Brandskattningen av Visby

[Hexmaster]

Kort fråga: Har den alls ägt rum?

Jag vet att den famösa målningen är ett rikt collage av höftande, faktoider och tok-anakronismer. Att själva händelsen ifrågasätts visste jag inte förrän nyss.

[Valdemar Sappi]

Det här fribrevet skulle knappast skrivits om det ägt rum t.ex.
http://web.comhem.se/rovriddarna/visby1361.htm

[Ralf Palmgren]

Kort fråga: Har den alls ägt rum?

Jag vet att den famösa målningen är ett rikt collage av höftande, faktoider och tok-anakronismer. Att själva händelsen ifrågasätts visste jag inte förrän nyss.

Det finns inga samtida källor som bevisar att brandskattningen av Visby ägt rum. Det är nog snarare frågan om en senare tillkommen skröna.

[Valdemar Sappi]

En vidhängande skröna säger att en del av muren revs så Valdemar kunde rida in den vägen. Men muren där hade fallit av sig själv, och det som var kvar var inte tillräckligt lågt för att det skulle gå rida in vid denna tid.

Visby blev aldrig erövrat.

[B Hellqvist]

Rör inte gutarnas myter! Jag har varit med om när (påstrukna) gutar handgripligen försökt stoppa Valdemars intåg under Medeltidsveckan, så hela mytbildningen kring brandskattningen och vidhängande (o)historiska händelser är en känslig sak för en del gutar.

[Valdemar Sappi]

Njaäää... Nu är det faktiskt så att myten både firas och avslöjas under veckan numera. Dick Harrison pratar t.ex. för Battle of Wisby och då avslöjar han alltid lögnen.

Men sen är det ju ändå fest. Och det är en god historia. Så tills någon kommer på något lika kul så lär den firas...

[Valdemar Sappi]

Det jag själv tror hände var att Valdemar kom till Visby för att få det han fått av Hamburg, Lübeck, Rostock och Stralsund. Nämligen hela 1 000 mark lödigt silver var för rätten att handla på Skånemarknaden, efter att Valdemar återtagit den 1360. Hela 4 000 mark.
Nu krävde Valdemar detsamma från östra dritteln, från Visby, Reval, Dorpat och Riga. Samt att Visby skulle lägga ut hela summan på gigantiska 4 000.
Hur otroligt mycket pengar det är ser man i en jämförelse med Gotland skatt. 120 mark årligen. 30 för varje treding på landet. 30 för Visby. I och för sig en mycket låg skatt.

Fribrevet som skrevs under innan Valdemar reste iväg tyder på att han fick som han ville.
"Frihet på stranden i vårt rike Danmark".
http://web.comhem.se/rovriddarna/visby1361.htm

Men i sort sett samma dag som brevet skrevs förklarade en Hansadag krig mot Valdemar, och hamnarna i Danmark blev stängda för hansaförbundets skepp, med hot om allvarligt straff för den som bröt. "Verhansung".

Vi vet att hansan fick Öland i pant av Håkon som bot för att han och Magnus inte dök upp utanför Helsingborg -62. Visby och Lübeck skulle dela på skötseln av panten. Så Viby var tydligen i krig mot Valdemar redan året efter invasionen.

Det jag tror hände i Visby sommaren -61 var att det lades ut mer symboliska gåvor till Valdemars knektar för att de inte skulle börja plundra. Gåvorna placerades på nedre botten i handelshusen som var visningslokaler. Trapporna uppåt kunde hissas, och det blev gjort.
Gåvorna gavs mot att inget annat togs. Mot att inga av stadens invånare kränktes osv.
Vi känner till det här scenariet från andra städers förhandlingar i Europa vid den här tiden. Varje gång Valdemar belägrade tyska städer 1350, så rusade grannstäderna till för att förhandla om att slippa råka ut för detsamma. En fortsatt framgångsrik förhandling byggde på att städerna faktisk sedan skonades. De som gjorde motstånd, de behandlades däremot grymt.
Slakten av bönderna utanför Visbys murar var bara normal praxis enligt tiden sed. Inget ovanligt med den, annat än att gravarna hittats i vår tid.

I min bok Eldskytten kommer Håkons man Erik Kettillson Puke till Visby för att försöka förhindra en utbetalning till Valdemar. Då pengarna skulle komma bekosta en fortsatt erövring av Sverige. Först då en belägring av greve Henrik i Kalmar. Eriks farfar var faktiskt en av fyra mäktiga bröder Puke från Visby.

[Valdemar Sappi]

Hansedagen sommaren -63 bekräftar förbudet att handla med städerna i Öresund. Även hertig Albrekt och grevarna av Holstein bekräftar att de som trotsat handelsförbudet inte får återtagas som medborgare, och att de inte får vistas på 'fiten' i Skåne.
Albrekt har bytt sida - igen. Han och Henrik i Kalmar behöver hansans stöd inför invasionen av Sverige på hösten.
Fortfarande är Visby och Lübeck jämställda som förbundets ledare. En präst skall sändas till Novgorod antingen från Lübeck eller Visby.

22-24/6 Hansedag i Lübeck nr 8324 De Godlandia . Hermannus de Yborgh . et Lambertus de Munster; Recess vid hansedag i Lübeck i närvaro av ombud från Hamburg, Rostock, (Visby på) Gotland, Riga, Dorpat, Reval, Stralsund, Wismar, Greifswald, Stettin, Neu-Stargard, (Kulm och Elbing i) Preussen, Lüneburg, Kiel och Lübeck, varvid bl. a. förhandlades om skepp som fråntagits städerna i Öresund och om det skepp som sänkts utanför Helsingborg, om fördrag mellan hertig Albrekt av Mecklenburg samt grevarna Henrik och Adolf av Holstein och hansestäderna, om att de som under handelsförbudet besökt Skåne inte får återtagas som borgare i hansestäderna eller uppehålla sig på fiten i Skåne, om utsändande av en präst från Lübeck eller Gotland till Gotenhof i Novgorod.

[LasseMaja]

Nyss hemkommen från Gotland kan jag förmedla att gutarna numer inte anser att någon brandskattning ägt rum. Man hävdar t.o.m. att borgarna i Visby kan tänkas ha varit allierade med kung Valdemar! Något som inte är otroligt då Visby och dess borgare, till och från, legat i konflikt med ön övriga befolkning allt sedan 1200-talet. (då Visbys murar byggdes för att skydda stadens (tyska?) köpmän från öns allmoge)

[Valdemar Sappi]

1361 är borgmästare och råd tätt sammangifta med rådsfamiljerna i Lübeck. Det gäller både tyska och gutniska halvan. Jag kan namnge bröder där den ene sitter i rådet i Visby samtidigt med att den andre sitter i Lübeck. Tyskar kallas förövrigt alla med rötter utifrån (dvs tyskar, danskar, svenskar, ester, letter, ryssar,.. ).
Sex borgmästare valdes samtidigt. Tre av varje. De satt så vart tredje år två och två. Samma tredubbling fanns bland rådsmedlemmarna. De passiva borgmästarna skötte ofta diplomatin de år de inte var sittande borgmästare.

Något svar på hur det egentligen var 1361 kan vi aldrig få. Men en kvalificerad analys måste som jag ser det börja med ett försök att förstå avrättningen av borgmästare och råd 1342. Och ta utgångspunkt i att det 1361 rådde fred mellan hanseaterna och Valdemar. De vendiska städerna hade faktiskt betalt urmycket silver till Valdemar, för rätten att handla i Skåne med sillen.
Vi kan nog utgå från att friheterna skrevs under efter förhandlingar där Visbys råd lovade Valdemar silver för samma rätt. Om än mindre då sillen inte var lika viktig för östra dritteln. Men om det faktiskt betaldes ut? Det vet vi inte. Friheterna blev hur som helst helt värdelösa i och med hanseaternas samtidiga krigsförklaring.
Under den hansadagen finns inte Visby med bland de som skriver under, såklart. Men självklart var de där!!!! Det kan vi se av de exempel jag angett ovanför.

Som jag ser det måste Visbyborna spelat med dubbel uppsättning kort för att helt enkelt få Valdemar från ön. Han var djupt engagerad på annat håll och kunde knappast ha råd med att hålla kvar trupp på ön särskilt länge. Han belägrade Piksborg i Bolmen och Kalmar borg samtidigt.

Så för mig blir det du skriver en omöjlighet. I ljuset av att Visbys rättigheter bekräftades av Valdemar - samtidigt - som hanseaterna bytte fot och förklarade krig mot Valdemar.

Det är som jag ser det helt fel att göra en så stor sak av en äldre konflikt kring muren så sent som 1361. Den saken är ur spel sedan länge.

[LasseMaja]

Man framhävde iallafall "bonderepubliken Gotland" till stor del och tog avstånd ifrån att någon brandskattning ägt rum. Inbördeskriget 1288 var mer framträdande än "brandskattningen". Jag var på fornsalen och militärmuséet i Tingstäde, talade med en anställd på fornsalen. I en utsällningstext så återgavs att det var möjligt att Visbys borgare varit allierade med Valdemar. Kan säga att det var en helt annan historia som förmedlades nu mot den jag minns från förra gången jag var där (typ 20 år sedan).

[Valdemar Sappi]

Frihetsbrevet gör det tydligt att Valdemar och Visby blev 'eniga'. Men snarare underkastelse än allierade. Så byt ordet allierade så har jag inga invändningar.
Men målet för Valdemar var hela tiden Visby. Gotländska landet hade litet värde. Utom som ett sätt att låta legohären få sin sold genom plundring.

Jag är övertygad om att Valdemar helt enkelt kom till Gotland för att greve Henrik satt i vägen i Kalmar. Det gav Valdemar akuta penningproblem.
Plundring till hären. Betalning för handeln i Skåne till Valdemar. Därför invasion. Så gick det till tror jag...

[LasseMaja]

En sak jag är förbluffad över är varför de gotländska bönderna begav sig till Visby för att till synes försvara staden? När förhållandet mellan stad och land varit så illa förr, och antagligen var så fortfarande eftersom man inte släpttes in i staden? Det är lättare att förstå de strider som inträffade tidigare under Valdemars march över ön, men att man ställde sig med ryggen mot väggen uppe vid Visby på det sättet?

[Valdemar Sappi]

Borgmästarna och stora delar av rådet avrättades 1342. För att de i hemlighet betalt ut ledungen till Magnus, samtidigt som han fängslat köpmän från hansan. Förräderi!

1361 vågade knappast Visbys råd gå emot hansan igen, som då hade fred med Valdemar. De kunde bara strida om de blev attackerade. Det tror jag Valdemar var mycket klar över. Han väntade utanför murarna, utan att attackera staden.

Men varför stod norra tredingets här där utanför murarna? De måste också vara klara över att Visby inte kunde gå ut i strid. Försökte de locka över Visby? Eller samlades de bara där?
Någon forskare har menat att de helt enkelt stod där för att de med muren i ryggen inte skulle kunna fly. Ett dåligt ledningsbeslut helt enkelt.
Kanske det. Vi har inget bra svar helt enkelt. Det är som jag ser det mycket märkligt att de befann sig just där.

Lägger ut veckans avsnitt i "Eldskytten" i kväll. Får bli avsnittet om striden utanför muren.
http://niels-ebbesen.com/botulf

[martinpetersen]

Nej, det er svært at forestille sig at Visby blev "brandskattet" når Valdemar netop havde udstedt et privilegiebrev der var meget positivt over for borgerne.
En form for skat tog danskerne nu nok. I hvert fald skriver den danske krønikeskriver af "Yngre Sjællandske krønike", følgende om invasion og erobring, sandsynligvis bare få år efter 1361:

Om året 1361:
"... Derfra drager han (Valdemar) helt til Gotland, hvor han efter tre slag vinder sejren med sine mænd og tilkæmper sig hele øen næsten uden tab, mens utallige af øens mænd falder ved byen Visby, som af sig selv åbner sig for ham. Endelig vender han lykkelig hjem til sit eget med sine folk efter at have tvunget guld, sølv, pelsværk af forskellig art og umådelig mange andre skatte ud af byen."

Selvom en del af "dealen" med visbyborgerne måske netop kan have været at man skulle skrive og fortælle at de blev frygtelig hårdt beskattet ... Men der er vi ude i spekulationer.