Invasionen 1361 sett med andra ögon

Diskussioner kring händelser under medeltiden. Värd: B Hellqvist
Skriv svar
Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1436
Blev medlem: 12 december 2009, 14:22

Invasionen 1361 sett med andra ögon

Inlägg av Valdemar Sappi » 3 augusti 2016, 23:58

Gotlands Tidningar publicerar tre artiklar av mig i veckan. Här kommer första. Nästa kommer i morgon torsdag. Tredje till helgen eller på måndag.

Varför invaderade Valdemar Atterdag Gotland 1361?

Går det att förklara varför Valdemar invaderade Gotland? Ja, det menar i varje fall Anders H Blomström. I tre artiklar för GT kommer han att berätta om sina sensationella rön.

Valdemar Atterdag erövrade Skåne, Blekinge och Öland i snabb takt hösten 1360. Magnus Eriksson och sonen slöt fred för att möta hotet. Men de behövde hjälp. Den som kom till deras räddning var greve Henrik av Holstein. Som tack för att Henrik höll Kalmar fick han borgen och länet i pant. Och Henriks syster Elisabeth blev trolovad med Håkon.
Greve Henrik var minsann inte vem som helst. Han hade stridit för flera kungar i korståg i öster. Stred bland annat för Magnus mot Novgorod. Henrik var även livstidsanställd av den engelske kungen i 100-årskriget. Deltog bl.a. i det berömda slaget vid Crécy. Mot slutet av sitt liv stred Henrik för påven. Han kallades för Järn-Henrik av sin samtid.
Men först och främst så var Henrik Valdemars arvfiende. Henriks far greve Gert erövrade Jylland och gjorde Fyn till sitt arvelän. Danmark upphörde faktiskt att existera som rike. Två grevliga kusiner hade var sin halva av riket i pant. Denna tid kallas för den kungalösa tiden i historieböckerna.
Henriks far blev dräpt i en kommandoräd. Halshuggen över sängastolpen sägs det. Grevedråparen Niels Ebbesen blev genom denna handling odödlig. Han blev Danmarks motsvarighet till Robin Hood. Frihetshjälten alla danska skolbarn måste läsa om i skolan. Ingemar bergman satte mitt under brinnande världskrig upp motståndspjäsen Niels Ebbesen på Stockholms stadsteater. Ingemar Bergmans första stora pjäs.
Fast greve Henrik, han fick sin hämnd. Dräpte sin fars dråpare i ett slag som verkar ha varit minst lika blodigt som det utanför ringmuren. Men trots att han vann slaget så förlorade Henrik Jylland.
Danska riket återuppstod genom grevemordet och Valdemar började sin kungagärning. Fast han blev bara kung över en liten remsa längst uppe vid Limfjorden på Jylland. Resten av panten i Jylland tvingades han lösa ut bit för bit från greve Henrik. Något som gjorde Valdemar kroniskt fattig och Henrik rik.
(Ruta) Tyckt om boken Eldskytten: "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet."
Historieprofessor Nils Blomkvist, Campus Gotland.
Valdemar och Henrik var de enda som alltid stod på olika sidor under sin livstid. Alla andra furstar bytte ständigt sida. Valdemar och Henrik stod mot varandra även under hundraårskriget. Valdemar hade lovat att strida på den franske kungens sida, och för det fick den danske kronprinsen Kristoffer bli trolovad med en av de franska prinsessorna. Fast den affären gick omkull när den franske kungen tillfångatogs.
Vintern 1360 stod så arvfienderna Valdemar och Henrik på var sin sida av Kalmar sund. Henrik i Kalmar. Valdemar på Borgholm. Henrik spärrade vägen mot norr. Båda använde sig av legosoldater. Henrik hade råd med det. Valdemar hade det inte. Skåne och Blekinge hade Valdemar inte kunnat plundra. De var ju en del av danska riket. Men Öland blev plundrat. Den plundringen räckte inte långt. Legosoldater var dyra. Valdemar måste hitta en ny lösning, annars riskerade han att trupperna övergav honom.
Lösningen för Valdemar blev invasionen av Gotland. Trupperna skulle få sin sold genom att plundra landsbygden. Men att brandskatta Visby? Nej, det var det inte tal om. Det är forskare numera överens om. Att ta strid mot svensken, det var en sak. Att ta strid mot hansan, det var något helt annat.
Fast hade inte Valdemar fått väldigt mycket silver då på sommaren 1360? Hansastäderna låg ju redan 26 juni med sina skepp i Köpenhamn och väntade på rätten att köpa skånsk sill redan innan Helsingborg var färdigerövrat. Handla på dansk strand som det brukade stå i privilegiebreven. Fisk var ju det enda som fick ätas under den långa fastetiden. Och sillen, den gick till i väldiga mängder vid denna tid. Så fyra nordtyska Hansastäder var beredda att betala väldigt mycket. Deras ombud hade med sig fullmakt att betala mellan 1000 och 1200 marker silver var för den rätten. När vi vet att Gotlands skatt var på 120 marker silver årligen. Ja då vet vi att Valdemar skulle få fyrtio gånger den gotländska skatten.
Så finns det någon sanning om varför Valdemar kom till Gotland? Hade inte Hansan just fyllt hans kistor med silver? Behövde Valdemar verkligen plundra Gotland?
I nästa artikel kommer vi lite närmare svaret.
Och vad hände egentligen när Valdemar stod där utanför muren? Svek staden landsbygden?
Och hur blev det egentligen? Kom Henrik någonsin till Gotland som öns pantherre?

Anders H Blomström
eldskytten.se
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1436
Blev medlem: 12 december 2009, 14:22

Re: Invasionen 1361 sett med andra ögon

Inlägg av Valdemar Sappi » 4 augusti 2016, 17:35

Andra artikeln:

Striden utanför ringmuren 1361
Svek Visby verkligen landsbygden?


Brandskattningen av Visby, den hände aldrig. Det är forskarna överens om numera. Men påståendet att Visbybornas svek landsbygden vid striden utanför muren, riskerar inte det att bli nästa stora myt? Det hävdar i varje fall Anders H Blomström. Här kommer den andra artikeln i en serie på tre om Gotlands medeltid, berättad på ett sätt du aldrig stött på tidigare.
Valdemar hade kanske kunnat stoppas där nere vid Ajmunds, vid Mästerby, de där varma sommardagarna 24 – 25 juli 1361. Om inte sommaren varit så ovanligt varm. Om inte torkan gjort det möjligt för dansken att göra det annars omöjliga, att gå över Fjäle myr och falla gutarna i ryggen …
Men när dansken kom upp till Visby den 27 juli. Varför slogs gutarna inte från stadens murar? Vi kan bara gissa. Men två skäl är uppenbara. Det ena är att skörden inte var intagen. Staden skulle inte klara en belägring om både Visbys befolkning och gutehären måste försörjas. Det andra skälet var omsorgen med de där hemma. Vem skulle försvara dem om gutarna klev in i skydd bakom murarna? Ett förmodligen helt avgörande skäl. Ett tredje skäl kan ha varit att ingen kunde föreställa sig att dansken skulle kunna bryta igenom så snabbt. Det blev inte tid till annat än att ta striden just där de stod.
Minst 1800 stupade den dagen. Ungefär var 5-6:e tycks ha varit dansk eller inhyrd legoknekt. Bara en mindre del av benen har kunnat undersökas hittills. Ungefär 1500 gutar och 300 danska knektar kan antas ha dött där utanför muren. Vi kan bara gissa. Fler ligger kanske i okända massgravar. Men valet att strida just där, det var rimligen gutarnas eget val.
Visbyborna, de hade inte samma val. Det måste vi förhålla oss till innan vi tar till så stora ord som svek.
1342 hade Visbys båda borgmästare och större delen av rådet halshuggits för förräderi. För att de i hemlighet betalt ut guteskatten till Magnus Eriksson, trots att Hansan låg i fejd med Magnus. Det var de avrättades söner och nära fränder som satt i Visbys råd nu 1361. Att ta strid mot Valdemar utan att ha blivit antingen anfallna, eller att en hansadag förklarat krig. Det alternativet fanns inte. Inte efter avrättningarna knappt tjugo år tidigare.
Inne i Visbys domkyrka hänger en minnessköld efter Herman Swerting. En av de två borgmästare som avrättades 1342. Sönerna hängde upp den efter påvlig beviljning. En skandal då när det begav sig.
Leta upp tavlan nästa gång du besöker domkyrkan. För mig är minnestavlan symbolen för att Visbyborna inte svek den där fruktansvärda dagen den 27 juli 1361.
Två dagar efter striden utanför muren skedde något viktigt. Då när murens portar fortfarande var stängda. För då utfärdade Valdemar ett privilegiebrev till ”vår stad” Visby. Ett brev som gav Visby ”frihet på stranden”, dvs. rätten att handla med Skånes sill.

Men brevet var knappast gratis! Hur mycket betalade Visby? Lika mycket som de fem nordtyska städer som hade haft med sig fullmakt att betala 1000 till 1200 marker silver per stad i juni sommaren innan? Tio gånger så mycket som hela Gotlands skatt, för en enda stad.
Är det inte självklart att Valdemar inte ville riskera dessa väldiga summor genom att attackera Visby? Är inte handelsbrevet ett bevis för att Valdemar aldrig anföll staden?

Men något i Valdemars planer gick helt fel! Redan den 1 augusti, tre dagar efter att privilegiebrevet skrevs, utfärdade en Hansadag handelsförbud mot Danmark. Visbys dyrt betalda brev blev helt värdelöst.
Bara några veckor senare, den 9 september, förklarade ännu en Hansadag krig mot Valdemar. Stora anfallsförbundet bildades. Första hansakriget startade.
Visste inte Visbys stadsråd att brevet skulle bli värdelöst inom några få dagar? Jo, förmodligen. Betalade de ändå? För att få Valdemar från ön? Kanske, men precis som de andra städerna så betalade de troligen bara ut en mindre delsumma.
Den 7 mars hade Stralsund skickat två rådsherrar till Valdemar för att förhandla om utbetalningen för handelsrätten. Och den 19 maj hade representanter från Lübeck, Wismar, Stralsund och Stettin samlats i Rostock för att fördela utbetalningen av de 4 000 mark lybskt som Valdemar krävde för rätten att handla med sillen i Skåne . Det hela tycks ha rört sig om hur stor andel de saxiska städerna i Pommern/Polen skulle betala för rätten att handla på de fem städernas marknadsplatser i Skåne. Vi vet alltså att städerna inte betalade allt silver på en gång.
Var det helt enkelt så att Valdemar krävt för mycket betalt för rätten att handla med sillen? Det verkar så. Och det blev knappast bättre av att han förhandlade med Visby under vapenhot. Invasionen av Gotland gick fel. Riktigt ordentligt fel. Efter ungefär en månad på ön drog Valdemar därifrån.
Svek staden landsbygden? Nej, ordet svek är ett allt för stort ord. Men säkert var det så att Visbyborna kände sorg och skam över att de inte kunnat hjälpa fränder och vänner som stred där utanför muren. Och visst kände folket på landsbygden sig svikna. Ur detta växte så småningom myten om sveket. En känsla som är lätt att förstå, men som inte blir mera sann för det.
I nästa artikel tar Anders itu med frågan om pantherren greve Henrik av Holsten. Kom Henrik någonsin till Gotland? Byggde han en tvångsborg på ön?
Anders H Blomström

Kommer även läggas upp på eldskytten.se som PDF-filer.
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1436
Blev medlem: 12 december 2009, 14:22

Re: Invasionen 1361 sett med andra ögon

Inlägg av Valdemar Sappi » 5 augusti 2016, 09:11

Första två finns nu som pdf-er på Eldskytten.se
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 9 april 2002, 11:10

Re: Invasionen 1361 sett med andra ögon

Inlägg av Stefan » 12 augusti 2016, 11:21

Intressant. Så Brandskattningen var snarare en betalning för vissa privilegier. Det fanns säkert diverse psykologiska tryck och så, men scenen med den barske kungen i fåtölj, omgiven av pansrad soldatesk inne i stan - man kan föreställa sig vad det innebar tex för stadens kvinnor och flickor -
samt den räddhågade befolkningen som samlar ihop allting bärbart av värde - den bilden är rejält felaktigt.
Även om målningne är häftig.

Bra att du ger även statistik över de stupade - 1500 mot 300 (du antyder kanse knappt 1500 och drygt 300?) är också intressant.
Det har allmänt antytts att det var mer eller mindre en ren slaktning. Där legosoldaterna hade bla tillgång till moderna kraftiga armborst...
Jag tror mig minnas beskrivningar att på en del skelett syns det att de dödades liggande. etc.


Men siffrorna här ger delvis en annan bild. Det VAR många på danska sidan som stupade. Och det stupar praktiskt taget alltid fler på förlorarsidan. Dels i själva slaget - det var kanske därför de bröt samman, alltför många stupade för att hålla ledet ihop. Men de flesta dör när slaget har avgjorts, när armén och stridslinjerna brutit samman... När det är bara att jaga ifatt de besegrade och döda dem. Så har det alltid varit. Redan de gamla grekerna...
Enda sättet att undvika den situationen är om hela truppen kapitulerar på en gång. Men sånt är mindre vanligt.

Vidare. De sårade som inte kan fly eller på annat sätt gjorts orörliga - ja praxis var att döda dem. Medan sårade från egna sidan försökte man i allmänhet bärga så gott det gick... Vi kan alltså anta att en del danskar dog långt därifrån efter slaget.

Och detta bidrar naturligt till de stora förlustsiffrorna för dem begravda på plats.
Här finns således, både
de som dog i själva huvudslaget när striden stod och vägde
de som dödades omedelbart efter när slaget fortfarande pågick tekniskt sätt, men gutelederna var upprivna och det var i princip dödande av resterna.- Huruvida de som gav sig dödades på plats behöver vi inte spekulera om just nu - det förekom ibland, speciellt av dem som man visste skulle ha svårt att lösa ut sig.
Och som sagt, dödande av de svårt sårade, vilket var mycket vanligt och i praktiken inte sällan egentligen barmhärtigt. Det är inte ofta de besegrade kunde räkna på hjälp från civilbefolkningen, och deras eget träng var ju borta. JUST här kunde gutekrigarna fått hjälp av de civila, men det var närmast ett undantag. Inget speciellt med att soldatesken gjorde som det satt i ryggmärgen, och gjorde pinan kort för de svårt sårade... Det är inte för intet som kniven ifråga kallades för misericordia...

Varulv
Medlem
Inlägg: 2940
Blev medlem: 3 april 2004, 08:38
Ort: Norge/Norway

Re: Invasionen 1361 sett med andra ögon

Inlägg av Varulv » 17 augusti 2016, 23:10

Under enhver omstendighet var angrepet på Gotland en meget stor politisk og militær feil som burde ha vært tatt i betraktning i forveien ettersom Visby var en hansaby og dermed underlagt hanseatenes beskyttelse, når man fra gammelt av hadde kommet i alvorlig disputt med de tyske handelsherrene fra før. Gammel fiendskap og finansbehov for å holde en leiehær på feltet er ikke fullgode forklaringer selv om disse hadde utvilsomt en meget viktig rolle i Valdemar Atterdags tankene idet man skulle konsolidere sin erobring av Skåne og Blekinge i den pågående kampen om å gjenreise det danske hegemoniet. Istedenfor ble resten av regenttiden preget av en stadig kamp for å beskytte det danske kongedømmet mot ytre og indre trusler med nærmest sagt alle tenkelige og utenkelige midler som gjort ham dypt omstridt allerede i sin samtid. Han var en så skruppelløs opportunist som ingen kunne oppriktig stolte på, som gjorde suksess med sine ferdigheter innenfor nettverksbygging, forhandling og kjøpslåing - men det kom med en høy pris; en tankeløs arroganse og manglende strategisk overblikk, for ham besto slagmarken av penger og politikk på sitt aller verste. Det skapte et sterkt dansk imperium som var beredt til å dominere Skandinavia, men det var ikke grunnlagt på militærmakt eller politisk kløkt som kunne bevares gjennom tidene. Margrete som Atterdags datter var et lykketreff, da hun døde - skulle Danmark opplever i de neste tre hundre år hvor viktig politisk kløkt var. Margrete i kontrast til sin far var ikke villig til å eventyrere sin innsats, og dermed kunne hun få et ubestridt ettermæle i alle skandinaviske landene.

Gotland og Öland kom under dansk styre fram til 1600-tallet, men det hendt til en høy pris ettersom det oppsto en dansk-hanseatisk rivalisering som skulle vedvarer fram til Sverige gjort seg selvstendig under Gustav Vasa. Om Valdemar Atterdag ikke hadde invaderte Gotland, kunne utviklingen ha gått meget annerledes, om muligens ville man ikke ha sett den fellesskandinaviske tilnærmingen mellom Norge, Danmark og Sverige som skulle kulminere i Kalmarunionen under Margretes stø styring, som respons på den tyske aggresjonen anført av de nordtyske fyrstene og hanseatbyene som skjøt fart etter år 1361. Så all den ulykke som rammet Valdemar Atterdag fordi han var for arrogant, skulle i slutten lønne seg i det lengste løpet.

Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1436
Blev medlem: 12 december 2009, 14:22

Re: Invasionen 1361 sett med andra ögon

Inlägg av Valdemar Sappi » 22 augusti 2016, 11:31

Hemma från Gotland igen. Efter medeltidsvecka, författarläger och Crimetime.
Det blev till tre artiklar, samt en fjärde epilog. Ligger ute på min sida nu.
Och till två mycket välbesökta föredrag i Strand Hotels stora samlingslokal.

Att Valdemars invasion var ett gigantiskt misstag vet jag ingen som säger mer än mig hittills.
Vill gärna få tips om det finns fler som ställer liknande frågor som de jag ställt. Och om de försökt besvara frågorna. Främst de tre frågor jag lyfter fram i epilogen.
Någon här med kontakter bland medeltidsforskare? Sätt dem i arbete med att tolka hansans handelsbrev. Märkligt att det inte verkar finnas ens en ansats till analys.

Och hur kan t.ex. så många skriva att vi inte vet hur länge Gotland förblev danskt, när vi vet både att fogden på Borgholm skulle tillsättas av antingen Lübeck eller Visby efter september 1362. Och när vi vet att guteskatten skulle fraktas till hansans Borgholm enligt brev från Söderköping redan i december 1362? Osv...

Har jag rätt? Är det märkligaste med 1361 allt det vi faktiskt vet, som ingen försökt sig på att analysera? Fakta som med eftertryck river sönder mer än en av de självklara sanningar som reproduceras i standardverken?
Bästa översiktsverket är Niels Skyum-Nielsens bok Fruer og Vildmaend II. Tyvärr ett ofärdigt verk då Niels hann avlida. Men även i denna analyseras inte någon av frågorna.
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

Skriv svar