Visby 1361; Privilegiebreven

[Valdemar Sappi]

Om en liten stund när detta skrivs invigs utställningen ”Massakern vid muren”. Något av en triumf för slagfältsarkeologerna. Men historieskrivningen? Den är märkligt dålig, och det på mer än en punkt.

Jag har gjort en omfattande forskning i samband med att jag skrivit mina deckare i Kattlundsserien. Till min stora förvåning så är det en mängd tämligen lättillgänglig information som verkar vara helt okänd för de svenska historiker som är intresserade av vad som egentligen hände där sommaren 1361 när Valdemar Atterdag invaderade Gotland. Visby stads agerande framstår som helt obegripligt. Som ett förräderi.

Valdemar landstiger på Gotland den 22 juli 1361. Slår gutarna efter flera dagars strider vid Ajmunds bro, Mästerby. Slaktar mängder av gutar utanför Visbys murar 27 juli.
Bara några dagar senare den 29e får Visby ett privilegiebrev där Visby får ”sådan frihet på stranden i vårt rike i Danmark, som våra övriga städer har”. Handlingen finns bara kvar som avskrift från 1425. Den bevittnas från Visby sida av Henrik, dominikanernas prior, Gottskalk, franciskanernas gardian, och Herman Munther, borgmästare eller rådsherre (Visby 1361 invasionen av Gun Westholm).

Brevet: http://web.comhem.se/rovriddarna/visby1361.htm

Det svensk forskning obegripligt nog helt har missat är att det pågick förhandlingar om kostnaderna för privilegiebreven under lång tid mellan en rad hansastäder under våren och sommaren 1361. För de vendiska städernas del så startade förhandlingarna den 26 juni 1361, mindre än en månad innan Valdemar klev iland på Gotland. Då anlände skeppen från Rostock, Stralsund, Greifswald och Wismar till Köpenhamn. Lübeck kom en vecka senare. Förhandlingsutrymmet var mellan 1000 till 1200 mark lybskt per stad. Det tyckte danskarna var för lite.
Detta finns t.ex. beskrivet i ”Die hansastägte und könig Valdemar aus Dänemark, från 1879.
https://archive.org/stream/diehansestdt ... g_djvu.txt (Tack Hans!)

Ber nu er på forumet om hjälp att dokumentera källor, värdera dem. Samt hitta fram till vem som sitter på det senaste forskningsläget kring det här.
Var hittar man t.ex. källorna till de datum/handlingar som nämns i texten?
Betalade de vendiska städerna någonsin ut de 4000 markerna till Valdemar?
Obs att handelsbojkott mot sillhandeln i Skåne utfärdades av hansan redan innan Valdemar ens han lämna Gotland.

Aktuella avsnitt i texten:
”Am 26L Juni, kamen die Boten von Rostock, Stralsund, Greifs-
wald md Wismar in Kopenhagen an; eine Woche später trafen
die LQbedcer dort ein.”
”Nichts erfahren wir darüber, ob noch in demselben Jahre
weitere Verhandlungen mit Waldemar stattgefimden haben.
Schwerlich haben sie ganz geruht, doch sind die Städte zn
keinem Resultate gelangt Am 7. März 1361 fass^ sie zu
Stralsund den Beschluss, aufs Neue je zwei Rathmannen von
Lübeck und Stralsund an den Dänoikönig abzucHrdnen '). Klar
erkennoi wir jetzt, dass die wendischen Städte nicht fOr sich
allein verhandeln. Einladungen an LQneburg und Braunschwdg
zu Versammlungen im Mai, die Anwesenheit Hamburgs auf
dem rostocker Tage (Mai 19) zeigen deutlich, dass wenigst^is
die sächsischen Städte bei der Sache nicht unbetheiligt war^.
Doch entschlossen sich nur die wendischen Städte, das fOr
Erneuerung ihrer Privilegien von Waldemar geforderte Geld,
4000 Mark lübischer Pfennige (über 40000, resp. V« MilL Mark
Rw.) zu zahlen. Zu Rostock beriethen sie über die V^rtheilung
der Summe. Nach einer in jener Zeit häufig wiederkehrenden
Matrikel zahlte Lübeck ^Z,, Rostock und Wismar das zweite
Drittel, Stralsund und Stettin den Rest. Grei&wald, das sich
anfangs mit Berufung auf seine Sonderprivilegien zurückge-
zogen hatte, erklärte sich jedoch schon am 25. Mai bereit, in
^dcher Weise wie Stettin zu den Kosten beizutragen ^).

Doch wenn überhaupt, so doch niur kurze Zeit ist es den
Städtoi yergönnt gewesen, sich des Gausses ihrer mühsam
mid kostspielig a*worbenen schonenschen Privilegien zu freuen.
Schwerlich 18t die definitive Ausfertigung de« Vert/ags in ihre
H&ide gelangt, denn kaum zehn Wochen nach dem rostocker
Tige lief die erschreckende Kunde durch die Ostseestädte,
dass Waldemar die lnßd Gotland überfallen und die alte G^
BOBsiii der Hanse, das reiche Wisby, mit Waffengewalt er^
obert und geidfindert habe. An Frieden mit Waldemar war
nicht mehr zu denken.”

[Valdemar Sappi]

Börjat bygga upp sida om alternativ tolkning till Visbys "förräderi".
Under "Vad hände egentligen 1361?" på: http://niels-ebbesen.com/botulf

[Valdemar Sappi]

Nu har jag lagt ut ett försök till analys. Både med det som talar mot Visbybornas förräderi och det som talar för.

[Valdemar Sappi]

Behöver hjälp med en sak. Hittar inte tillbaks till uppgiften att det var antingen Visby eller Lübeck som skulle utse hövitsman på Borgholm. Står inte i själva överlåtelsehandlingen utan i en annan handling.

(Diplomatarium Suecanum Bd VIII nr 6676): Söderköping 28/9 1362: Kungarna Magnus och Håkan av Sverige och Norge pantsätter med sina riksråds samtycke Borgholms slott och Öland till städerna Lübeck, Wismar, Rostock, Stralsund, Greifswald, Anklam, Stettin, Kolberg, Hamburg, Bremen och Kiel och deras bundsförvanter.

Wy Magnus vnde Haquin vnse sone, van der gnade godes koninghe (a) to zweden vnde tho Norweghen, bekennen openbare in dessem breue, dat wy vnde vnse eruen mit willen vnde mit rade vnser gantzen rike, also vnse bischope, greuen, riddere vnde knapen, de in vnser rike rade sint vnde dar to horen, vnde de mit vns dar to v.ulbort vnde jawort hebben ghegheuen to dessem breue, so hir na ghescreuen steit: dat wy mit g.udem willen hebben ghelaten vnde laten, ghesat vnde setten den ersamen l.uden also den ratman der stede also lubeke, Wysmer, Rozstok, Straless.unt, gripeswalt, anklem, Stetin, kolberge, hamborch, Bremen vnde Kyel vnde den anderen steden, de dar to horet to desser vorbindinghe desses orloghes, vnse slot Borcholme vnde dat lant to ølande dat ølande het, vnde dat dar to van oldinghes gheleghen heft vnde licht, vnde dat dar to hort, mit allem koningliken rechte so et oldinghes to dem vorbenomden (b) h.us gheleghen heft vnde licht, vnde dar nicht vt to nemende, mit aller n.uthicheit, vr.ucht, vrieyt vnde egendom, so et van oldinghes vns vnde vnsen eruen vnde riken gehort heft. Och scholen se der m.unte ghebr.uken, de wy hebben in vnsen riken, in eren panden also vp dem lande vorbenomet. Vortmer wert dat wy vorboden (c) , dat men nen g.ud scholde voren (d) vt vnsen riken, so en schole wy ofte en willen en nicht hindern an nenerleighe g.ude vt to vorende van dem lande vorghenomet. Vnde wy vnde vnsen eruen vnde vnse rike nicht dar an to beholdene (e) also langhe, wente wy dat vorbenomde (f) hus vnde lant van en losen, vnde mit minnen van en bringhen, also wy scholden hebben ghedan bahusen ofte warberge also et wi (g) en vor bebreuet hebben. Vortmer wert dat wy ofte vnse erfnamen eder vnse nakomelinghe jenigherhande schat, anlaghe ofte bede vp legheden in vnsen riken, des scholden de vorbenomeden stede also mechtich wesen to donde in eren panden, also wy ofte vnse eruen in vnsen riken. Vortmer bekenne wy des dat (h) desse bref, alle de (i) breue de wy den steden vorghenomet beseghelt vnde ghegheuen hebben scholen bliuen bi gantzer (i) v.uller macht, desse bref de jene in aller wis to sterkende vnde nicht to krenkende, vnde wy vnse breue nirghen mede wandeln noch krenken, men dat wy en don en slot vor dat ander, also (k-) vor der sloit en (-k) vorghenomet. To ener betughinghe vnde ener merer bekantnisse alle desser vorscreuen (l-) st.ucke stede vnde vast to holdene, sunder jenigherhande arghelist, so hebben wy koning Magnus vnde koning Haquin vnse søne vorscreuen vnse Ingheseghele mit g.uden willen na vnser rike rade vor dessen bref ghehenghet. Ouer alle dessen vorscreuen (-1) st.ucken hebbet ghewesen bischop Magnus van westerarh.usen, greue Erengisel Sonsson (m) , her gystauer arwitson, her nicols Th.urson, her bendit philippusson, her Jons herne, her peter b.unda (n) , her Magnus nicols[son], Her herman van vitzen, riddere; Anunt (o) henningheson, Mester nicols Jonson vnde diderik vireghede, knapen. Ghegheuen vnde ghescreuen na der bort godes drytten (p) hundert Jar in dem twe (q) vnde sestighesten Jare, an sunte (r) Michahelis a.uende.

[Ralf Palmgren]

Det görs visserligen nog forskning om Sveriges medeltidshistoria. Trots detta så finns det många outforskade områden inom Sveriges medeltida historia. Det här beror i en hög grad på att Sveriges historia före 1523 tyvärr inte har varit så väldigt populärt bland professionella historiker. Det har inte varit trendigt. Efter denna stagnation så håller det på att bli mer populärt att forska historievetenskapligt om Sveriges förflutna före 1523. Jag har tänkt att antagligen själv fördjupa mig inom det här området som följande stora arbete.

Gun Westholm har skrivit en populärhistorisk bok om händelserna på Gotland omkring år 1361. Den heter Visby 1361. Invasionen och utkom på bokförlaget Prisma i Stockholm år 2007. Hennes bok är värd att rekommendera. Du kan kanske kontakta henne och diskutera saken vidare med henne. Det finns flera detaljerade forskningar som berör den här tiden. De är dock av ett äldre datum. Jag skulle vilja påstå att Gun Westholm är den främsta experten inom det här området för tillfället. Jag skickar ett PM åt dig.

[Valdemar Sappi]

Guns bok innehåller en hederlig genomgång av faktaläget.
Men hon analyserar t.ex. inte det privilegiebrev Visbyborna fick två dagar efter massakern.
Och hon gör samma fel som alla andra. Inser inte betydelsen av att Valdemars ärkefiende greve Henrik just satt sig på borgen i Kalmar och hindrar Valdemar från att gå över Kalmarsund. Magnus hade i ren desperation gett Kalmar till greven.
Riktigt tokig blir boken tyvärr när hon för fram teorin att Valdemar tog Gotland för Meklenburgarnas räkning. Tunt...
Hennes boks brister bäddar tyvärr för den märkligt enkla bilden av Visbyborna som förrädare mot de som blev massakrerade där utanför muren.

[Ralf Palmgren]

Sven Tägil har utfört en detaljerad historievetenskaplig forskning och publicerat forskningen i Valdemar Atterdag och Europa. Den utgavs av Bibliotheca Historica Lundensis i Lund år 1962. Den är av äldre datum men kan ändå vara av intresse för dig.

[Valdemar Sappi]

Lusläst den. Något av det bästa som skrivits om Valdemar.
En av de kunnigaste om Visbys medeltid är Dick Wase. Hans bok "Människornas Visby" är en guldgruva.

[Valdemar Sappi]

Efter en del brevväxling med danska arkeologer och historiker, så är sidan "Vad hände egentligen1361" nu kraftigt utvecklad.
http://niels-ebbesen.com/botulf