Karsten Krambs skrev:Ephraim;
Først tak for dine uddybende og meget seriøse svar. Trods denne indføring i din verden, er det alligevel svært at se, hvordan lingvistik kan supplere både historie og arkæologi. Ligeledes er det vanskeligt at relatere sig til en noget omvendt verden baseret på sproglyde og ikke konkrete fakta som antik litteratur samt artefakter fra f.x gravfund.
Det finns några slutsatser man kan dra om man känner till ett språks historia, som kanske kan vara till intresse för andra historiska vetenskaper. Exempelvis kan lånord i ett språk visa på historisk kontakt med andra språk (och därmed mellan folk). Man kan till och med datera lånet genom att se vilka ljudändringar som ordet har genomgått efter låntillfället. Ordförrådet kan också berätta något om talarnas kultur och teknologi. Om man kan rekonstruera ett ord för
hjul till protospråket bör talarna också ha känt till hjulet. På så vis får vi en gräns bakåt i tiden när språket kan ha talats. Om det går att rekonstruera ett ord för
kamel säger det något om platsen där språket talades.
Men med det sagt så håller med om att komparativ lingvistik nog bara undantagsvis är till hjälp för historiker eller arkeologer. Men det är heller inte det som är syftet. Den historiska lingvistikens kärnverksamhet är att rekonstruera äldre språkformer, klassificera släktskap, säga något om ords ursprung etc. Det är antagligen ganska ointressant för "utomstående" (som den mesta vetenskapen) men det kan fortfarande vara ett värdefullt arbete och i många fall (men långtifrån alla) ge resultat som har ganska hög tillförlitlighet.
Karsten Krambs skrev:Jeg prøver at forstå den udvikling du beskriver -
???? - - pre-proto-germanska - - proto-germanska - - germansk
Vi bör skilja mellan
språk och
språkfamilj.
Germanska är en språkfamilj, inte ett språk. En språkfamilj är en grupp språk som som har utvecklats ur ett äldre, gemensamt språkstadium. Detta språkstadium brukar namnges med prefixet
proto- och familjens namn (i nordisk och tyskspråkig litteratur används ibland prefixet
ur- synonymt). Det gemensamma språk som alla germanska språk härstammar från kallas alltså
protogermanska (eller
urgermanska).
Det som händer i din tidslinje efter den protogermanska perioden är inte att man börjar tala germanska (det är en familj, inte ett språk) utan att familjen förgrenar sig i olika underfamiljer. I något skede bör det alltså ha funnits en grupp som talade protonordvästgermanska (en gemensam förfader till tyska och norska men inte gotiska) och en som talade protoöstgermanska.
Den här trädmodellen för språks släktskap är inspirerad biologiska modeller och (precis som inom biologin) är det förstås en förenkling som fungerar bra i många fall men inte i alla. Vi kan rekonstruera protospråk genom att jämföra dotterspråken, men det är viktigt att komma ihåg att dessa protospråk är teoretiska konstruktioner. Ett rekonstruerat protospråk blir mer enhetligt än något verkligt språk varit. Rekonstruerad protogermanska ligger antagligen ganska nära ett språk som faktiskt talades en gång i tiden men i verkligheten måste det ha funnits dialektala variationer och skillnader över tid som vi inte kan veta något om.
Karsten Krambs skrev:Som din henvisning Donald Ringe nævner keltisk og f.x. lepontisk (nordetruskisk) som et muligt forstadie for - lad og så kalde det - pre-proto-germanska. Dette forstadie opstår vel ikke over en bred front hos indtil flere stammefolk i Midt- og Nordeuropa på samme tid? Et eller andet sted må et mix af et eller flere stammefolk ha' frembragt dette forstadie - og det germanske folk.
Ringe säger inte att keltiska är ett förstadium till germanska, vad han säger är att italokeltiska* och germanska går tillbaka till ett gemensamt förstadium. Det är en viktig skillnad. Principen är densamma som inom biologin. Människor härstammar inte från schimpanser, men vi har en gemensam förfader.
Släktskap mellan olika indo-europeiska underfamiljer är något kontroversiellt. Ringes uppdelning av underfamiljerna som framgår av citatet jag postade accepteras inte av alla forskare men låt oss här utgå från att han har rätt.
Det innebär alltså att protoindoeuropeiska talades för ca 6000 år sedan eller mer. Ur detta språk utvecklades en rad språkfamiljer, och en av dem var den italokeltogermanska (eller vad den nu ska kallas). Det gemensamma protospråket, protoitalokeltogermanska, ska alltså ha talats för 5000 år sedan ungefär. Denna språkfamilj delade sig sedan i den italokeltiska och den germanska. Det gemensamma förstadiet till alla germanska språk – protogermanska – bör ha talats för 2500 år sedan (och ett tag efter det).
Notera att det är ett ganska långt tidsspann från det att den italokeltogermanska delar upp sig tills det att protogermanska talas. Detta är skälet till att man kan vilja tala om
pre-protogermanska. Det är alltså ett språk som har delat sig från övriga språkfamiljer, men som ännu inte utvecklats till protogermanska som vi känner det. I viss mån är det dock en definitionsfråga vad man väljer att klassa som pre-protogermanska (eller pregermanska) och vad man väljer att klassa som tidig protogermanska. Olika författare kan använda terminologin lite olika.
*Italokeltiska är alltså en (något kontroversiell) språkfamilj som inkluderar de keltiska och de italiska språken. De italiska språken inkluderar i sin tur latin (och därmed alla romanska språk) och många andra språk som talades i italien under antiken, såsom oskiska och faliskiska, men inte etruskiska som är ett icke-indoeuropeiskt språk.
Karsten Krambs skrev:Selv pre-proto-germanska må have haft et afsæt et eller andet sted fra, så vi kan jo blive ved med at bygge videre på denne streg med pre- pre- pre- i det uendelige.
I fallet med protogermanska så vet vi ju faktiskt något om förstadierna, vi kan i alla fall gå tillbaka till protoindoeuropeiska. Men ja, i princip kan man alltid hitta ett förstadium till språk, så det kan ha funnits ett pre-protoindoeuropeiska och ett pre-pre-protoindoeuropeiska etc. Antagligen är de indoeuropeiska språken besläktade med andra språkfamiljer på något sätt så det kan exempelvis ha funnits ett protoindouraliska som i sin tur kanske härstammar från protonostratiska. Det är till och med möjligt att alla världens språk härstammar från ett gemensamt protospråk, ofta kallat proto-värld (vilket alltså inte behöver vara det första språket). Men det är extremt spekulativt, ju längre tillbaks i tiden vi går desto mindre kan vi veta om släktskap.