befolkningen i det romerska samhället, som kvinnor och slavar och kristendomen fick namn om sig att vara kvinnors och slavars religion (alltså en lågstatus religion).
De tidiga kristna plockade upp hellenskt tankegods och inkorporerade det med det kristna och judiska. Detta var ett mycket lyckat drag, sammankoppling med den grekiska filosofin gjorde den att den kristna läran successivt vann ökad respekt i den antika världen. Med den betydelse som den antika kulturen fått för den västerländska civilisationen kan man ju misstänka att det på sikt nästan var ett måste att plocka upp tankegods från dess kultur?
Att lärans innehåll fastslogs (bland annat i Nicea 325 och Konstantinopel 381) bidrog på sikt till att attrahera andra grupper i samhället än kvinnor och slavar och det innebar i sin tur att vägen till makten grundlades och att förutsättningarna för kristendomen att bli det som enade hela det europeiska tankelivet möjliggjordes.
-
Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Typ en månad för sent kanske, men i alla fall... 
Religions of Rome. Volume 1 - A History, Mary Beard, John North, Simon Price, (Cambridge 1998) Ett kort kapitel i slutet om den kristna triumfen.
Människors undran. Europas idéhistoria. Antiken, Ronny Ambjörnsson, Natur och Kultur (Stockholm 1997) Lättläst men informativt.
Imperial Rome and Christian Triumph, Jas Elsner, Oxford University Press (Oxford New York 1998) Mest om konstens utveckling under den nya religonens inflytande, eller trots detta. Mycket fina bilder.
Böckerna är studentliteratur på Antikens kultur och samhällsliv i Stockholm, kanske även på andra institutioner i Göteborg, Lund, Uppsala, vad vet jag, så de är inte alltför svåra att få tag på till ett rimligt pris.
Religions of Rome. Volume 1 - A History, Mary Beard, John North, Simon Price, (Cambridge 1998) Ett kort kapitel i slutet om den kristna triumfen.
Människors undran. Europas idéhistoria. Antiken, Ronny Ambjörnsson, Natur och Kultur (Stockholm 1997) Lättläst men informativt.
Imperial Rome and Christian Triumph, Jas Elsner, Oxford University Press (Oxford New York 1998) Mest om konstens utveckling under den nya religonens inflytande, eller trots detta. Mycket fina bilder.
Böckerna är studentliteratur på Antikens kultur och samhällsliv i Stockholm, kanske även på andra institutioner i Göteborg, Lund, Uppsala, vad vet jag, så de är inte alltför svåra att få tag på till ett rimligt pris.