Husbyar

Diskussioner kring händelser under medeltiden. Värdar: B Hellqvist & Ralf Palmgren
Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1602
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inläggav Dan Koehl » 17 feb 2005 17:27

Henke skrev:
Dan Koehl skrev:Lästips: En bok om husbyar Skrifter nr 33, utgiven av RÄ Husbyarnas uppkomst och funktioner belyses utifrån arkeologi, historia, ortnamnsforskning och kulturgeografi.

Denna har jag nu fått tag på. Har skummat den lite, och det verkar vara intressant läsning precis på denna tråds tema.
Henrik


Hitade du fler an 2 husbyar i Vastergotland?

Henke
Stödjande medlem
Inlägg: 1253
Blev medlem: 25 sep 2003 17:27
Ort: Stockholm

Inläggav Henke » 17 feb 2005 19:53

Nej. En karta i boken visar samtliga husbyar i Norden. Av dessa ligger exakt 2 st i Västergötland.

Henrik

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1602
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inläggav Dan Koehl » 18 feb 2005 00:36

Dan Koehl skrev:
Henke skrev:
Dan Koehl skrev:Lästips: En bok om husbyar Skrifter nr 33, utgiven av RÄ Husbyarnas uppkomst och funktioner belyses utifrån arkeologi, historia, ortnamnsforskning och kulturgeografi.

Denna har jag nu fått tag på. Har skummat den lite, och det verkar vara intressant läsning precis på denna tråds tema.
Henrik


Hitade du fler an 2 husbyar i Vastergotland?


Trodde det. Och de andra, ligger de vid strander eller vid kuster som fanns under jaernaldern?

Henke
Stödjande medlem
Inlägg: 1253
Blev medlem: 25 sep 2003 17:27
Ort: Stockholm

Inläggav Henke » 18 feb 2005 08:33

Dan Koehl skrev:Trodde det. Och de andra, ligger de vid strander eller vid kuster som fanns under jaernaldern?

Det framgår inte riktigt av kartan som täcker hela Norden på en halv A4. Det påtalas i texten att Husbyar mycket ofta är placerade i övergångar mellan land- och vattenleder (vattenleder som fanns på 1000-1100-talet antar jag).

Sökningar på Husby och Husaby på Lantmäteriets "Kartsök & Ortnamn" ger en bild som stämmer väl med kartan i boken. Tonvikt på Uppland och Södermanland, men några i Östergötland, Småland, Dalarna och Närke samt någon enstaka i andra landskap.

Henrik

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1602
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inläggav Dan Koehl » 18 feb 2005 14:40

Henke skrev:Sökningar på Husby och Husaby på Lantmäteriets "Kartsök & Ortnamn" ger en bild som stämmer väl med kartan i boken. Tonvikt på Uppland och Södermanland, men några i Östergötland, Småland, Dalarna och Närke samt någon enstaka i andra landskap.

Henrik


Forlat alla fragor, men jag tycker detta ar intressant.

Gissningsvis ligger de ostgotska husbyarna nara kusten?

vad jag ar ute efter ar jag fatt for mig att husbyarna ar:

1. Ett klart kustanknutet fenomen, mojligen begransat till roden
2. har en stark anknytning till ledungen
3. rentav ar centralorten for ledungs expeditioner.
4. Darfor ar ett typiskt "svearike" fenomen
5, eftersom kustremsan av ostergotland under lang tid ingick i roden, borde man framfor allt finna husbyar dar.
6, jag tror ocksa Husbyarna kan kopplas till Uppsala oed.

Men nagra undantag finns som talar emot detta.

dels husaby i vastergotland, dels ett husaby eller husby i sormland, ver ej var det ligger exakt, men jag minns fran besoket att det agts av en grevinna Florence Stephens eller sa, samt att hon gett godset i arv till sin drang och sina hundar.

(OT:Pa kungliga Bernadotte arkivet skall ocksa finnas ett dokument som omtalar en eventuell forbindelse mellan henne och en av prinsarna, detta dokuemnt vantar pa nat datum for att gemen men skall kunna lasa det./OT)

detta gods ligger vid en a, men inte vid kusten vad jag minns.

Stefan Lundgren
Medlem
Inlägg: 11840
Blev medlem: 11 aug 2003 17:15
Ort: Uppland

Inläggav Stefan Lundgren » 19 feb 2005 14:20

Husbyar med kyrkor i Uppland(kortfattad beskrivning)

Husby-Långhundra, kyrkbyn kallades för Husby By i kyrkoböckerna och är en by med fyra-fem gårdar, innan laga skifte på 1820-talet så innehöll bytomten sju gårdar. Numera finns en skola och en ICA(småhandel) vid utkanten av byn. I byn bodde förut en mjölnare där bönderna lämnade in sin säd. Gården Hjelmsta tillhörde förut byn. På kyrkogården ligger delar av släkten Bureus(Bure) begraven.

Husby-Sjuhundra, är en av Upplands äldsta kyrkor och området är kulturhistorisk beskriven på http://www.lansmuseum.a.se

Husby-Sjutolft, ligger i den kyrkrika regionen av Lagunda härad. I närheten finns Ekolsund gods som i sin historia har haft bl a ett tegelbruk på platsen. Kyrkan är liten, liksom de andra kyrkorna i området och kyrkbyn heter Husby.

Husby-Ärlingshundra, finns beskriven på samma sida som Husby-Sjuhundra.

Husby, byn strax söder om Vendel kyrka, Ottarhögen är i närheten av byn.

Stefan

Henke
Stödjande medlem
Inlägg: 1253
Blev medlem: 25 sep 2003 17:27
Ort: Stockholm

Inläggav Henke » 21 feb 2005 08:10

Dan Koehl skrev:Forlat alla fragor, men jag tycker detta ar intressant.

Ingen fara, det gör jag också. :)

Gissningsvis ligger de ostgotska husbyarna nara kusten?

De 11 jag kan hitta på Lantmäteriet (samtliga namn som innehåller "husby" i Östergötlands Län) ligger vid kusten, eller vid sjö- eller åsystem.
vad jag ar ute efter ar jag fatt for mig att husbyarna ar:

1. Ett klart kustanknutet fenomen, mojligen begransat till roden

Kustanknutet - vet ej - som du är inne på finns det undantag. Men som jag tidigare sagt är det belagt att de tenderar att ligga vid vattenleder och där dessa möter landvägar. I mitt tycke framstår detta som att de har en bevakande funktion vid knutpunkter.

Begränsat till Roden, definitivt nej. Det finns Husbyar i Närke, Norge och Danmark. Liksom i t ex Attundaland och Tiundaland som ju ej ingick i Roden. Men de i Norge och Danmark behöver förstås inte tillhöra samma Husby-system som de i Svealand.
2. har en stark anknytning till ledungen

Möjligen, i de områden där ledungen existerade. Om de var något slags centralmakts utposter (vilket jag är övertygad om) skulle husabyar kunna ha varit naturliga samlingspunkter för ledungen, i de kustområden detta gäller.
3. rentav ar centralorten for ledungs expeditioner.

Vågar inte spekulera om detta.
4. Darfor ar ett typiskt "svearike" fenomen

Till stor del är det bevisligen så. Det finns ohyggligt många husbyar i Uppland och Södermanland jämfört med övriga Norden.
5, eftersom kustremsan av ostergotland under lang tid ingick i roden, borde man framfor allt finna husbyar dar.

Är det verkligen belagt att Östergötlands kustremsa ingick i Roden? Jag har för mig att diskussionen varit uppe i en annan tråd utan att detta kunnat beläggas.
6, jag tror ocksa Husbyarna kan kopplas till Uppsala oed.

Det kan möjligen vara problematiskt att koppla husbyarna i t ex Norge till Uppsala. Kopplingen till Uppsala Öd diskuteras i boken men jag måste kolla upp detta och återkomma.

Henrik

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1602
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inläggav Dan Koehl » 21 feb 2005 10:36

Henke skrev:
Dan Koehl skrev:Forlat alla fragor, men jag tycker detta ar intressant.

Ingen fara, det gör jag också. :)

Gissningsvis ligger de ostgotska husbyarna nara kusten?

De 11 jag kan hitta på Lantmäteriet (samtliga namn som innehåller "husby" i Östergötlands Län) ligger vid kusten, eller vid sjö- eller åsystem.
vad jag ar ute efter ar jag fatt for mig att husbyarna ar:

1. Ett klart kustanknutet fenomen, mojligen begransat till roden

Kustanknutet - vet ej - som du är inne på finns det undantag. Men som jag tidigare sagt är det belagt att de tenderar att ligga vid vattenleder och där dessa möter landvägar. I mitt tycke framstår detta som att de har en bevakande funktion vid knutpunkter.

Begränsat till Roden, definitivt nej. Det finns Husbyar i Närke, Norge och Danmark. Liksom i t ex Attundaland och Tiundaland som ju ej ingick i Roden. Men de i Norge och Danmark behöver förstås inte tillhöra samma Husby-system som de i Svealand.
2. har en stark anknytning till ledungen

Möjligen, i de områden där ledungen existerade. Om de var något slags centralmakts utposter (vilket jag är övertygad om) skulle husabyar kunna ha varit naturliga samlingspunkter för ledungen, i de kustområden detta gäller.
3. rentav ar centralorten for ledungs expeditioner.

Vågar inte spekulera om detta.
4. Darfor ar ett typiskt "svearike" fenomen

Till stor del är det bevisligen så. Det finns ohyggligt många husbyar i Uppland och Södermanland jämfört med övriga Norden.
5, eftersom kustremsan av ostergotland under lang tid ingick i roden, borde man framfor allt finna husbyar dar.

Är det verkligen belagt att Östergötlands kustremsa ingick i Roden? Jag har för mig att diskussionen varit uppe i en annan tråd utan att detta kunnat beläggas.
6, jag tror ocksa Husbyarna kan kopplas till Uppsala oed.

Det kan möjligen vara problematiskt att koppla husbyarna i t ex Norge till Uppsala. Kopplingen till Uppsala Öd diskuteras i boken men jag måste kolla upp detta och återkomma.

Henrik


Oops, med kopplingen till sveariket avsag jag inom nuvarande sverige, norge och Danmark hade ju sina ledungssystem. Vaestergoetland hade under tidigare medeltid i egentlig mening ingen kuststraecka, varfoer de hade mindre behov av ledung. (Norge kontrollerade den kusten anda fram till Birger jarl, tror jag, som sag till att kopa sig fram till en remsa pa vastkusten.)

Angaende Roden i Ostergotland, den ar savitt jag minns ratt dokumenterad pa runstenar, vilka befinner sig pa Eriksgatan i nuvarande Ostergotland. Ostgotalagen talar ocksa om jarls bryte i Rodens bo, dvs ansvarig Ledungsledare under den Ostgotska jarlen. (Bryten som titel hade vid denna tid utvecklats fran att ha betytt "chefstrael" till at ha blivit overbefealhavare over Ledungen, sannolikt med jarlen som uppdragsgivare?) Jag far kika in pa dessa tradar for att halla denn traden "ren"fran OT, men ge mig garna en vink om var Roden i Ostergotland diskuteras.

Det ar roligt att du kikar in pa husbysystemet. Det ar sakert att betrakta som en av de viktigaste komponenterna i ett pseudocentraliserat system, innan Birger jarl tog over och centraliserade all kring sig.

Skulle detta vara riktigt, star dar att finna rotterna till den svenska medeltida politiska historien.

Kungar kunde komma och ga, valjas och sparkas, riksgranser flyttas fram och ater, religioner bytas, men ledungen som etablerat riksforsvar, med husbyarna som centralort var ett bestaende fenimen anda in pa 12-1300-talet, sannolikt med anor fran folkvandringstid.

Min gissning ar dessutom att Ledung och Husbysystem inte ursprungligen "tillhorde"kungne utan att detta vaxt fram som ett civilt forsvar, och att dess forvaltnings administration faststalldes vid tingen. Alltsa en mycket demokratisk organisation, vilken kungen mcket smidigt under yngre vikingatiden gjorde till sin.

Intressant ar att har att marka hur man under Magnus Ladulas andrar namnet fran det ganska anonyma namnet Husby till kungsgard, Nu forst blir det "officiellt" att natet av centralorter tillhor kungen, och tom termen andras. Vid det har laget har nog ocksa ntalet ordter kanske fordubblats, varfor man inte med nodvandighet kan dra geografiska slutsatser kring kustanknytning osv, som allt annat genomgick det sakert avsevarda forandringar efter slaget vid Sparrsatra och Birgers utrotning av svearikets allmoges sjalvstyre och folkdemokrati.

Men husbyn har sannolikt spelat den storsta rollen tillsammans med ting och kungaval i det gamla svitjods politiska och militariska system, med tonvikt pa militar.

Christer hade dessutom en ide att husbyarna ligger nara vardkasar som jag tyckte var intressant. Langre tillbaka kan man mojligen tanka sig en by av hus, dar snackorna holls i stridbart skick, kanske med viss varvsverksamhet, dar man hoell matforrad for att kunna gora blixtutryckning med hundratals hungriga sjoeman, och dar vardkasarna bildade informationssystem. Tidigare i denna trad har jag funderat kring om rotterna stod att finna i en kollektiv fiskeby, dar de civila funktionerna gradvis overgatt i en militar specialisering. Under alla forhallanden var dessa vara forfader inte sa korkade att de byggde mer an de behovde, och fiske har i nastan alla kulturer varit en mycket kollektiv sysselsattning. Bara en idiot hade inte anvant detta system for att ocksa skapa naturliga centralorter for ett marint forsvar.

En tand vardkase kunde betyda:

Led ut djuren i skogen, och samla alla stridbara man vid husbyn. Dar det forhoppningsvis finns mat och dryck, magasinerat av den ansvarige bryten.

Sa langt lite spekulationer. Vore kul att se hur de rimmar med vad du finner i boken och dina egna slutsatser.

Christer Samuelsson
Medlem
Inlägg: 1031
Blev medlem: 25 okt 2002 15:49
Ort: Wilattunge

Inläggav Christer Samuelsson » 21 feb 2005 18:28

Även jag har denna bok om husabyar i min ägo, men hittar den tyvärr inte. Jag skulle vilja påpeka ett par saker:
Man kan inte helt aningslöst anta att alla Husbynamn är s.a.s. äkta, de kan vara alldeles för unga. Vi har varit duktiga att bryta nytt jordbruksland en gång och Husby låter väl tjusigt. Så t.e.x. förefaller det märkligt att ett Husbytorp, i det centrala Sörmland, skulle kunna räknas dit. Det finns inget Husby i närheten.
Å andra sidan finns det försvunna Husabyar, som helt enkelt bytt namn, för det mesta under svenska stormaktstiden. Ett exempel är gården Lövsund. Den ligger NO om Nyköping och har en gång sannolikt hetat Upphuseby. Inom en kilometers håll ligger vad som idag kallas Uppsa kulle, kanske Sörmlands ståtligate gravmonument. Hela trakten är f.ö. ett historiskt friluftsmuseum inte långt bort står stenen med Svithiod omnämt för första gången mm. mm.
//Christer Samuelsson.

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1602
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inläggav Dan Koehl » 24 feb 2005 21:10

Christer Samuelsson skrev:Även jag har denna bok om husabyar i min ägo, men hittar den tyvärr inte. Jag skulle vilja påpeka ett par saker:
Man kan inte helt aningslöst anta att alla Husbynamn är s.a.s. äkta, de kan vara alldeles för unga. Vi har varit duktiga att bryta nytt jordbruksland en gång och Husby låter väl tjusigt. Så t.e.x. förefaller det märkligt att ett Husbytorp, i det centrala Sörmland, skulle kunna räknas dit. Det finns inget Husby i närheten.
Å andra sidan finns det försvunna Husabyar, som helt enkelt bytt namn, för det mesta under svenska stormaktstiden. Ett exempel är gården Lövsund. Den ligger NO om Nyköping och har en gång sannolikt hetat Upphuseby. Inom en kilometers håll ligger vad som idag kallas Uppsa kulle, kanske Sörmlands ståtligate gravmonument. Hela trakten är f.ö. ett historiskt friluftsmuseum inte långt bort står stenen med Svithiod omnämt för första gången mm. mm.
//Christer Samuelsson.


Tack for tidigare visad tolerans oever att jag inte alltid uppger kaellor, eller tom uppger wikipedia som sadan. (Nar jag goer det ar det ibland vaerre aen sa, jag kan ha skrvit artikeln dar) jag aer ju ofta pa resande fot.

Ang ostergotland har jag pa wikipedia, utan kalla, noterat

Det finns två Husaby i det inre Östergötland, medan i det mer kustnära "Östergötland östan Aspvid" ligger husbyarna tätt. Fyra vid den gamla havsnivån och en vid den segelbara storån.


Henke skrev:
Dan Koehl skrev:eftersom kustremsan av ostergotland under lang tid ingick i roden, borde man framfor allt finna husbyar dar.

Är det verkligen belagt att Östergötlands kustremsa ingick i Roden? Jag har för mig att diskussionen varit uppe i en annan tråd utan att detta kunnat beläggas.


Ja, det tror jag fortfarande. Och vid tillfalle kan jag grava fram lite argument. Men for att inte bli OT, var ar streangen dar detta diskuteras

Henke
Stödjande medlem
Inlägg: 1253
Blev medlem: 25 sep 2003 17:27
Ort: Stockholm

Inläggav Henke » 25 feb 2005 08:46

Dan Koehl skrev:
Henke skrev:Är det verkligen belagt att Östergötlands kustremsa ingick i Roden? Jag har för mig att diskussionen varit uppe i en annan tråd utan att detta kunnat beläggas.


Ja, det tror jag fortfarande. Och vid tillfalle kan jag grava fram lite argument. Men for att inte bli OT, var ar streangen dar detta diskuteras

Hittade diskussionen nu, det var ett par inlägg mot slutet av Gamla vattenvägar till Uppsala. Den tråden är förvisso inte heller rätt ställe att reda ut det på.

Henrik

Henke
Stödjande medlem
Inlägg: 1253
Blev medlem: 25 sep 2003 17:27
Ort: Stockholm

Inläggav Henke » 01 mar 2005 09:54

Dan,

har du läst Svitjod av Mats G. Larsson? Han verkar nämligen vara överens med dig om kopplingen husbyar-ledungen.

Har precis läst denna ganska utmärkta bok själv, plockade upp den på bokrean.

Henrik

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1602
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inläggav Dan Koehl » 01 mar 2005 17:39

Henke skrev:Dan,

har du läst Svitjod av Mats G. Larsson? Han verkar nämligen vara överens med dig om kopplingen husbyar-ledungen.

Har precis läst denna ganska utmärkta bok själv, plockade upp den på bokrean.

Henrik


Ja, jag tror det, och han kan ocksa ha grundlagt min tolkning. men det var nog ett tag sedan, vilka argument ger han?

Henke
Stödjande medlem
Inlägg: 1253
Blev medlem: 25 sep 2003 17:27
Ort: Stockholm

Inläggav Henke » 03 mar 2005 21:36

Dan Koehl skrev:Ja, jag tror det, och han kan ocksa ha grundlagt min tolkning. men det var nog ett tag sedan, vilka argument ger han?

I första hand husbyarnas lägen, i närheten av havsvikar och vattenleder. Ofta också i anslutning till goda hamnlägen.

Sedan nämner han de skeppshus (som möjligen kan ha gett husbyarna sina namn?) som hittats i Norge och som det också pratas om i de norska lagar som reglerade ledungen.

Han resonerar också lite runt att tolkningen att byarna från början var kungliga förråd inte är trolig då det inte verkar som att naturaskatter förekom under vikingatid, och därav saknades behovet att samla in och lagra spannmål o dyl.

Henrik
Senast redigerad av 1 Henke, redigerad totalt 8 gånger.

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1602
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inläggav Dan Koehl » 04 mar 2005 02:12

Henke skrev:Han resonerar också lite runt att tolkningen att byarna från början var kungliga förråd inte är trolig då det inte verkar som att naturaskatter under vikingatid.

Henrik


Jag vet att jag sticker ut hakan lite kring detta, och bildar min egen lilla teori, men jag sjalv ar overtygad om husbyarnas ursprung i "civila" kollektiva fiskebyar, som jag tidigare namnt.

Plattform:

Sveariket ar under folkvandringstid ett vattenrike, och bestar egentligen av en massa kust. Pa satt och vis en valdigt ursprunglig skandinavisk mijlo, som drojer sig kvar just har. For 8-10 000 are sedan bestaod kanske storre delen av landet av kuster, med saljagande byar ute pa uddar och nas. (exempel utgravningarna i skrargardsstad nara akersberga)

Landet reser sig, och till slut ar det nastan bara kustnara malardalen kvar med denna karaktar. For varje meter landet reser sig och erbjuder lattplojda akrar at folket blir de mer och mer agrara fran att ha varit fiskare och saljagare.

Folkvandringstiden erbjuder nya element i detta, med lite storre jordagare som borjar etablera sma furstendomen.

Men fortfarande ar den dominerande delen av folket sakert fortfarande beroende av bl.a. fisket, atminstone i sadan omfattning att det ar intelligent och sunt att (fortfarande) organisera detta, nagot som folk gor, sarskilt med fiske, over hela jorden.

Svear sags ibland harstamma fran fornsvenska ordet for sjo, och Roden kallas i en del kallor (SNorre bla.a. ) for sjoelanden. det finns f.o. redan vid denna tid ett annat sjoelend, eller zeeland, och det arka omradena i nuvarande holland. gemensamt for bada dessa nationer ar att de ar strak i navigation och utvecklar maktiga flottor.

Frisernas flottor ar sa bra, att en romare valjer att folja me deras skepp pa en av de forsta romersika upptacktsfardena i ostersjon och nordeuropa. Tacitus namner svearnas flotta som beromd.

Alltsa populationer som forenas i karaktar av fiske, och god navigationskunskap.

Forsvara sitt land mot angripare gor man kanske 1 ggn vart femte ar, fiskar gor man varannan vecka. Har vaxer kompetensen fram. Och organisationen. Matar maste byggas och underhallas. Manskap maste skakas fram for att klara ett intensivt fiske. Det hela maste ledas och organiseras, kanske i form av en hierarkie som borjar vid nagra gardars samarbete, till en bystamma, till centralt forvaltande av tinget, som samtidigt loser ekonomiska tvister.

Mycket saker ar jag pa att man organiserar fisket kollektivt, och inte pa order av en kung, utan pga knorrande magar och langa vintrar. Bonusen, men inte det primara malet, ar att man vid anfall, har en stridsberedd flotta, med val underhallna skepp, kompetent besattning och folk som ar vana att samarbeta. samt lederarroller (styrman mm) vilka bygger mer pa kunnighet och erfarenhet, an vilken slakt man tillhor, jobbar man ute pa sjon varannan vecka, sa swer man snart vem som ar bast pa vad.

Detta tror jag ar roten till husbyn.

Bara idioter hade arbetat fram 2 identiska infrastrukturer for att tillgodode 2 olika behov. Det hade under tid fram for allt varit sloseri med resurser , omval inte med reda pengar.

Under 600-800 tal borjar sa mycket mark att odlas, (Jag pratar nu fortfarande Uppland) pga av landhojning att beroendet av fisket nagot minskas. Ett alternativ blir handelsfarder eller plundringstag, betjanta av den sedan hundratals ar foradlade infrastrukturen, vars make just da och saknar sin like runtom i nordeuropa, mojligen med undantag for Friserna. (Vilka f.o. kanske tom initierar bildningen av Birka, och med sakerhet skapar andra kustmarknader i Baltikum,)

Husbyns roll som forrad blir ur denna skildring ratt naturlig, dar torkas och roks all fisk, dar finns forrad och visthusbodar, samt ansvariga som vaktar och skoter om det kollektiva natura tillgangarna man samlat och fiskat ihop.

Mycket praktiskt nar man maste rusta 400 skepp pa 10 timmar med folk som skall forsvara kusten mot angripare.

De passerar ju ganska fa naroppet butiker pa sina farder. Bryten ansvara for forraden pa land, och "bryter"brodet (skoter ransonerongen) till sjoss. Fran borjan ar han kanske en sarskilt betrodd tral.

Under vikingatid utvecklas han till att bli jarlens lokala styresman, fogde och skattmastare.

Snorre talar valdigt lite om papekar det s.k. Tunne upproret, dar en betrodd tral lagger beslag pa skattkistan, drar igang ett uppror, och faktiskt nastan valter kungamakten over anda. Men Tunne dor till slut ond brad dod. Jag tror Tunne kan ha varit en sadan bryte, om han over huvud taget existerade, och Snorre inte medvetet anstrangde sig att skapa sagor som skulle avslojas av weibullsk kallkritisism.

Pa Adelso namns en annan liknande bryte, ivad som en del tror inte tillhorde roden, men som dar ratt klart indikeras tycker jag. Vem som helst borde fatta att om sveariket varit mer kust ju langre tillbaks i tiden man gar, sa var allt ett enda Roddlandskap en gang. Fortfarande under 700 talet ar utoppet av Arna fran gamla Uppsala ett enda stort delta.

En ypperlig miljo for sjofagelsjakt och fiske som maste ha forsorjt en stor population.

Ibland talas pa skalman om att sveariket bara var vatten, och inga bodde dar.

men det racker da tt gora lite sudiebesok runtom i varlden och kolla in populationstatistik, och jamfora bonde landksap i inlandet, och befolkningsantal i fiskebyar pa kuster.

Den har typen varskamhet och beflkningsmangd maste ha organiserats pa nagot satt.

Jag tror husbyarna var det fysiska navet i detta. Och tinget det formella.

EDIT: jag stjal tid av mig sjalv for att skriva detta, aterkommer om nagon dag och rattar stavfel. det ar inte medvetet skrivet for att reta folk, sorry.


Återgå till "Medeltiden (476 till 1523)"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 0 och 0 gäster