Orten och borgen Gestilren

[Cantus]

Gestilren/Gestrilen är en försvenskning av området Gestrylen som är nämnt i Skänningeannalerna år 2010 för det sista slaget mellan Sverker och Erik II.

Sannolikt låg Gestrylen i Västergötland nära Kungslena och utgjorde ett sankt område/kärr, vilka det fanns gott om i områdets dalgångar under medeltiden och hade en slutlig påverkan på slaget vid Lena Hus (borg) två år tidigare där slutstriden stod vid ”Helvetskärret”.

Det polska ordet för ”tjock, trögflytande, tjockflytande” är ”gesty” och namnet på kärret (Gestrylen) kan ha tillkommit då tronpredanten Magnus Nilsson bosatte sig i närheten år 1134 tillsammans med sin maka Rikissa, som var dotter till Polens kung Boleslaw III.

[SolitaryMan]

Gestilren/Gestrilen är en försvenskning av området Gestrylen som är nämnt i Skänningeannalerna år 2010 för det sista slaget mellan Sverker och Erik II.

Sannolikt låg Gestrylen i Västergötland nära Kungslena och utgjorde ett sankt område/kärr, vilka det fanns gott om i områdets dalgångar under medeltiden och hade en slutlig påverkan på slaget vid Lena Hus (borg) två år tidigare där slutstriden stod vid ”Helvetskärret”.

Det polska ordet för ”tjock, trögflytande, tjockflytande” är ”gesty” och namnet på kärret (Gestrylen) kan ha tillkommit då tronpredanten Magnus Nilsson bosatte sig i närheten år 1134 tillsammans med sin maka Rikissa, som var dotter till Polens kung Boleslaw III.

Intressant alltsammans, men med risk för att låta lika tjatig som i tråden "Varning för Arns rike" - vilka källor finns till det här?

/Martin

[Dan Koehl]

Intressant alltsammans, men med risk för att låta lika tjatig som i tråden "Varning för Arns rike" - vilka källor finns till det här?

/Martin

Undrar jag också, för de enda jag hittat är skänningeannalerna, och där står kort "krig i gestrylen" ungefär. ordet slag nämns alltså inte.

[Private Snafu]

Fann följande texter på webben ang Gestilren. Något moderniserad form dock som det verkar.
Ger en del spännande infallsvinklar på ortnamn.
--------------------------------------------------

En något redigerad text ur boken
Försök till en korrt beskrifning om Skara stift
av P. E. Lindskog anno 1811

Alla svenska historieskrivare för denna tiden nämna Gestilren, men ingen har gjort sig mödan att säga, hvar det varit beläget.
Johannes Messenius (1579-1636), som skrifvit sin Scondia Illustrata mer än 400 år efter händelsen, lämnar ändtligen den underrättelse, att Gestilren var beläget nära intill 1208 års valplats, och således ej långt från Lena.

Sedermera träffar man uti en i Upsala utgifven Disputation om Wartofta Härad, 1750, den upgift att Gestilren är det samma som Gislared, hvilket varit en Gård, hvaraf Hvarfs by med tiden upkommit. der anföres äfven, att på Hvarfs ängar är en Bro, kallad Kongsbron, om hvilken Allmogen har den tradition, att Danska Konungen der stupat (emedan K. Sverkers armé varit från Dannemark).

Men med allt detta hafva våra nyare Historieskrifvare ej ansett denna upgift för annat än en gissning. Likväl har den alla de märken af sanning för sig, som, efter så lång tid, skäligen kunna väntas. Ty

1) är denna mening den enda, som upvisar något bestämdt ställe, och har hon således ingen medtäflare;
2) är Hvarf beläget en knapp half mil ifrån Lena, och instämmer således denna mening med Messenii upgift;
3) heter ännu den närmast berget belägna gård i Hvarfs by, Gisslaregården, hvilken således lärer tillkommit af det Gislared, som i ofvannämnde Disputation omförmäles;
4) Johannes Magnus kallar ej stället Gestilren, utan GestiIbro, hvilket således lärer varit namnet på den bro, som nu kallas Kongsbron, sedan hon genom K. Sverkers död blifvit märkvärdig;
5) uti ett gammalt inventarium öfver Hvarfs Prästgårds egor, finnas flere ängar på denna trakt med namnet Kongsängen;
6) i Hvarfs bys södra gärde, vid gränsen mot ängarne, finnes en sidländ äng, som kallas Segerkärret;
7) i byns medIersta gärde på en kulle, som kallas Björns hög, har man vid år 1740 under en häll träffat en stenkista, i hvilken låg ett lik, som hade sporrar på fötterna.
Traditionen är, att den begrafne varit en Småkonung (kan hända en Fältherre), som hetat Björn, och hvilken skall stupat i ett slag, som stod vid Kongsbron. Gestilren lärer således varit ett enstaka hemman i negden af Kongsbron, som antingen i detta krig blifvit förstördt, eller genom Digerdöden eller annan händelse öde, och sedan flyttadt öfverst i Hvarfs by.

En hop runda hålor i jorden, som finnas i trakten af Kongsbron, öster om landsvägen, äro det enda besynnerliga, som nu finnes på detta ställe.
De som känna fordna tiders krigssätt och fältlefnad, skulle kunna dömma, huruvida äfven desse vittna om ett fältslag på detta ställe.
--------------------------------------------------

Berättelser ur svenska historien
Första bandet

Konung Sverker höll sitt ord. Två år efter nederlaget vid Lena var han åter här i Sverige, och äfven denna gången var hans här från Danmark. När efter slaget vid Lena han och de öfverlefvande herrarne kommit till erkebiskop Absalon i Lund, och ryktet spridt sig öfver Danmark om den stora olyckan, upplågade alla af harm och hämdlust, så att det blef ej svårt för Sverker att åter samla här.

Denna gången möttes konung Sverker och Erik Knutsson med sina härar vid Gestilren, helt nära det forna slagfältet vid Kungs-Lena. Men äfven detta slag förlorade Sverker. Han skall hafva fallit för sin egen mågs, Sune Folkessons hand. Äfven Folke jarl och många andra af Folkungaätten skola här hafva
stupat. Man vet ej med säkerhet, på hvilken sida Folkungarne stodo i striden, men det är troligt att det var på Eriks, och i konungalängden vid Vestgötalagen heter det: »Folkungarne slogo Sverker ihjel i Gestilren mellan Dala och Lena.»

Äfven om detta slag gå sägner, och många ortnamn och andra minnesmärken antyda att här en gång stått en strid. Ej långt från Gislegården ligger Kongsbro, kanske märkvärdig genom Sverkers död, och på slätten, som sträcker sig från Kungs-Lena norrut in i Dala socken, ligger en hög, om hvilken den allmänna sägen går, att de stupade danske kämparne der blifvit begrafna. Kongsängen och Segerkärret vid Hvarfsby hafva likaledes måhända sina namn från denna tilldragelse. I ett gärde derinvid ligger en hög, som kallas Björnskog, i hvilken man år 1740 påträffade en stenkista med ett skelett, som hade sporrar på fötterna.

Konung Sverkers lik fördes från slagfältet till Alvastra, der han begrofs hos sina fäder.
»Oc aer hans e giættit at godo», det är: »han lemnade ett godt minne efter sig», som det står i en gammal förteckning på Sveriges konungar.
--------------------------------------------------
Båda texterna från: http://www.wadbring.com/historia/index.htm

[Dan Koehl]

För de lite nytillkomna, kan de för läsare av denna sträng kanske vara av intresse att snegla på strängarna slaget vid gestilren och historiska fel i böckerna om Arn.

Ovan läser jag folkungar användas rätt opreciserat, och eftersom jag själv ganska provokativt velat lyfta fram möjligheten att Bjälboättten ("Folkungaätten") i själva verket slogs med danskarna mot svenskar, och att med folkungar vid tiden för slaget menades de äkta folkungarna, dvs uppländska upprorsmän mot Birger jarl.

De slog ju nämligen ihjäl Folke jarl i Gestilren.

I artikeln ovan tror jag däremot de blandar ihop dem duktigt.

där står:

Man vet ej med säkerhet, på hvilken sida Folkungarne stodo i striden, men det är troligt att det var på Eriks, och i konungalängden vid Vestgötalagen heter det: »Folkungarne slogo Sverker ihjel i Gestilren mellan Dala och Lena.»

Att de uppländska folkungarna stod på Eriks sida är ju att anta, flera av dem var ju också nära släkt, medan däremot "folkungaäten" dvs Bjälboätten fram till Birger jarl var befryndad med sverkerska och danska kungahuset.

[Christer Samuelsson]

För de lite nytillkomna, kan de för läsare av denna sträng kanske vara av intresse att snegla på strängarna slaget vid gestilren och historiska fel i böckerna om Arn.

Ovan läser jag folkungar användas rätt opreciserat, och eftersom jag själv ganska provokativt velat lyfta fram möjligheten att Bjälboättten ("Folkungaätten") i själva verket slogs med danskarna mot svenskar, och att med folkungar vid tiden för slaget menades de äkta folkungarna, dvs uppländska upprorsmän mot Birger jarl.

De slog ju nämligen ihjäl Folke jarl i Gestilren.

I artikeln ovan tror jag däremot de blandar ihop dem duktigt.

där står:

Man vet ej med säkerhet, på hvilken sida Folkungarne stodo i striden, men det är troligt att det var på Eriks, och i konungalängden vid Vestgötalagen heter det: »Folkungarne slogo Sverker ihjel i Gestilren mellan Dala och Lena.»

Att de uppländska folkungarna stod på Eriks sida är ju att anta, flera av dem var ju också nära släkt, medan däremot "folkungaäten" dvs Bjälboätten fram till Birger jarl var befryndad med sverkerska och danska kungahuset.

Det torde vara på tiden att posta detta:
I
Annales Dano-Svecani står följande:

Bellatum est rursum in Gyllstenreen ubi rex Suercherus, dictus Hack,
Caroli regis filius, occubuit et Folcho dux, alii quoque multi uiri
Nobiles Folkungis, cessitque uictoria Sueuis

Vilket Bazram anser skall vara;

Krigat har man ånyo på Gestilern, där kung Sverker, kallad Hack,
kung Karls son, vilar och även hertig Folke, även många andra män
av folkungarnas herrar; och segern tillföll svearna.

Segern tillföll alltså Svearna och en del danska hisstoriker finner det högst märklig för att inte säja osannolikt att den Aktuella danska kungen hade några intressen i Västergötland, däremot hade han politiska ambitioner i Polen.
Det hela torde således vara en del av de maktkamper som förekom i Sverige vid denna tid. Det finns inga källor som omnämner att danska förband skulle ha medverkat.

Christer Samuelsson.

[SolitaryMan]

Det torde vara på tiden att posta detta:
I Annales Dano-Svecani står följande:

Bellatum est rursum in Gyllstenreen ubi rex Suercherus, dictus Hack,
Caroli regis filius, occubuit et Folcho dux, alii quoque multi uiri
Nobiles Folkungis, cessitque uictoria Sueuis

Vilket Bazram anser skall vara;

Krigat har man ånyo på Gestilern, där kung Sverker, kallad Hack,
kung Karls son, vilar och även hertig Folke, även många andra män
av folkungarnas herrar; och segern tillföll svearna.

Segern tillföll alltså Svearna och en del danska hisstoriker finner det högst märklig för att inte säja osannolikt att den Aktuella danska kungen hade några intressen i Västergötland, däremot hade han politiska ambitioner i Polen.
Det hela torde således vara en del av de maktkamper som förekom i Sverige vid denna tid. Det finns inga källor som omnämner att danska förband skulle ha medverkat.

Christer Samuelsson.

Du menar alltså att Sverker inte hade stred med en dansk armé? Vad du säger om danska kungens maktambitioner motsägs i så fall av slaget vid Lena, där danskarna åtminstone enligt Skänningeannalerna är på plats och åker på däng. Det skiljer bara två år mellan slagen. Skulle den danske kungens intressen förändras så drastiskt på den perioden?

Nyfiken som jag nu blir undrar jag därför också om Annales Dano-Svecani och Skänningeannalerna de enda källor som finns om slaget vid Gestilren?

/Martin

[Christer Samuelsson]

Du menar alltså att Sverker inte hade stred med en dansk armé? Vad du säger om danska kungens maktambitioner motsägs i så fall av slaget vid Lena, där danskarna åtminstone enligt Skänningeannalerna är på plats och åker på däng. Det skiljer bara två år mellan slagen. Skulle den danske kungens intressen förändras så drastiskt på den perioden?

Nyfiken som jag nu blir undrar jag därför också om Annales Dano-Svecani och Skänningeannalerna de enda källor som finns om slaget vid Gestilren?

/Martin

Jag menar bara att detta är vad våra historiska källor hävdar. Inget annat.
Ja - det finns fler omnämnanden om gestilren eller vad det nu heter.

I Sturlinga Saga, påstås att Erik den fjärde fällde kung Sverker på Getils reyniy. Vilket är sagohistoria men det understödjer följande.

Sigtuna-annalerna:
"1210. ....Krig utbröt i Gestrylen*. Här låg kung Sverker fallen med
hertig
Folke och många andra adelsmän. Den (9/2?) kröntes kung Erik II och
erhöll
Rikiza till maka."

Lunda-annalerna: "Bellum Giestilsren"/"Gyestilren"

Obsevera att att i Annales Dano-Svecani står det att krig återigen utbrutit i Gyllstenreen d.v.s. för andra eller sjuttioiosjunde gången. Vi vet inte alls var det ligger kanhända är är Lena Och detta Gestilren samma plats. Det är exakt vad vi vet och jag menar ingenting, det är vad som står, något danskt deltagande omnäms inte.
Christer Samuelsson.

[Besuchov]

Kan inte Gestilren vara ett namn på ett större område, jag menar om nu "krig utbröt i Gestilren" eller övertolkar jag från modern översättning nu?

[D. Andersson]

Besushov, jag har aldrig sett "slaget vid Gestilren", bara "krig utbröt i Gestilren", så det är mycket möjligt. Jag funderar i samma banor. Och med tanke på tjatet om gerillakrigsföring i de västgötska skogarna, så...

Förresten, hittade denna vackra bild på denna sida. Fint, inte sant?

[Dan Koehl]

Osäker pa hur vi ordnar härvan med strängarna, det finns ju en som handlar om "slaget" och en som handlar om orten, men kommer tid kommer rad, i vilket fall som helst drar jag en liten suck av lättnad över att här atminstone delvis se en bekräftelse pa de tankar jag skrev ner i "historiska fel i böckerna om Arn", nämligen att det inte i huvudsak var en konflikt mellan Danmark och Sverige, utan snarare mellan Svea och Göta riken. Eller, fast det nästan är samma sak, mellan Erikska och Sverkerska ätten.

Och det är stor tur för oss att det finns fler källor än Erikskrönikan, som pa ett mer objektivt kan ge oss titthal in i denna tid.

Jag tycker ocksa det finns anledning att tveka lite kring om danskarna medverkade, men antar att detta trots allt beskrivs i nagon annan källa, eftersom det talats sa mycket om detta.

Men som sagt, Gullious berätelse gar ja delvis här at pipan, för hall med om att indikationerna blir starkare och starkare att Bjälboättens genealogiska och geografiska närhet till Sverkerska ätten talar för att de stred pa samma sida, medan Svearna naturligtvis stred pa Eriks, och da framstar striderna ur ett annat ljus än vad Gulliou skildrat:

De ur hans penna uppskissade Svearna, arketypen av en efterbliven post-viking som inte använder svärd eller häst i strid, blotar till gamla gudar och tillbringar nätterna före striden med att supa, och mest vandrar ut pa slagfältet för att bli dödad, medan de kloka och framgangsrika "Folkungarna" (Bjälboätten) räddar Sverige undan dansken medelst högmoderna kavallerier utbildade av en konsult som tjänstgjort i Jerusalem, tar luft, stiger som en ballong mot himlen och spricker som ett troll under solen.

Och när den skickliga berättartekniken, de mustiga historierna och starlet versionen av var önskan över hur vi vill att medeltida kärlek skulle vara beskaffad sviker fran vara näthinnor, och vi med nagra korta kärva meningar direkt fran en datida kollega till Guilliou närmar oss sanningen bryter en klarare bild fram:

Svear som har bortamatch och vinner. Punkt slut. Och det är seriefinal, man har krigat i minst fem ar?

Sannolikt med precis sa manga svärd, langbagar, hästar, yxor och hjälmar de hade rad och lust med, visar de sin styrka och befäster de sin makt mot Sverkerska ätten och Götaland. Om Gulliou möjligen har rätt med den där visan som bekriver pilmoln man knappt kunde se genom sa kan man anta att dessa mao precis lika gärna kan vara ha varit fran svearna??

Dessa Svear, som man försökt cencurera och bland vilkas skaror befinner sig den enda till namn nämnde svensk som jag funnit skulle ha stridit i jerusalem, nämligen Jedward Bonde, Erik den heliges far, och aterigen poängterar jag att dessa bada tycks ha varit byggherrar at de första dokumenterade tegelbyggnaderna i Sverige, i Uppsala och vid Skokloster, langt borta fran Arns "första tegelbyggnader" som Gulliou later honom mura 100 ar efter trefaldighetskyrkan i Uppsala och klostret vid Sko.

Allt detta blir, tycker jag, den enda logiska slutledningen efter att ha kikat pa Bjälboättens genealogier mellan ar 1100 och 1200, och (med visst motstand) envisats med svears hästvana tills äntligen runstenar som i vissa fall var fran Vendeltid dök upp, visande svear till häst, med draget svärd. 600 ar före Gestilren där de skulle ha förväntats komma knallande med sina yxor.

Vid denna tid fanns bara en sorts folkungar, nämligen Uppländska stormän, smakungar i folklanden. De sätter sig pa sina hästar och rider ner till ett Västergötland där de slar i hjäl Folke av Bjälboätten, jarl at Sverker. Och Birger Brosas järngrepp om Götaland blir ett minne.

Det är krig i Gestilreen, Gestrilen eller Gestrylen, och vad detta är kan man fraga sig. Men det maste inte vara en by med för synnerligen lämpliga fält för kavalleridrabbningar, och kanske tar detta projekt mer än en helg i ansprak.

Varför slass man här?

Jag tror Erikska ätten försvarar arvegods, strategiska markomraden vid gränsen mot Danmark, dit Sverkerska ätten vill utvidga. Om dessa tom är arvegods som gar tillbaka till Olof Skötkonung mm är väl omöjligt att nansin fa veta, men faktum är att Erikska ätten fast den var väl förankrad i Uppland anses som Västgötsk av vissa historiker. Trots sina oklara rötter är det den ojämförligt ledande i Sverige vid denna tid, och man har spekulerat i dess förankring till den gamla dynastin. Och fast uppländsk, tycks den haft besittningar härnere.

Erik den helige begrovs i Gamla Uppsala, men hans son Knut Eriksson ligger i Varnhem. Knut verkar efter sin landsflykt ha uppnatt stabilitet med Biger Brosa (hans bröder verkade stanna i Sko) och dessa bada garanterade fred i Sverige till s Birger Brosa dog.

Hans son föds pa Eriksberg och nu är Erikska ätten Västgötar.
Och de strider mot östgötar, den vinnande i alla strider bor pa Visingsö som ligger pa gränsen.

Men da bada lagen verkar vara rätt jämna. Verkar som de slass da och da, och dessemallan slickar sar och bygger upp ätteintriger.

deras drabbningar verkar eskalera när nagon lyckas enrollera främmande soldater för att komma i numerärt överläge.

Gestrilen kan egentligen vara vad som helst, sta för ett begrepp, tex nagot liknande Uppsala öd, eller en benämning pa ett större markomrade eller davarande dialektala namnet pa Ätrastigen. Men hade det varit namnet pa en liten ort där ett slag hade statt, som i fallet Lena (1208, tva ar tidigare, med utgrävd? Motteborg och allt) sa hade väl detta minne levat kvar till vara dagar? Kan det verkligen vara en liten ort eller en gard? Later otroligt, och det där förslagen om tröga och tjocka borgar som skulle döpts pa polska, verkar man kunna glömma. Dels menar Stanislav att det inte stämmer, och man har inte funnit en stenskärva som antyder nagon borg nanstans som skulle vara detta omtalade Gestrilen.

Däremot tror jag pa danskt inslag. Det stöds ocksa av genalogierna i Sverkerska och Bjälboätten. Men som sagt var, inte danskar som förlorat vettet, och rider med Sverker in mot en gemensam "svensk" arme. Vore kanondumt. Men alliansen Sverkerätten och Bjälboätten kan man nog stödja i kampen mot nagra svear, om man blir lovad Erikska ättens jordar i Västergötland.

Detta Gestrylen maste varit ett strategiskt omrade. Viktigt för folk farn Svealand att rida ner till och ha bortamatch pa.

Och det var tredje gangen, nr 1 var Älgaras 1205, nr 2 Lena var 1208 och tredje gangen gillt var 1210 vid G xxxx reen vad det nu hette.

[Christer Samuelsson]

Detta Gestrylen maste varit ett strategiskt omrade. Viktigt för folk farn Svealand att rida ner till och ha bortamatch pa.

Och det var tredje gangen, nr 1 var Älgaras 1205, nr 2 Lena var 1208 och tredje gangen gillt var 1210 vid G xxxx reen vad det nu hette

Ja om detta håller jag med. Man kan fråga sig följande Ligger möjligen inte Lena och Älgarås längs Eriksgatan. D.v.s. längs den väg kungen red för att inhämta konfirmation om att han blivit kung. Det skulle då handla om den ridväg som gått genom Västergötland upp genom Tiveden där passerandes ett visst Herrevadsbro där så småningom Birger jarl skall göra sig till kung, det skulle alltså vara på Eriksgatans hemväg s.a.s.
Någon här som är en hejare på Västergötlands geografi kanske kan svara.
Christer Samuelsson.

[B Wadbring]

Fick följande i min gästbok idag, skrivet av Agneta Tjäder:

... i fråga om Gestilren finns flera teorier. En av dem är att det är frågan om en plats som i folkmun kallades Gellstalidren (senare Gällstaliderna). Den ligger nära sockengränsen mellan Timmele och Dalum, och liderna går uppför en liten backe som sluttar upp på Lena hedar. En för övrigt idealisk plats för att möta en fiendehär som kom tågande upp genom Ätradalen. Denne måste nämligen ta sig genom en smal passage på 100 meter mellan en liten (numera torrlagd) sjö och branten. Kanske var det helt enkelt i Lena slaget stod - inte Kungslena...

Läget är ju helt klart bekvämt, och namnet i det närmaste förvillande likt när man uttalar det. Vad säger ni om detta?

[barzam]

Nu när man publicerat vad jag skrivit i ett PM, vill jag ändra lite i min lite hastiga översättning. Så här tycker jag det ser bättre ut (ändringar i kursiv):

Krigat har man ånyo i Gestilren, där kung Sverker, kallad Hack,
kung Karls son, föll och även hertig Folke, även många andra män
av folkungarnas herrar; och segern tillföll svearna.

[D. Andersson]

Det torde vara på tiden att posta detta:
I Annales Dano-Svecani står följande:

Bellatum est rursum in Gyllstenreen ubi rex Suercherus, dictus Hack,
Caroli regis filius, occubuit et Folcho dux, alii quoque multi uiri
Nobiles Folkungis, cessitque uictoria Sueuis

Vilket Bazram anser skall vara;

Krigat har man ånyo på Gestilren, där kung Sverker, kallad Hack,
kung Karls son, föll och även hertig Folke, även många andra män
av folkungarnas herrar; och segern tillföll svearna.

Segern tillföll alltså Svearna och en del danska hisstoriker finner det högst märklig för att inte säja osannolikt att den Aktuella danska kungen hade några intressen i Västergötland, däremot hade han politiska ambitioner i Polen.
Det hela torde således vara en del av de maktkamper som förekom i Sverige vid denna tid. Det finns inga källor som omnämner att danska förband skulle ha medverkat.

Christer Samuelsson.

Den där texten verkar slå sönder teorin om att folkungarna och Folke till Bjälbo var fiender. "Och även många andra män av..." antyder ju att hertig/jarl Folke även han var en folkunge. Enligt NE kommer ju namnet "folkungarna" från Folkes anhängare.

Annales Dano-Svecani, vad är det? Varken jag, Nationalencyklopedin, Evreka, Google eller Wikipedia har hört talas om det.