Gamla ortsnamn och betydelsen för Svearikets uppkomst

[WilmerT]

* Finns det ett bekräftat samband mellan Husby, karleby och ev Tegneby som t ex Mats G Larsson (Götarnas riken) och Maja Hagerman (På spåret efter Kungens män) presenterar?

Not: flyttat hit från Husbyar
* Hur hänger kopplingen med Tun ihop med Husbyarna?

Det är en intressant ortnamnsled tycker jag eftersom det minner om Sig-tuna, den stad Olof Skötkonung anlägger och asarnas hemvist i Svitjod.

Beträffande ortnamn så kan man även konstatera följande. I Västergötland finns endast ett Tuna det ligger i Mariestad mitt i ån Tidan. Det är en f.d. Kungsgård och numer Landshövdingeboställe. Tunaholm hette det förr, men fick byta namn till Marieholm när Mariestad anlades. Få är medvetna om att det faktiskt går utmärkt att ta sig med båt från Nyköping till Mariestad. Det blir förvisso en oherrans massa smålyft och ett på 1.5 km samt ett på 3 km. Här skall man komma ihåg att även Nyköping var kungsgård och Nyköpingshus äldsta delar ligger tätt intill ån.
Christer Samuelsson.

* Vid Vänerns södra ände, sydväst om Lidköping ligger Tun. Invid Tun ligger f ö både Kareby och Tengene, något som väl kan förknippas de Karleby och Tegn som omgärdar de förekommande Husabyarna i mellansverige.
Kring Hunneberg ligger också några tun-socknar, bl a V Tunhem.

/Wilmer T
... här skiner solen...

Som jag srev ovan hanldar INTE denna tråd om Tuna-namn. Detta inlägg verkar heller inte ha någon relevant koppling till ordet Husaby, får jag radera det eller går det att flytta det någonstans där det är relevant?

[WilmerT]

* Tuna tycker jag är intressant i kopplingen till framför allt Sigtuna, alltså den plats där asarna förmodas ha slagit sig ner och som ännu i Snorres dagar skall existera under namnet Sigtuna, eller 'fordom kallades Sigtuna' (Ynglingasaga).
- Sig betyder enligt SAOB (markområde med) framsipprande vatten; källsåg.

SIG
ETYMOLOGI: [sv. dial. sig; vbalsbst. till SIGA.
-- Jfr SEG sbst.1,]
BRUK: (†)
BETYDELSE: (markområde med) framsipprande vatten; källsåg;
jfr SEG sbst.1
* SAHLSTEDT (1773).
#(Sv.) Sig . . (t.) eine qwabbichte, feuchte Stelle. (fr.) une flaque. DÄHNERT (1784).
* WESTE Försl SAOB (c. 1815).
jfr KÄLL-SIG.

SEG
ORDKLASS: sbst.1,
ETYMOLOGI: [sv. dial. seg; till SIGA)]
BRUK: (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat)
BETYDELSE: mark där vatten sipprar fram, källdrag; sank l. vattensjuk mark;
jfr -SEGA, SIG, sbst., SÅG.
* Seg, (dvs.) Wattdrag, läcka, där watnet siger fram och gör marken wåt. SCHULTZE Ordb. 5183 (c. 1755).
Saxifraga aizoides L. Allmän vid bäckar, källdrag och seg inom .. (Abisko nationalpark) upp till c:a 1000 m. ö. h. ArkBot. XVI. 4: 21 (1919).
jfr KÄLL-, VATTEN-SEG.

* Kan man då koppla Sig-tuna till 'tun == öppna marker invid nedsipprande källbäckar?
- Någon etymologikunnig som kan kommentera?
- Det är ju frestande att se bäckarna ner från (det brådbranta) Hunneberg som just sådana källbäckar ner mot Tunet. Men det kanske inte håller för närmare granskning...?

* Jag hade annars fått för mig att Sig skulle kopplas till Seger - men det är kanske alldeles galet?
- Segertunet låter annars som en träffande beskrivning på den plats där invandrande trollkarlar slår sig ner efter att ha besegrat jättarna (som Saxo beskriver upprinnelsen till de människor som ges Gudastatus i forntida Sverige)

/Wilmer T
... här skiner solen...

[Ereyk]

Tun är samma ord som engelskans "town (och det äldre ordet ton)" och tyskans "Zaun" (som betyder stängsel). Tun skulle alltså vara en gård som var omgärdad av något enkelt stängsel eller dylikt.

/Erik, alias Ereyk

[Widsith]

Tun och Tuna skulle ljudmässigt kunna vara jämförbart med Dun och Duna.
Då finns det en rad intressanta exempel:
Det gammalpreussiska Dinge t.ex. betyder skog. Tänk på vårt svenska dunge. Det lettiska Diñgas betyder glänta, eller öppen plats, och i samma språk finns ordet Dinga, som betyder växt, eller "plats där det växer bra". Det anglosaxiska Dun betyder kulle, eller berg. I tyskan står Düne för kulle. I gammalhögtyskan Tunga, som betyder "växtlighetsbefrämjande" eller "tillväxtbefrämjande", och i sanskrit Dhûnâk.
Vi har också det galliska Dûnum, som betyder fortifikation, och det trakiska Dingion, som är en borg nära floden Marica i Bulgarien.
I Websters lexikon från 1913 står följande om ordet "dung", vilket vi översätter med "dynga":
"Isländskt: dyngja;Danskt: dynge; Underjordisk boplats, från början täckt med dynga."
Om vi sedan tittar på det engelska ordet "dungeon" och det franska ordet "donjoun":
"Donjoun, högsta tornet på en borg; torn; fängelse; torn eller plattform i mitten av en borg" men också "ett litet, mörkt fängelse, vanligen underjordiskt".

Vad detta berättar om asarnas vistelseort vill jag dock inte spekulera i...