Folkvandring

Diskussioner kring händelser under medeltiden. Värd: B Hellqvist
Användarvisningsbild
millgard
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 3790
Blev medlem: 23 mars 2007, 16:36
Ort: Luleå

Re: Folkvandring

Inlägg av millgard » 14 november 2015, 16:16

Det finns givetvis ingenting som talar för dessa "teorier" (eller snarare fantasier). Att diskutera dylikt utifrån mysticism ger ingenting på historiska forum - möjligen irritation över uppenbarlig humbug.

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Re: Folkvandring

Inlägg av Hexmaster » 14 november 2015, 18:53

Fria fantasier är inget brott mot forumets regler. Men det hade sett bättre ut om folk inte matade mytomanen.

vandal
Medlem
Inlägg: 129
Blev medlem: 2 september 2008, 14:56

Re: Folkvandring

Inlägg av vandal » 15 november 2015, 10:28

Hej Millgard och Hexmaster,

Det är inte min mening att alla skall tro på allt vad jag antyder. Jag hoppas dock att alla som yttrar sig hat kontrollerat det som är möjligt att kontrollera.
Jag säger att hällristningar med stor sannolikhet är bilder som skapades av troende på sin väg till Svarta skogen där de utövade sina reningsritualer. Så har det varit under flera tusen år på andra platser i världen och överallt där finns det Svart skog.
I Sverige finns det två lokaliteter med Svart skog och det är märkligt att man just där finner hällristningar. Det är det jag säger. Jag diskuterar ej hinduismen eller något annat eftersom för detta krävs det en vis form av livslång bildning.

Vandal

Wurner
Medlem
Inlägg: 49
Blev medlem: 7 april 2015, 11:21
Ort: Gbg

Re: Folkvandring

Inlägg av Wurner » 15 november 2015, 16:54

Att indoeuropéer med gemensamt ursprung bidragit mycket till både vedisk och skandinavisk bronsålderskultur är väl knappast kontroversiellt idag. Ej heller att det finns språkliga, kulturella och mytologiska likheter mellan kulturerna till följd av detta.
Jag ser inte att man behöver blanda in eventuella mer sentida kontakter för att förklara likheter. Snarare, som jag uppfattar det, förstås de likheter och skillnader som observerats bäst genom att det inte förekom direkta kontakter efter att de olika (proto-)indoeuropéerna gick skilda vägar. Arkeologi, lingvistik och jämförande religionsvetenskap är som jag uppfattat det mycket samstämmiga vad gäller detta.

vandal
Medlem
Inlägg: 129
Blev medlem: 2 september 2008, 14:56

Re: Folkvandring

Inlägg av vandal » 16 november 2015, 18:43

Hej Wurner,

Jag delar Din uppfattning om att det redan under bronsålder förekom influens från Asien även i Skandinavien. Det är det enkla i sammanhanget. Det jag försöker förstå är perioden från 800 till ankomsten av Vilhelm av Sabina. Det anmärkningsvärda är, att södra Östersjön var fylld av slaver och deras tempel. Från väst kan man börja med Oldenburg-Starigrad vid floden Elbe. Lite nordost var det Arcona på en ö och även där finns det en holme. Vid mynningen av Oder fans Vineta och det hela med många dokumenterade tempel slutar lång österut vid floden Neva.
Jag vill först svänga lite söderut till staden som idag heter Ostrihom förut Ostriholm vid floden Donau i Slovakien och Ungern. Här mitt i ingenstans kan vi hitta världens näst största basilika. Den största står i Rom och kallas för Petrus basilika.Vad som stod där förut var en slavisk tempel kallad även för Juridicum praudae. Platsen har också kallats för Gran som jag antar att den lokala slaviska och ungerska befolkningen ej förstår innebörden av. I Sverige har begreppet gran används flitigt främst som ord för ett träslag. I den dravidiska traditionen är Gran en benämning för tempel tillägnad den svarte oxen som tillhörde guden Jama. För de som är bevandrade i musik kanske tänds en lampa i huvudet om de tänker på Franz List kommande från samma trakt. Hans Missa Solennis-La Messe de Gran kanske var ett annat verk än det som uppfattades av andra.
Du Wurner kanske kan ge mig en vettig förklarning varifrån i Skandinavien alla dessa Winiler som finns dokumenterade och daterade i Vatikanens bibliotek till 1200-talet kom och vart de gick. Havsguden Vodan som finns i bildens nedre del är ett bevis på deras religion och är precis den gud som omnämns i Adams original. Inte är det guden Oden som många försöker göra honom till.I andra länder skulle historiker och arkeologer tävla i letandet efter platsen där dessa människor hade sitt centrum. Varför inte i Sverige är för mig en gåta.
Det är också känd att man under den aktuella tiden genomförde korståg till dagens Sverige och dessa måste ha beviljats av de som kunde skriva och som dokumenterade även effekter av sådana handlingar. De som i Kristi namn van blev säkerligen landets nya härskare. I Tyskland konverterade delar av den slaviska adeln,men deras intresse för Skandinavien har ej avtagit. Kalmarunionens kung är en av dessa. Tyvärr har jag ej funnit nåra djupgående studier av dessa samband..
Den första kyrkoprovinsen i Sverige,dåtida Danmark kallades för Dacien. Slovakien var en gång en del av detta område och många cistercianer kom därifrån.

Vandal

Wurner
Medlem
Inlägg: 49
Blev medlem: 7 april 2015, 11:21
Ort: Gbg

Re: Folkvandring

Inlägg av Wurner » 16 november 2015, 19:49

vandal, jag hänger inte alls med och ser ingen röd tråd i det du senast skrivit. Jag kan heller inte redogöra någonting särskilt om winnilerna, vad jag känner till om dem slutar med att de i krönikor är omnämnda i samband med longobardernas ursprung och jag har ingen aning om vilken bild du beskriver.

:/

Ephraim
Medlem
Inlägg: 276
Blev medlem: 1 april 2009, 20:50

Re: Folkvandring

Inlägg av Ephraim » 16 november 2015, 20:51

Jag undrar var du får alla dravidiska ord ifrån. Är de alla från Hromník? Har du själv kollat upp dem? Jag har svårt att hitta dem i ordböckerna du hänvisar till, och många av dem är inte ens möjliga dravidiska ord.

Det är bra att veta något om det forndravidiska ljudsystemet, som till stor del är bevarat i dagens tamil.
I början av ord finns:
  • Endast tonlösa oaspirerade klusiler: p t ṯ ṭ c k. Notera att c uttalas som ch i engelska church eller som ett palatalt k.
    Det fanns alltså inte tonande klusiler b d g eller liknande. Inte heller th kh, dh, bh etc. som är så typiska för indoeuropeiska språk i Indien.
  • Inga frikativor, alltså inte f, s, sh eller liknande. I dialekter av tamil kan c uttalas som [s] men det bör inte ha varit fallet i äldre tamil.
Mellan vokaler förmjukas klusilerna om de är enkla (ej dubblerade). Detta brukar man inte indikera i stavningen men det kan ju ha betydelse för lånord:
  • t ṯ ṭ förmjukas på något sätt och uttalas liknande r, d eller som th i engelska they.
  • p förmjukas till ett v eller b-liknande ljud eller till w.
  • k förmjukas till h
  • c förmjukas till s
Ord kan maximalt börja på en konsonant, sedan var det tvunget att komma en vokal. Ord kan inte sluta på klusiler eller frikativor, om en rot gör det får man ett extra -u på slutet.

LIFCO:s ordbok som du hänvisade till finns på internet:
http://www.lifcobooks.com/tamildictionary/

Sanna sak med Burrow–Emeneau:
http://dsalsrv02.uchicago.edu/cgi-bin/p ... 437.burrow

————

Låt oss undersöka några ord du har tagit upp. Jag har använt den tamilska ordboken du hänvisar till, som vi utgår från är tillräckligt lika något slags äldre dravidiska (tamil verkar konservativt i jämförelse med andra dravidiska språk, och du hänvisar ändå ofta till tamil):

aros ’aureus (?)’ (som gett Östra Aros)
Detta är inte ett möjligt dravidiskt ord eftersom ord inte kan sluta på s/c. Jag förstår inte heller riktigt kopplingen till Aros, men det kanske du tänkte återkomma om (gör gärna det).

casa ’guld’ (som gett Košice och den latiniserade formen Casoviensis)
Detta är i alla fall ett möjligt dravidiskt ord om man betänker att c mellan vokaler ofta blir till [s]. Men jag hittar det inte i ordboken som du skriver det. Det närmaste är காசு kācu som tydligen kan betyda ’guld’ (och ofta ’mynt’), vilket väl är en ok träff eftersom ortnamnet ändå börjar med /k/ och -u:et nog inte är en del av roten. Den etymologiska ordboken anger att ordet är lånat från Sanskrit, men det kan förvisso vara ganska tidigt lånat.

bar ’land’
Detta kan inte vara ett dravidiskt ord eftersom ord inte kan börja med b.

shona ’guld’
Detta kan inte vara ett dravidiskt ord eftersom ord inte kan börja med sh. Jag försökte slå på cona men hittade inget sådant ord.

gran ‘ett slags tempel’
Detta kan inte vara ett dravidiskt ord eftersom ord inte kan börja med två konsonanter. Jag hittar heller ingenting på internet om några tempel som heter något liknande.

cala ‘tid, evighet’ (som gett Sala)
Detta är ett möjligt dravidiskt ord men jag har svårt att hitta det i den tamilska ordboken. Jag hittar சால cāla som betyder ‘väldigt mycket’ och காலம் kālam som kan betyda ‘tid’. Det sistnämnda är alltså uttalsmässigt ganska långt ifrån Sala (som ursprungligen hade kort vokal).

Så för att sammanfatta: 4 av 6 undersökta ord är inte ens möjliga dravidiska ord. Av de två kvarvarande finns inget med den form du angivit i ordboken du hänvisar till. Med lite anstränging kan man hitta liknande ord. Endast 1 (kācu) har den betydelse du anger och är till formen någorlunda likt det ortnamn du anser att det har gett upphov till.

vandal
Medlem
Inlägg: 129
Blev medlem: 2 september 2008, 14:56

Re: Folkvandring

Inlägg av vandal » 17 november 2015, 09:11

Hej Ephraim,

Saker är inte så enkla som man ofta tror. Jag är på väg till flygplatsen och skall till Stockholm.Hoppas jag hinner med Uppsala också.Jag kan ta ett ord i taget.
Vid Ostrihom hittar Du en flod som idag heter Hron. Floden rinner i nord-syd riktning likaså Sala i Uppsala.Om nu de, som tillbad den långhårige guden hade sin tempel där, så trodde de sannolikt på att askan från alla döda som representerade en reducerat form av deras kroppar flöt söderut till platsen för levande jordmänniskor. De godas andar flög norrut.De mindre framgångsrika,eller deras andar har hamnat i den södra undersfären som kallades för Pitriloka.Den här platsen styrdes av guden Jama,villken färdades på en svart oxe med namnet Garan. Det här namnet skall inte förväxlas med namnet på askan från de döda som kallas för Garam.I det religiösa perspektivet kan floden Hron som slovakerna kallar den idag vara såväl floden som används av den svarta oxen Garan eller floden där askan-garam från de döda flyter söderut. Oxens namn tror jag blev senare till Gran.
Floden Hron under namnet Gran hittar vi redan året 1075 i Monumenta Strigoniensis I s.53. och även i Hermanoni Samuelis Reimari in Dio,Historiae Romanae quae svpersvnt.Hamburgi:Svmtibvs Christiani Heroldi,d.II,s.1183:lib.7-8,n.40.
Även slavernas stora kristna män Cyril o Metod som populärt presenteras som de som kom med kristendomen till de i central Europa boende slaver fastnade i Ostrihom vid floden Gran-Hron.
De templen som låg längs handelsvägar har ofta dragits in i handeln ,eftersom man där under olika rituella ceremonier kunde utläsa framtiden för handelsmän i utbyte mot rimliga offergåvor.

Vandal

vandal
Medlem
Inlägg: 129
Blev medlem: 2 september 2008, 14:56

Re: Folkvandring

Inlägg av vandal » 3 december 2015, 17:32

Hej,
Jag har nu kommit hem från mitt Sverigebesök och skulle behöva lite hjälp med gamla kartor där gamla toponymer och hydronymer från ett område mellan Vendel och Uppsala i öst och Avesta och Örebro i väst, kan identifieras. Avest på tamil betyder vi arbetar, eller på ny svenska platsen där många arbetar. Möjligen kan det finnas skriftliga källor på vilka platser som namnändrades under de sista 800 åren. Det samma även vad gäller bäckar eller större flodsystem.

Jag letade också efter orsaken varför Sveriges huvudstad heter Stockholm . Det jag hittade var bara en gissning att staden fick sitt namn eftersom den var byggd på stockar. Varför skulle man för tusen år sedan bygga en stad på stockar,när det fanns möjligheter att bygga på land framgår inte. När man betänker att staden ligger i Vendel sundet som leder till Mälaren och detta har varit en gammal handelsväg till mineralfyndigheter i Uppland så kan det finnas ett alternativ till förklarningen på namnet Stockholm, som staden uppbyggd på stockar.
Stok på tamil betyder lager. Altså en lager plats på en holme. Järntorget i gamla staden har precis alltid varit en lager plats där forna malm letare eller handelsmän lagrade sina varor.
Jag besökte också Lidingö på vars östa sida finns en ö med namnet Stora Höggarn. Öns höjd över vatten är 32 meter vilket måste ha uppmärksammats av de gamla resenärer såväl ur navigationssynpunkt som ur ett religiös perspektiv. Norr om ön kunde man vattenvägen ta sig till Uppsala och söder om ön genom Vendelsundet och förbi Stockholm till Mälaren. Ön har också namnändrats .
På ön bedrivs en av världens mest avancerade bergtekniska och mineralogiska forsknings experiment. Jag blev övertygat om, att Sverige liksom förr, så även nu,fortfarande leder denna utveckling.

Vandal

Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1436
Blev medlem: 12 december 2009, 14:22

Re: Folkvandring

Inlägg av Valdemar Sappi » 3 december 2015, 19:41

Jag kan räkna upp en lååång rad borgar byggda på stockar. Vanligt i Danmark t.ex.
Boringholm för att bara ta en.
Uppfattar din namnfixering som just, en fixering.
Och precis som förra gånger du härjade här så bygger och bygger du vidare på en extremt lös hypotes ...

Kommer inte läsa denna tråd något mer.
Senast redigerad av 1 Valdemar Sappi, redigerad totalt 3 gånger.
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

Ephraim
Medlem
Inlägg: 276
Blev medlem: 1 april 2009, 20:50

Re: Folkvandring

Inlägg av Ephraim » 3 december 2015, 21:24

Det kan ofta se väldigt imponerande ut när man hittar flera ord eller namn på två språk som låter ungefär likadant och betyder ungefär samma sak. Men sannolikheten för att hitta flera sådana likheter av en ren slump är faktiskt väldigt stor. Här är en klassisk artikel om detta:
http://www.zompist.com/chance.htm

Om man sedan tar bort kravet på att det ska finnas någon särskild betydelsemässig likhet (Avesta = ’vi arbetar’, Stockholm = ’lager’) eller att orden överhuvudtaget ska existera (!) ser det inte ens imponerande ut vid första anblicken...
vandal skrev:Saker är inte så enkla som man ofta tror.
En del saker är faktiskt ganska enkla. Exempelvis vilka ord som är möjliga ord på tamil.
vandal skrev:De mindre framgångsrika,eller deras andar har hamnat i den södra undersfären som kallades för Pitriloka.Den här platsen styrdes av guden Jama,villken färdades på en svart oxe med namnet Garan.
Har du någon källa? Pitriloka är ju en plats inom hinduismen och Yama är en gud. Men jag försökte söka efter något om en oxe med namnet Garan och hittade inget. Det låter i sig inte orimligt, bara att jag inte hittar något. Dravidiskt är namnet inte i alla fall då det börjar på g.

Tydligen är garan namnet på ett tempel, dock. Japanska buddhisttempel, nämligen. Ordet är i slutändan lånat från Sanskrit:
https://en.wikipedia.org/wiki/Shichidō_garan
vandal skrev:Avest på tamil betyder vi arbetar, eller på ny svenska platsen där många arbetar.
Det tror jag faktiskt inte att det gör. Tamilska ord kan inte sluta på två konsonanter. De kan inte heller sluta på varken s/c eller t. Konsonantkombinationen st eller ct förekommer inte heller, åtminstone inte i inhemska ord. Verb i vi-formen slutar på -ōm inte på -(s)t. En sökning på ”work” i ordboken ger inte heller någon träff på ett liknande ord.
vandal skrev:Stok på tamil betyder lager.
Det har jag svårt att tro att det gör. Ord på klassisk tamil kan inte börja på s, de kan inte börja på två konsonanter och de kan inte sluta på k. Stok är omöjligen ett ord på tamil. När jag slår upp ”layer” i ordboken finns inget ord som är ens i närheten.

vandal
Medlem
Inlägg: 129
Blev medlem: 2 september 2008, 14:56

Re: Folkvandring

Inlägg av vandal » 5 december 2015, 09:56

Hej Ephraim,

Vist är det bra att Du börjar slå i böckerna nu.Jag har gjort detta i mer än 50 år och har även försökt att förstå innebörden i det man skriver. Först vill jag säga att man inte kan hävda att ett ord inte kan sluta med två konsonanter på något av dem språk, som vi idag i brist på bättre kallar den dravidiska språkgruppen.Om man tar kannada-karnata och även tamil som Du tolkar närmare så är bygger tolkning av bokstäverna en annan princip än tolkning i de indoeuropeiska språken. Synonymer är mycket vanligare och det är upp till läsarens bildningsnivå att tolka orden så som vad avsedd av den som skrev texten. Ex.aasiriyar kan betyda både författare och lärare.Ordet slutar i dagens tamil bara med en konsonant .Hur skrev man ordet för 5000 år sedan vid tiden då hela Indien talade de dravidiska språken vet jag ej. Om man analyserar begreppet Stock-holm så slutar båda substantiv med en kombination av två konsonanter vilket enligt Dig skulle innebära att grunden ej kan vara tamil eller någon annan dravidisk språk.Om man hypotetiskt antar att Stockholm grundades av slaver-vender viniler som vid den tiden redan under flera tusen år har varit influerade av de dravidiska språken, så kan vi titta på hur dessa skriver och uttalar den första substantiv stock.Det utan tvekan äldsta slaviska språket är slovakiska-slovenska.Det är även den platsen där de dravidiska mineralletare och handelsmän lämnat de största spår efter sig.Det är också platsen för vilken påven Jan VIII året 880 i bula Industiae Tuae tillät användningen av slovakiska språket som kyrkospråk likvärdigt med latin och grekiska. Varför lämnade kyrkan sin benhårda strategin om latin och grekiska som kristendomens förmedlingsspråk just där kan vi diskutera senare.
S uttalas där som š vilket betyder att vi får en mjuk konsonant,ck uttalas som hård k.Samma uttal har även tamiler idag och tolkar ordet som en lager. Du har rätt att stock slutar idag med två konsonanter med detta är ett modernt skrivsätt. I början tror jag att platsen stavades och uttalades som štok.
Toponym holm har två betydelsen beroende på formen av holmen.Om holmen är rund och fyllig får den också en religiös betydelse för att hedra gudinnan Uma i hennes havande tillstånd, där hon kallas för Baba .Du kan finna otaliga bergs toppar som bär detta namn mellan Indien och Europa. I I Europa kan Du finna Babia hora på gränsen mellan Polen och Slovakien precis vid den gamla handelsvägen genom Karpaterna söderut mo Grekland.Vägen därifrån kan tas norrut såväl på floden Oder som på Vislan. Hur såg holmen som blev Stockholm för mer än flera tusen år sedan vet jag ej.
Ursprunget är chlum som sagt också slutar på en konsonant.
Annars finns det på tamil ord som slutar på flera än två konsonanter. Ezhunth är ett exempel.
Oxen förklarar jag senare när jag får mera tid.
Vandal

Ephraim
Medlem
Inlägg: 276
Blev medlem: 1 april 2009, 20:50

Re: Folkvandring

Inlägg av Ephraim » 5 december 2015, 14:21

Om du hänvisar till ett ord på något dravidiskt språk i fortsättningen, inkludera helst hur ordet skrivs på det inhemska skriftspråket så att det är möjligt att slå upp det i en ordbok.
vandal skrev:Om man analyserar begreppet Stock-holm så slutar båda substantiv med en kombination av två konsonanter vilket enligt Dig skulle innebära att grunden ej kan vara tamil eller någon annan dravidisk språk. [...]
S uttalas där som š vilket betyder att vi får en mjuk konsonant,ck uttalas som hård k.Samma uttal har även tamiler idag och tolkar ordet som en lager. Du har rätt att stock slutar idag med två konsonanter med detta är ett modernt skrivsätt. I början tror jag att platsen stavades och uttalades som štok
Nja, det jag främst invände mot var inte att det slutade på två konsonanter (fast det slutar på en lång konsonant och har så gjort sedan länge, vilket i sig är ett problem). Det jag främst invände mot var att det börjar på två konsonanter i rad. Och att det slutar på -k.

Hursomhelst, hur skrivs detta ord med tamilska tecken?
vandal skrev:Annars finns det på tamil ord som slutar på flera än två konsonanter. Ezhunth är ett exempel.
Jag antar att du syftar på ordet எழுந்து eḻuntu som verkar betyda ’resa sig’ eller något sådant. Slutvokalen är måhända är epentetisk, alltså automatiskt tillagd för att underlätta uttalet, och den utelämnas nog ofta om efterföljande ord börjar på vokal (då finns där ju ändå en vokal, så att säga). Men ordet isolerat slutar ju faktiskt på vokal (åtminstone förr vilket ju är det väsentliga) även om inte stammen gör det.

vandal
Medlem
Inlägg: 129
Blev medlem: 2 september 2008, 14:56

Re: Folkvandring

Inlägg av vandal » 6 december 2015, 09:12

Hej Ephraim,

Eftersom Du har blivit de tvivlandes talesman vill ja testa Din syn på ortsnamnet Birka. På ingen av de kända språken kan betydelsen av ordet tolkas.Vi vet att i den slaviska språkgruppen kan V och B byta plats. Birka kan ha kallats för Virka. Om nu draviderna och slovakerna exploaterade mineralfyndigheter i dagens Sverige så kan ordet Virka lät förklaras.Virka betyder på tamil en plats där man säljer någonting. Birka –Virka har utan tvekan under en lång tid varit en central handelsplats i Mälaren.
Lagerplatsen Stockholm och handelsplatsen Birka är två av spåren som finns kvar efter Vinilerna i Mälaren.


Slovakernas huvudstad har en gång i tiden kallats för Vratislava och idag heter den Bratislava.

Vandal

Ephraim
Medlem
Inlägg: 276
Blev medlem: 1 april 2009, 20:50

Re: Folkvandring

Inlägg av Ephraim » 6 december 2015, 15:46

vandal skrev:Eftersom Du har blivit de tvivlandes talesman
Dock är det egentligen bara de dravidiska etymologierna jag har undersökt. Det historiska scenariot i övrigt låter jag andra bedömma rimligheten i.
vandal skrev:vill ja testa Din syn på ortsnamnet Birka. På ingen av de kända språken kan betydelsen av ordet tolkas.
Birka är det latiniserade namnet, vi vet tydligen inte vad namnet var på fornnordiska. Men det brukar kopplas antingen till björk (ön heter ju Björkö, det kan rent av vara en latinisering av detta namn) eller till birk i betydelsen marknadsplats. Båda förslagen är väl rätt rimliga.
vandal skrev:Vi vet att i den slaviska språkgruppen kan V och B byta plats. [...]
Slovakernas huvudstad har en gång i tiden kallats för Vratislava och idag heter den Bratislava.
Det är i sig inget direkt konstigt att v och b kan växlar när man lånar ord. Notera särskilt att fornnordiska hade [w]-ljudet och -ljudet i början av ord men inte [v]-ljudet. Så det är absolut tänkbart att fornnordiska skulle låna ett ord *virka som *birka.

Dock vet jag inte om detta är en inomslavisk växling. Vad gäller Bratislava och Vratislava så har växlingen inte skett inom de slaviska språken, utan när namnet har lånats till tyska, ungerska och latin och sedan tillbaka. Dessutom verkar förledet helt enkelt ha misstolkats vid några tillfällen, inget av de två namnen är det ursprungliga slaviska namnet.

Det påverkar inte resonemanget dock, ord kan absolut lånas in med b om originalspråket har v.

vandal skrev:Virka betyder på tamil en plats där man säljer någonting.
Och hur skriver du det med tamilsk skrift?

Tänker du på விற்க viṟka? Det är tydligen infinitiv av வில் vil som betyder ’sälja’ eller ’säljas’. Så det ligger ju nära, även om det inte är en plats utan själva handlingen att sälja.

Skriv svar