Husbyar

Diskussioner kring händelser under medeltiden. Värdar: B Hellqvist & Ralf Palmgren
Användarvisningsbild
D. Andersson
Medlem
Inlägg: 842
Blev medlem: 01 okt 2002 16:29
Ort: Katrineholm

Husbyar

Inläggav D. Andersson » 13 aug 2003 08:19

Jag misstänker att detta tagits upp tidigare men jag har faktiskt inte ork att dra upp en årsgammal avslutad diskussion nu, så jag tar det från början. Hoppas det inte gör något.

Husbyar finns runtom i Sverige, främst i Upplandstrakten. Enligt NE stod dessa under Uppsala öd, dvs. den svealändska (?) kronan. Detta rörs till lite av att denna borde ha sitt säte i Gamla Uppsala och Uppland vid denna tid är uppdelad i tre folkland, Tiundadal, Attundadal och Fjärundadal + Roden, och dessa verkar styras av lagmän. Jag får det inte riktigt att gå ihop. Det måste ju då ha funnits en kung, eller åtminstone en "överlagman" eller befälhavare som fungerade som kung, annars kan inte alla husbyar ha tillhört kronan där? Eller var alla dessa som Sveriges nuvarande posten, sj och liknande, dvs. statsägda och alltså tillhörde själva landskapet och med det lagmannen tills denne dog/avsattes? Lagmannen i Tiundadal verkar vara någon "ordförande" bland de tre lagmännen. Stod husbyarna under honom?

Om nu alla Sveriges husbyar stod under lagmannen i Tiundadal med bas i Uppsala... vad gjorde då husbyar på Kinnekulle och i Dalarna? Sträckte sig Uppsalas rike ända hit?
Senast redigerad av 1 D. Andersson, redigerad totalt 18 gånger.

Användarvisningsbild
Franq
Medlem
Inlägg: 350
Blev medlem: 12 aug 2003 17:20
Ort: Ryttmästargården

Inläggav Franq » 13 aug 2003 13:35

För det första så tror jag inte att det finns några källor till vad husabyarna egentligen hade för funktion så här tidigt i historien.

Man har lagt fram teorierna om Husabyarnas funktion med anledning till dess geografiska spridning. Mig veterligen så omtalas inte husabyarna förän en bit in på Medeltiden. Man får anta att funktionen för Husabyarna ändrats i samma takt som samhället förändrats.

Teorierna förklarar bl.a. att Husabyarna helt enkelt fungerat som gästgårdar för kungen och hans folk. Man kan tänka sig att kungens ställföreträdare använt gården som en bas då de försökt hålla koll på de lokala kungarna. En slags ambassad i en tidig riksbildning alltså.

Jag kan tänka mig att det var smart att ha egna gårdar som klarade av att förplägna ett större sällskap när man drog fram. På så sätt slapp man göra sig ovän med de storbönder man annars varit tvugna att (våld)gästa.

Användarvisningsbild
D. Andersson
Medlem
Inlägg: 842
Blev medlem: 01 okt 2002 16:29
Ort: Katrineholm

Inläggav D. Andersson » 13 aug 2003 13:47

Nationalencyklopedin skrev:Namnet (1347 viþ husæby kirkio är vanligt som namn på kungsgårdar tillhörande Uppsala öd. Namnet innehåller plur. av hus och by 'gård'. Betydelsen torde vara ungefär 'gården med många byggnader'.


Har för mig att jag läst på flera ställen att husbyar ska vara kungsgårdar tillhörande Uppsalas "regent."

Användarvisningsbild
D. Andersson
Medlem
Inlägg: 842
Blev medlem: 01 okt 2002 16:29
Ort: Katrineholm

Inläggav D. Andersson » 14 aug 2003 00:04

Inget svar? Okej, tillbaka till grundfrågan.

Om husbyarna nu var större gårdar som sköttes av en av kungens brytar, varför finns det då husbyar ända ned i Västergötland när alla (?) andra ligger i Svealand? Sträckte sig Upplandskungarnas makt ända ned mot Skaraområdet under en längre tid?

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1602
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inläggav Dan Koehl » 14 aug 2003 00:22

På lite svag is tror jag man börjar luta åt husbyarnas evenuella funktion som hamnar för ledungsskepp, och att de framför allt var kustanknytna, att reda ut detta kräver kartor där man kan se landhöjningen.

Detta borde kunna motivera att de dominerar i Uppland, som kanske mer än något annat område hade kuster, till skillnad från t.e.x. Västergötland.

(Jämsides med detta dominerar hundaret, (där Husbyn kanske var administrativ centralort) med koppling till ledung, kraftigt i Uppland, medan i Götaland härad var vanligare, båda övergick sedan i socknar)
Senast redigerad av 1 Dan Koehl, redigerad totalt 14 gånger.

Användarvisningsbild
Franq
Medlem
Inlägg: 350
Blev medlem: 12 aug 2003 17:20
Ort: Ryttmästargården

Inläggav Franq » 14 aug 2003 08:32

Mats G Larsson låter påstå att Husabyarna skulle vara ett mått på hur långt Sveainfluensen nått i grannskapet. Att de helt enkelt låg vid utkanten av sveaväldet och att norra Västergötland i så fall skulle tillhöra detta. Detsamma gäller norra Östergötland.

Jag är dock något skeptisk.

M G L stöder också kustanknytningen som Dan förklarar.

Jag vill minnas att det var i boken Svitjod han förklarade dessa teorier ganska ingående. Jag rekommenderar den.

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1602
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inläggav Dan Koehl » 14 aug 2003 09:17

D. Andersson skrev:varför finns det då husbyar ända ned i Västergötland när alla (?) andra ligger i Svealand? Sträckte sig Upplandskungarnas makt ända ned mot Skaraområdet under en längre tid?


Jag tror att det i Västergötland bara existerar Husaby, (möjligen en Husby till) och detta Husaby ligger väl vid Kinnekulle vid Vänerns strand. Östergötland skall ha ett rel stort antal.

Det är en intressant fraga du ställer, eftersom man inte maste absolut se Husbyarna som förlängd arm för kungamakt, de kan ju faktiskt ha varit organiserade "av folket" genom ting och annat och förutom hamnplats för ledungsskepp ocksa blir en samlingplats för den tidens värnplikt?

Att de däremot efter vikingatiden övergar till att bli lokal administration för kungamakten är nog tydligt, och kanske understryks detta av det faktum att ett flertal börjar kallas kungsgardar.

Användarvisningsbild
D. Andersson
Medlem
Inlägg: 842
Blev medlem: 01 okt 2002 16:29
Ort: Katrineholm

Inläggav D. Andersson » 14 aug 2003 09:55

Den idén jag lutar mest åt är att husbyarna skulle vara någon sorts "residensstad" i de olika hunderna/socknarna, eller vad dessa nu heter i rätt form. Men jag vill fortfarande peka på NE och Ugglan där de tydligt skriver att Uppland fram till Birger Jarls rensningar bestod av fyra "delstater" som stod under varsin lagman. Det om lagmännen är jag dock inte säker på om det nämns i NE.

Att denna stil har funnits kan vi alltså inte tvivla på. Frågan är då hur långt tillbaka det sträcker sig. Eller om det är så att lagmännen fanns även under vikingatid? Vilket istället får mig att se ut som ett frågetecken då mina tankar går till Hovgården på Adelsö och Uppsala. Kan någon försöka räta ut alla mina frågetecken, tack? Jag tror jag måste gå och lägga mig tills min värld slutar snurra så kraftigt. :)

Christer Samuelsson
Medlem
Inlägg: 1031
Blev medlem: 25 okt 2002 15:49
Ort: Wilattunge

Inläggav Christer Samuelsson » 14 aug 2003 13:22

D. Andersson skrev:Den idén jag lutar mest åt är att husbyarna skulle vara någon sorts "residensstad" i de olika hunderna/socknarna, eller vad dessa nu heter i rätt form. Men jag vill fortfarande peka på NE och Ugglan där de tydligt skriver att Uppland fram till Birger Jarls rensningar bestod av fyra "delstater" som stod under varsin lagman. Det om lagmännen är jag dock inte säker på om det nämns i NE.

Att denna stil har funnits kan vi alltså inte tvivla på. Frågan är då hur långt tillbaka det sträcker sig. Eller om det är så att lagmännen fanns även under vikingatid? Vilket istället får mig att se ut som ett frågetecken då mina tankar går till Hovgården på Adelsö och Uppsala. Kan någon försöka räta ut alla mina frågetecken, tack? Jag tror jag måste gå och lägga mig tills min värld slutar snurra så kraftigt. :)


Ja du bor ju i gamla Ophund, vilket torde betyda det ovan liggande hundaret. Oppunda säger man i dag. Här finns Husby Oppunda med så mycket lämningar från järnåldern att det praktiskt taget är ett historiskt friluftsmuseum. Det ligger en riktigt bastant kungshög bakom kyrkan och nere vid själva gården Husby ligger något som närmast påminner om tingshögen i Gamla Uppsala. Det finns de som anser att denna hög varit själva fundamentet till en kastal som alltså bevakat Husbyån. så nog har det utövats politisk makt härifrån det kan man nog vara ganska säker på. Beträffande detta med lagmän varför skulle dom inte finnas under vikinga tid. Att de tre folklanden Tiundaland Fjärhundraland och Attundaland funnits 1120 kan man vara säker på de är omnämda i det s.k. Florensdokumentet. Däremot finns inget Roden omnämt. Men Sjèland finns det något som heter och man kan fråga sig vad betyder, jag vet inte om man tolkar det som Roden.
Minns jag inte fel berättar Snorre en del om de Uppländska Lagmännen.
Beträffande ortnamn så kan man även konstatera följande. I Västergötland finns endast ett Tuna det ligger i Mariestad mitt i ån Tidan. Det är en f.d. Kungsgård och numer Landshövdingeboställe. Tunaholm hette det förr, men fick byta namn till Marieholm när Mariestad anlades. Få är medvetna om att det faktiskt går utmärkt att ta sig med båt från Nyköping till Mariestad. Det blir förvisso en oherrans massa smålyft och ett på 1.5 km samt ett på 3 km. Här skall man komma ihåg att även Nyköping var kungsgård och Nyköpingshus äldsta delar ligger tätt intill ån.
Christer Samuelsson.

Användarvisningsbild
D. Andersson
Medlem
Inlägg: 842
Blev medlem: 01 okt 2002 16:29
Ort: Katrineholm

Inläggav D. Andersson » 14 aug 2003 14:45

Bor jag i Oppunda härad? Husby-Oppunda ligger nämligen en bra bit härifrån. Att de ska krångla så mycket.

Om vi då för en stund faller för teorin att att lagmännen var ordförande i de fria tingen under vikingatid och ända fram till 1200-tal... Uppsala öd? Uppsala kungsgård? Adam av Bremen togs väl dessutom emot av en kung, inte av en lagman?

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1602
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inläggav Dan Koehl » 14 aug 2003 15:33

D. Andersson skrev:Har för mig att jag läst på flera ställen att husbyar ska vara kungsgårdar tillhörande Uppsalas "regent."


D. Andersson skrev:Den idén jag lutar mest åt är att husbyarna skulle vara någon sorts "residensstad" i de olika hunderna/socknarna, eller vad dessa nu heter i rätt form.


Även om termen behålls, så kan ju betydelsen skifta under århunrdadena.

När däremot termen ändras, är säkerheten kanske rätt stor för att betydelsen också gjort det?

Att kungsgård är residens har nog NE delvis rätt i, (även om ett residens bör bebos av sin ägare, och det undrar jag om kungsgårdarna gjorde) men att Husby möjligen betydde något annat år 850, och år 1000 jämfört med 1200 är ju möjligt. Jag tror därför det är bra att behålla en flexibilitet, och inte söka en betydelse, beroende på vilken tid man avser.

En liten fotnot: av någon anledning kallas ett stort antal av borgarna i Sverige vid tiden för 1200-1400 med ändelse hus, text Glimmingehus, Nyköpingshus, ett möjligt arvegods från Husby men omformat i ett sammanhang när termen Husby inte längre bara är intressant i den närmaste regioner, utan måste inlemmas i en större organsiation, där husbyn måste få ett unikt namn för att kunna särskiljas.

Mats G. Larsson antyder i Svitjod att det eventuellt funnits ett tidigare term än Husby, (men vad säger han inte ????) och om man börjar närma sig folkvandringstid så ökar, tycker jag, chansen att det förhöll sig om en administrationsenhet, som kanske i mindre utsträckning var underställd en kung, och kanske mer kollektivet.

Varför det?

Om man föreställer sig nybyggare, som tillsammans börjar röja nytt land, så förefaller det praktiskt att de delar förråd för spannmål, skepp, och vissa vapen. (Tror tacitus säger detta rent ut, att svearnas vapen är inlåsta någonstans, och förvaltas av en slav) Av praktiska skäl kan man tänka sig en sådan byggnad dels i anknytning till en tingsplats, och dels i anknytning till viktig transport led i form av väg eller kust. Logiskt sett borde egentligen tingsplatsen väljas efter samma preferenser, så det kan handla om en kombination av de båda?

Eftersom byliv kanske är som viktigast för just nybyggare, så borde som alla tidigare kulturer dela brand och regnsäkert matförråd, och kring dessa borde ett antal bostadshus av praktiska skäl kunna byggas också beroende på närheten till åker, äng och betesmark, och kanske famför allt, fiske:

Ser man på östkusten så finns fler praktiska anledningar till att dela hamn, pga av rätt dominerande vikingaromantik så stirrar man sig ofta blind på svear och deras användande av båtar som väldigt militära.

Försöker man däremot förställa sig deras vanliga liv, så tror jag fiske i dessa trakter var en stor del av födan. Den romantiske vikingen tänker vi oss säkert gärna i kamp med sjömonster och annat i egen båt med vikingatida fiskeutrustning, en romantik jag inte tror en sekund på.

Kikar man utomlands på fisket under enklare former, så är det alltid en byangelägenhet, man delar skepp, man deltar kollektivt i byggnad, skötsel, och seglar eller ror ut tillsammans och delar på arbetsbörda med nät, fångst och rensning, samt efterföljande torkning. Därefter vidtar lämpligt förråd för fisken. Samtliga arbetsmoment är över hela jorden skulle jag vilja påstå, en gruppangelägenhet, som med nödvändighet formar ett ömsesidigt beroende och kollektiva regler för att fungera, ett förstadium till ting där man bestämmer hur stor del av fångsten var och en skall få, när båtarna skall lägga ut, och var och ens uppgifter.

Kampen för överlevnad, inte bara för dagen, men även fram i februari mars förutsätter gemenskap, gruppdisciplin och framför allt organisation. Denna plattform är sedan av godo när yttre hot uppstår, varpå skepp och folk istället för fiskenät tar med sig yxor och sköldar i båtarna?

Här tycker jag mig se, långt före vikingatåg, ledungar och annat, rent praktiska anledningar till någon form av kollektiv hamn, förråd, och ting, och sannolikt växer det upp mindre byar kring dessa centrala hus, en Husby.

Husby räcker då också som namn eftersom det bara är närmaste områdena som refererar till platsen, ungefär som att man hellre säger åker till kiosken, affären, bion, kyrkan eller rådhuset, eftersom alla vet att man menar den närmaste, och inte någon tre dagsresor bort.

Jag stannar där en stund, och samanfattar min tro att husbyar var i begynnelsen i mindre utsträckning militära enheter under en kung, utan mer kollektiva byggnader eller gårdar som underlättade organisation av mindre fiskindustri, båtbyggande och mötes/tingsplats. När byarna utvidgades eller man bröt ny mark så var fortfarande Husbyn något av en centralort, i ett större och vidare område som knoppades av med nya byar längre bort. I detta skede blir Husbyn mer viktig som sammanhållande funktion, och som administrativt maktbyggnad för en hövding, samt blir säkert den militära karaktären starkare, eftersom området får ett större behov av ett organiserat försvar.

Detta tror jag är den ursprungliga kärnan till husbyar, därför om det inte var det, måste man fråga sig, var fanns då dessa behövliga byggnader jag nämnt, och varfär skulle allt göras två gånger, bygga skepp och matförrådsbyggnader mm?

Christer Samuelsson
Medlem
Inlägg: 1031
Blev medlem: 25 okt 2002 15:49
Ort: Wilattunge

Inläggav Christer Samuelsson » 14 aug 2003 17:28

D. Andersson skrev:Bor jag i Oppunda härad? Husby-Oppunda ligger nämligen en bra bit härifrån. Att de ska krångla så mycket.

Om vi då för en stund faller för teorin att att lagmännen var ordförande i de fria tingen under vikingatid och ända fram till 1200-tal... Uppsala öd? Uppsala kungsgård? Adam av Bremen togs väl dessutom emot av en kung, inte av en lagman?


Jodå Du bor i gamla Ophund. Tinget låg i Katrineholm står det i NE. En annan känd gosse från Ophund är numer Statsminister. Han är bördig från Vikinghaker, även om han nu inte är urtypen för en sådan.
Beträffande Adam av Bremen:
Han tog sig bara till Danmark och informationen om övriga skandinaviska länderna fick han av Kungen Sven Estridsson, Adam satte alldrig sin fot här. Däremot så skriver Rimbert i sin berättelse om Ansgar att han togs emot av Kungens fogde i Birka som hette Björn TROR jag, nån som vet bättre får rätta mej. Han berättar även att det finns ett Råd i Birka som kallas wharp. Man kan ju fråga sej om inte denne fogde även var Lagman och basade för rådet s.a.s. Det vore åtminstone praktiskt.
Sen kan man inte nog flagga för att Adam far inte alltid med sanningen och frågan är om inte samma sak gäller för Rimbert.
Christer Samuelsson

Användarvisningsbild
Lindir
Medlem
Inlägg: 3176
Blev medlem: 27 mar 2002 00:21
Ort: Göteborg

Inläggav Lindir » 14 aug 2003 21:47

Christer Samuelsson skrev:Däremot så skriver Rimbert i sin berättelse om Ansgar att han togs emot av Kungens fogde i Birka som hette Björn TROR jag, nån som vet bättre får rätta mej.

Nej, det står att kungen själv hette Björn. Stadens hövitsman (och kungens rådgivare) hette i sin tur Hergeir och är den förste nämnde som lät döpa sig och därefter bygga en kyrka.

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1602
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inläggav Dan Koehl » 14 aug 2003 22:02

Bra att ni är vakna grabbar, jag fyller på!

Ämbetet Hövitsman har bl.a. utforskats av Sven Ulrik Palme, hans huvudkälla är Tröghbolagh, skogsstadgan för Trögds allmänningsskogar, som finns bevarad för två av tredingarna:

Sven Ulrik Palme skrev:*husabymännen i Trögds tredingar har kallats hövitsmän
*de flesta hövitsmän i nordisk medeltid ha fört ett militärt befäl
*det fanns en hövitsman i varje treding, alltså lika många som husabyarna.


Palmes teori är alltså att Hövitsmännen också administrerade Husabyarna, med undantag för dalalagen, där de nämns husabyman.

Christer Samuelsson
Medlem
Inlägg: 1031
Blev medlem: 25 okt 2002 15:49
Ort: Wilattunge

Inläggav Christer Samuelsson » 15 aug 2003 17:20

Jösses.
Christer Samuelsson.


Återgå till "Medeltiden (476 till 1523)"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst