500-årsjubileum 6 juni

[Sören F]

Ser att särskilt Strängnäs ska fira och utropar "Sverige 500 år", vilket känns lite övermaga, och riktar ljuset på hur gammalt Sverige ska anses vara.

Som kulturgeografiskt, avgränsat fenomen kanske uppåt 3000 år? - Njo, men nånstans kring i vart fall 900 år tydligen.

[koroshiya]

Om man ser på landets institutionella struktur är det inte heller så stor skillnad mellan 1300-talet och 1500-talet.

Även efter Gustav Vasa var det förstås så att det fanns mäktiga adelsmän och att landet inte hade en integrerad ekonomi. Man skickade liksom inte direkt spannmål från Västergötland till Uppland. Det mesta spenderades fortfarande lokalt.

Kanske skulle man därför kunna se GIIAs tidevarv som en större brytningstid, men jag vet inte.

Jag tycker dock att man kan fira för att belysa händelserna då, och tala om vad det handlade om.

[Markus Holst]

Det spännande som hände hände väl 1521, alltså att "vi" körde ut den hemske juten ur riket, en gång för alla. Om detta utkörande ledde till någon praktisk förändring, annat än för kungarna, har jag svårt att tro. Kanske att svenska adeln sov bättre på natten. Men visst var det snällt att kung Gösta befriade oss och gav oss en inhemsk tyrann istället

[a81]

Jag tänker att den första stora skillnaden i levnadsstandard för vanligt folk var i början av 1800-talet. Dels tog krigen slut och dels började den relativt stora gruppen bönder få det klart bättre materiellt. Bland obesuttna skulle det dock dröja längre. Det jag menar är att bönderna för ungefär 200 år sedan fick en alltmer "småborgerlig livsstil": (röd)målade hus, tapeter på väggarna, taktegel, begynnande tillgång till tidningar, "exotiska" livsmedel som te och kaffe, moderna kläder liknande borgarklassens, etc.

Tror att vi som lever idag skulle tycka att det skulle vara rimligt OK att leva på en (någorlunda välbärgad) bondgård 1850, men 1750, 1650, 1550 eller 1450 skulle nog vara nästan lika illa: krig, epidemier, dålig mat, etc.

[koroshiya]

Mängden backstugusittare fortsatte väl att öka under 1800-talet, men kanske fick de det bättre under århundradet.

Sverige var ju klart rikare år 1900 än år 1800.

[a81]

Ja, absolut. Har hört eller läst någonstans att skillnaden i levnadsstandard var större mellan 1800 och 1900 än mellan 1900 och 2000. Jag ställer mig i och för sig lite tveksam till det om man väger in t.ex. sjukvård, semester, möjligheter till högre utbildning, jämställdhet mellan könen, etc., men när det gäller grundläggande materiell standard som storlek och kvalitet på bostäder, tillgång på näringsrik mat, etc. så kan det mycket väl stämma.

[Markus Holst]

Alla befolkningsgrupper ökade ju rejält under 1800-talet. Trots nyodlingar och utdikningar räckte jorden inte till den ökande befolkningen. I viss mån berodde detta på att mekaniseringen gjorde att det inte behövdes lika mycket folk på gårdarna. Lösningen blev att arrendera en bit mark av en bonde, smedja den och bli torpare. Eller så bosatte man sig i en backstuga och blev hantverkare. När industrialiseringen kom igång tömdes torp och backstugor. Och statarlängor.

[Sören F]

Nu har jag sett på Svt om Beowulf också ("Sanning i sagorna"), och har tänkt vidare sen sist apropå trådämnet f ö:

Programmakaren hade inte behövt så snusförnuftigt mena på att något Sverige förstås inte existerat under folkvandringstid, när programmet sen ändå behöver beskriva protoversioner av dagens nationer: ett sveavälde, ett Gotland och ett Danmark. Att man apropå "Sverige" traditionellt fäst sig så vid just götars anslutning till svear känns också onödigt när dessa svear till också namnet ju finns sen långt tidigare.

[a81]

Är ju lite lustigt att säga att Sverige inte fanns, när just Beowulf innehåller äldsta beläget för "Sweorice". Något slags Sverige fanns säkert under folkvandringstiden och det kallades högst troligt Sverige precis som idag. Det var säkert väldigt löst sammanhållet, i alla fall utanför själva Svitjod, och påminde nog i organisation och våldsanvändning mer om dagens organiserade brottslighet än om dagens svenska stat.

[Davian]

Ja precis. Det är därför man ofta pratar om välde när vi pratar om statsbildning innan 1200talet.

Det är för att poängtera att relationer och personer var det viktiga samhällsbärande kitet och inte geografin.

Även om sistnämnda nog ofta går hand i hand med det första.

[Markus Holst]

Det var säkert väldigt löst sammanhållet, i alla fall utanför själva Svitjod, och påminde nog i organisation och våldsanvändning mer om dagens organiserade brottslighet än om dagens svenska stat.

Tack för de orden! Jag har länge upplevt att äldre stater mer handlade om maffialik beskyddarverksamhet än om omsorg av invånarna.

[a81]

Och frågan är väl hur stark stat Sverige var på 1200-talet. Hur många "statsanställda" fanns det utöver vakter på kungens borgar? Jag gissar att 1200-talets Sverige påminde om något slags förening eller småföretag, utöver krigsmakten.

[a81]

Det var säkert väldigt löst sammanhållet, i alla fall utanför själva Svitjod, och påminde nog i organisation och våldsanvändning mer om dagens organiserade brottslighet än om dagens svenska stat.

Tack för de orden! Jag har länge upplevt att äldre stater mer handlade om maffialik beskyddarverksamhet än om omsorg av invånarna.

Ja, särskilt i ytterområdena. Gissar att det enda man såg av svenska "staten" vid t.ex. Smålandskusten på vikingatiden var att det kom någon hotfull storman och krävde tribut för att skydda trakten mot den "hemska" dansken eller sjörövande ester. Kring Birka eller Uppsala var kanske rättsskipning och "samhällsservice" något bättre.

[Markus Holst]

"Beskyddet" bestod ju även i att beskydda dem mot de hemska svearna som skulle göra slarvslylta av dem om de inte lät sig beskyddas av - staten. Just som svenska staten fortfarande gör med den som försöker avböja sig deras beskydd, men det är en annan diskussion.

[Davian]

Det finns en bok jag tappat namnet på som handhar om just det där; statens framväxt är egentligen samma sak som maffians.

Samma grundläggande principer