Kirenkester - jag hade en majje som försökte få mig att förstå att man har lagt ned att låta som kom man från republikens tidevarv.
Eftersom det finns en karta i första inlägget förefaller det kanske lite lustigt att fundera över Hwicces storlek, men riket förekommer i en lista som kallas the Tribal Hidage. Det är en lista på ca. 35 olika kungadömen och folknamn upp till viken Humber, så Northumbria och andra folk norr om Humber finns inte med.
En hide är den mängd land som behövs för att föda en familj. Generellt är den siffran satt till 19 hektar, men det kunde variera mycket. Myndigheter ville ha in skatt, och struntade förstås i hur stort eller litet område som behövdes. Om en gård klarade sig, så var det en hide. Ordet kommer från hiwan, och betyder, medlemmar i ett hushåll eller familj. Munkar och nunnor var en del av hiwan i ett kloster, så det måste inte handla om en bondefamilj med þeowas (trälar). Det finns/fanns på isländska också som hju, men jag vet inte om det finns något sådant ord i svenskan.
Och poängen med listan är att någon har gjort någon form av uppskattning över hur stora olika områden var.
Här är en karta där listans namn är inplacerade så gott man har kunnat. Den liksom den i första inlägget är från wiki.
Th.png
Om namnen kan det vara intressant att veta två saker. En är att -gaga och -gara är ett missförstånd. En skrivare har en gång läst fel på -wara, som är invånare, inbyggare, boende och liknande i plural. Wihtwara är de som bor på Wight, ceasterweara är stadsbor, och hellwaran kan ni räkna ut själva. Den äldsta kända versionen är från runt år 1030, och man får väl tro att den som kopierade texten inte kunde mycket gammalengelska, för det är ungefär som om någon skulle heta Anderfon i en text. Ingen svensk skulle läsa så fel, även om texten är handskriven.
Ordet -sætna betyder ungefär detsamma och är besläktat med att sitta. Möjligen kan man se en uppdelning så att det användes mest av angler, men Dorset och Somerset finns ju i syd. Det är "samma" ord som i Holstens namn. Holsaten bodde väl i en skog, och Pecsætna bland kullarna. De kallas Peaklanders eller Peakrills idag.
Om man gör det enkelt för sig betyder båda orden folk.
Den första delen av dessa typer av namn är ofta mycket svåra att förstå, liksom, vad betyder nox och unecun(g)?
Här är en version av listan.
lista.png
Den börjar med Mercia och räknar sedan upp många småkungadömen och folk. Hwicce är n. 20 och på 7000 hides, samma som ett antal andra fram till East Anglia. De sista fem är mer kända och räknas tillsammans med Mercia och Northumbria till de kungadömen som gjorde att man kallar det heptarkin.
Mercia, East Anglia och Wessex är de klart största områdena, och Wessex mycket större än något annat. Frågor man ställer sig är, varför är det så jämna siffror: varför är inte områden norr om Humber med: och varför står Mercia ensamt bland de mest kända rikena?
Svaret på den första frågan är nog att det mer handlar om status och någon allmän uppfattning om storlek. Ett förslag till varför Northumbria inte är med är för att de styrde allt på listan och inte tog någon tribut från sitt eget land, men få tror på det. Den vanligaste tanken är att någon i de sex större kungadömena skrev, och att Northumbria inte ingick i en eventuell sydlig maktappararat.
Det är där som Mercias position i listan kommer in, för det är väldigt vanligt i dokument som det här att man börjar med det viktigaste, som i våra fastebrev. Om kungen och jag bevittnar något lär jag knappast få skriva mitt namn före honom. Nästan alla menar därför att texten skrevs i Mercia i en tid då Mercia kontrollerade de andra mindre områdena, och även av och till gjorde de fem sista kungadömena till en form av vasaller, liksom med Hwicce, fast man gissar om exakt när den skrevs. Det enda som talar emot det är att Elmet - i norr - troligen inte ingick i Mercias hegemoni. En gammal lärare till mig - Peter Sawyer - har föreslagit att siffran för Wessex ändrades någon gång under 800-talet eller senare.
Att det fanns en sådan hegemoni är hur som helst säkert. Så här står det i krönikan under år 794.
Her Offa Myrcena cining het Æðelbrihte þet heafod ofslean
Men det var väl roligt, även om Æthelberht blev lite kortare. Han var kung i East Anglia. Det kunde ha blivit dess undergång som kungadöme. Mercias kungar styrde fram till år 825, förutom mellan år 796 och 800. Æthelberht hade kanske hunnit bli 20 år, och Mercia hade haft makten där sedan runt år 730. År 825 revolterade East Anglia och med hjälp av Wessex blev de fria.
Men Hwicce då? Ja, det uppskattas ju vara på 7000 hides, och i nivå med fyra andra områden, varav Westerna (Magonsætan) och Lindesfarona (Lindsey) också var underkungadömen under Mercia. Man får väl tro att det därför var ett kungadöme av en viss betydelse. Bevarat finns också 13 diplom skrivna av kungar där. Det är fler än vad som finns från alla kungadömen förutom Mercia, Wessex och Kent. En orsak kan emellertid vara att hedningar i Danelagen använde diplomen som dasspapper.
Med tiden kommer ett inlägg om dessa diplom och vad de kan säga oss om de som styrde i Hwicce.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
