Ett Vinland österut

[Hexmaster]

Ang. Parpola:

In the first song he is the creator god born in the primeval sea, and also his name, derived from väinä meaning `a broad, deep and slow-flowing river` suggets that originally he might have been a deity connected with waters, somewhat like Varuna in the Indian mythology.

http://www.uthayanan.com/Kalevala/asko.pdf

Alldeles riktigt - citatet bekräftar inte vad jag anförd - eftersom kontexten är en annan.

1. Vari består skillnaden i kontext.
2. Hur kan kontext förändra ett namns etymologi.


Att Kalevala härstammar från pliocen nånting har jag läst hos Prytz så det behöver vi inte dra upp här. Frågorna som ovan.

[B Hellqvist]

Tack för förtroendet. Att du utvecklat ett frenetiska motstånd mot allt som smakar av "annorlunda" eller "alternativa" förklaringsmodeller kan jag tyvärr inte hjälpa dej med.

Med tanke på att du i andra sammanhang har visat intresse för att människan skulle vara 500 miljoner år gammal eller att kreationism/intelligent design skulle vara en giltig förklaring till livets och universums uppkomst, så har vi börjat bli luttrade när det gäller din iver att ta till dig allt annat än de mest sannolika förklaringsmodellerna. Du klipper och klistrar dina egna teorier och slår knut på dig själv för att hitta andra förklaringar, något som man skulle kunna kalla "frenetiskt motstånd till allt som smakar troligt eller vetenskapligt". Så snart någon stuckit hål i ditt senaste påstående kommer du med ett nytt, som en sorts pseudovetenskaplig hydra. Jag som moderator får väl ta på mig en del av ansvaret för att det inte förs mer seriösa diskussioner här på medeltidsforumet, och som medlem har jag inte tid eller ork att bemöta alla nya infall. Heder till de som orkar gräva fram mer fakta, synd bara att det känns som att hälla vatten på en gås.

[Boreas]

Jeg var lige en tur tilbage og efterse hvad brevet rent faktisk siger på latin:

in Livonia, Gothlandia, Vinlandia, Hestonia, Semigallia, Curlandia, et ceteris Neophitorum et paganorum provinciis et Insulis circumpositis Legationis officio pro fidei finibus dilatandis

Det første vi må se for os er at paven ser fra det sydlige Europa – ikke som vi ville gøre det – fra vest mod øst.
( ...)
Han gengiver ej heller en sejlrute for den ville ikke tage sig ud som gengivet i hans rækkefølge.

Er det muligt at paven har gradbøjet landskaberne i hedenskab således at de mest kristne landskaber står først og de mindst kristne til sidst?

mvh
Flemming

"Hans rækkefølge" betinger at "han" IKKE bygger på de Hamurg-Bremens landskap og forbindelser, som baserte seg på dansk-svenske kilder - med Gotland som det store handelssentrum. Mitt forslag baserte seg på den "handelspolitiske" realitet - der Gotland kommer først. Ditt forslag om "gradbøjning" er også ett høyst rimeligt alternativ. Det er altså svært at påvise eventuelle årsaker till den angitte rækkefølge.


Dog skal vi vel vogte oss for at utvikle dette til diletantisme - ettersom vi IKKE kjenner pavens geografiske eller administrative basis for den angitte rækkefølge. Vi vet heller ikke hvilken "status" de enkel områder hadde for Gregor IV - men det fremgår av brevet at de alle var "beskjemmet me hedendom". Dessuten vet vi jo at han IKKE fulgte den reelle geografi - slik vi kjenner den. Derfor kan pavbrevet ikke si oss nøyaktig hvor i Baltikum dette Vinland ligger.

Derfor kan vi ej heller bruke oppramsningen som argument for flytte "Vinland" inn i det nuværende Russland. Hvilke andre kilder støtter vel en slik lokalisering?

De tre kortene gjengivet herover legger alle Finland nord for det Carta Marina kaller "Mare Finonicum" og "Sinus Venedicus". Her finner man nettop den "Vinö" som sammen med "Persö" utgjorde det sentrale område i Finlands kultur under middelaldern. På de tre gamle kort (ovenfor) markes "Raseborg", der ligger nettop på Persö bruks domener - vegg i vegg med den gamle herregården Vinö. Her finner man forøvrigt "Odensö", som en av de større blant brukets 300 øer...

Vil man nu skille forbindelsen Vinland-Vinø fra Finland får man herefter presentere tydlige argument basert på dokumenterte kilder.

[Boreas]

Ang. Parpola:

In the first song he is the creator god born in the primeval sea, and also his name, derived from väinä meaning `a broad, deep and slow-flowing river` suggets that originally he might have been a deity connected with waters, somewhat like Varuna in the Indian mythology.

http://www.uthayanan.com/Kalevala/asko.pdf

Alldeles riktigt - citatet bekräftar inte vad jag anförd - eftersom kontexten är en annan.

1. Vari består skillnaden i kontext.
2. Hur kan kontext förändra ett namns etymologi.


Att Kalevala härstammar från pliocen nånting har jag läst hos Prytz så det behöver vi inte dra upp här. Frågorna som ovan.

1. Språket = skillnaden. Parpola utgår från den klassiska mytologin från det finska inlandet. Jag hänvisade till de svensk-finska ortsnamnen i Finlands skärgård. Då får vi analysera dessa derivater på en finsk-svensk bakgrund.
2. Ett exmpel er att två olika språk ger två helt olika kontexter - och därmed olik mening. Ett annat exempel är att nya rön eller fynd förändrar en hel paradigm, som exempel "den paleolitiska kontinuitetsteorin".
3. Vad menar du med Kalevala och Pliocen?

[Dûrion Annûndil]

1. Språket = skillnaden. Parpola utgår från den klassiska mytologin från det finska inlandet. Jag hänvisade till de svensk-finska ortsnamnen i Finlands skärgård. Då får vi analysera dessa derivater på en finsk-svensk bakgrund.
2. Ett exmpel er att två olika språk ger två helt olika kontexter - och därmed olik mening.

Du hänvisar inte till de svensk-finska ortsnamnen, du hänvisar till en egen folketymologisk tolkning om vad "Vinö" betyder och har för kontext. Vad namnet har för etymologisk bakgrund bryr du dig inte om att undersöka, du tolkar ändå allting som följande:

Alla namn eller ord som innehåller vin-, ven-, van-, eller vän-, är för dig kopplade till en föreställd folkgrupp - som sedan är densamma oavsett om deras namn innehåller vin-, ven-, van-, eller vän-. Och sedan spelar det ingen roll vad ordet vin-, ven-, van-, eller vän-, har för betydelse eller relation på olika språk, ens olika betydelser på samma språk, om du brutit loss bokstäver eller ljud från ett annat ord eller dylikt klipp-och-klistrande.

Att du inte tar till dig det själv tycker jag är häpnadsväckande, jag har ju gett dig ett tydligt exempel angående Transylvanien - men det bemöter du inte, utan går vidare till nytt fabulerande.

[Boreas]

Att du inte tar till dig det själv tycker jag är häpnadsväckande, jag har ju gett dig ett tydligt exempel angående Transylvanien - men det bemöter du inte, utan går vidare till nytt fabulerande.

Tydligt exempel - på vad?
Tänker du på stavelsen "van"/"ven" - så bemerkte jag enbart att detta kärnord också uppträder i ortsnamn som Ven-land och Venäjä - och även "Slo-ven-ja" (Slo-ven-ien), och "Slo-ven-sko" (Slo-vak-ien) och "Transyl-van-ien". Er det ett problem - eller påstår du att dessa namn existerar enbart i min fantasi...?! I så fall kan du ha nytta av att läsa: http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Transylvania

I övrigt repeterar du uttrycket "folketymologi" som det vore ett slagord och inte en vetenskaplig term. När jag bemärkte att kärnordet "Vin" också förekommer i mellan-Europa använder du omedelbart klassificeringar som "folketymologi" och "fantasi" utan vidare reflektion - som vore de invektiv heller än termer.

För trådens skull borde man kunna återgå till ämnet - alltså "vin" som namnord. Därför kan jag fortsetta fabulera om gamla namnord som "Vinland Goda" i västerled, "Ed-vin" i England eller "Ull-vin" i Norge - jämte de gamla central-europeiska vin-orterna, som man fortfarande hittar efter den urgamla "bernstensleden". Det är tydligt att du fortfarande tycker det är mycket underligt att "mina" s.k. "röriga fantasier" och "folktymologier" - nu ligger ute på Googles nya temasidor; http://groups.google.com/group/bernsteinstrasse

Du hänvisar inte till de svensk-finska ortsnamnen, du hänvisar till en egen folketymologisk tolkning om vad "Vinö" betyder och har för kontext. Vad namnet har för etymologisk bakgrund bryr du dig inte om att undersöka...

Folkgrupp/Lokalitet

Nu läser du konsekvent mina kommentarer som en viss herre läste Bibeln.
Jag har ALDRIG påstått att vin- och ven- visar till samma folkgrupp. Tvärt i mot - skulle jag påstå. Du får vara snäll läsa mina ord en gång till - utan att sen klippa och klistra dina egna snedvridna meningar in i mina sentenser. Din övriga kommentar och konceptuella problem kan jag tyvärr inte kommentera.

Däremot har jag anfört att Snorre placerar "vanerna" till samma (östliga) område som man i medelåldern hittar "venderna" (vendi/wende/wendi). Odinkarr har förövrigt preciserat skillnaden - mellan "vi" och "ve" - i fall du skulle få intresse för sakfrågan. Sen har jag också kommenterat skillnaden och hänvisat till de klassiska tolkningar av "vin" och "ve" - som uppträder som BÅDE prefix och suffix i forn-nordisk litteratur OCH i en rad gamla ortsnamn.


Mening/Betydelse

Ve-mod och Ve-mund till exempel, där "Ve" betyder "helig/sakral".
Vi-/Vie och Vin- är nära besläktad; Vie i Tröndelag betyder helt enkelt "helgedom", Ull-vin vid Oslo betyder "Ulls heliga/sakrala (hus)". Ulle-vi i Göteborg - en gammal centralort för ett gammalt kulturfolk kallad "götar" - visar till samma betydelse, där "vi" betyder "helgedom".

Ortsnamn som Björg-vin, Ulle-vi, ,"Vin-ö" och Vin-land visar alltså till "heliga/sakrala" orter och -land.


Vinö - Vinland

Beträffande Vin-ö så framstår ortsnamnet som ett mycket enkelt och otvetydigt fakta;
Bruksgården "Vinö" (i dag Strömsö-Vinö) och granne-gården "Persö" är de facto två gamla storgårdar som haft en mycket central betydelse i Finlands medelålder (se ovan). DET är relevant för sakfrågan - även om du inte verkar "tycka om" det...

Med tanke på ortsnamnets etymologiska innehåll (Ve, Vi, Vin = sakral, helig) så ÄR det faktisk relevant att Vinös närmaste grannar är "Odensö" och "Persö". På Persös domäner ligger också en gammal (helig) ek-lund kallad Offerlunden - som sen 1800-talet vore ett fridlyst/skyddad område.

Förbindelsen mellan Ull/Oden/vin/Vinö och Vinland - och deras förbindelse till forntidens sakrala värden och helgedomar - borde därför vara ganska enkel, öppenbar och förståelig. Med mindre man insisterar på att låta bli...

[Giancarlo]

Tydligt exempel - på vad?
Tänker du på stavelsen "van"/"ven" - så bemerkte jag enbart att detta kärnord också uppträder i ortsnamn som Ven-land och Venäjä - och även "Slo-ven-ja" (Slo-ven-ien), och "Slo-ven-sko" (Slo-vak-ien) och "Transyl-van-ien". Er det ett problem - eller påstår du att dessa namn existerar enbart i min fantasi...?! I så fall kan du ha nytta av att läsa: http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Transylvania

Det är dina tolkningar av orden som är helt förbryllande, och Transylvaniens historia har ju i helvete ingenting att göra med vad som försigår i dina tolkningar.

Det är klarlagt historiska att Transylvania är latin för "(landet) på andra sidan skogen" bildat av "trans" = "på andra sidan", "Silva" = skog och därpå har namnet böjts till att bli ett landsnamn, precis som allt annat böjs i latin. Det första latinska namnet på området var ännu tydligare: "Ultra Silvam" = "bortom skogen" Det är en med allra största sannolikhet en direktöversättning av det rumänska "Ardeal" som betyder samma sak (eller möjligtvis det ungerska "Edérly").

Namnen Slovenjka och Slovensko är böjningar av ordet "slovo" som från början betyder "ord" och senare folkgruppen slav.

[Boreas]

Det är dina tolkningar av orden som är helt förbryllande, och Transylvaniens historia har ju i helvete ingenting att göra med vad som försigår i dina tolkningar.

Det är klarlagt historiska att Transylvania är latin för "(landet) på andra sidan skogen" bildat av "trans" = "på andra sidan", "Silva" = skog och därpå har namnet böjts till att bli ett landsnamn, precis som allt annat böjs i latin. Det första latinska namnet på området var ännu tydligare: "Ultra Silvam" = "bortom skogen" Det är en med allra största sannolikhet en direktöversättning av det rumänska "Ardeal" som betyder samma sak (eller möjligtvis det ungerska "Edérly").

Namnen Slovenjka och Slovensko är böjningar av ordet "slovo" som från början betyder "ord" och senare folkgruppen slav.

Nu vet jag inte vem i helvetet du har pratat med, men det er tydligt att du - "med största sanolikhet" - bortser från envar möjlighet for spår av goternas och vandalers vandringar efter Weichsel, Transylvanien och Balkan. Att blanda det senare slaviska språket in i gröten hjälper heller inte - om du söker förklara dom källor jag angivit ovan. Du kunde borja med att läsa lite av Steinacher - sen kan du yttra dej på ett bättre vetenskapligt grundlag och - förhopningsvis - med en något större finess.

[Giancarlo]

Nu vet jag inte vem i helvetet du har pratat med, men det er tydligt att du - "med största sanolikhet" - bortser från envar möjlighet for spår av goternas och vandalers vandringar efter Weichsel, Transylvanien och Balkan. Att blanda det senare slaviska språket in i gröten hjälper heller inte - om du söker förklara dom källor jag angivit ovan. Du kunde borja med att läsa lite av Steinacher - sen kan du yttra dej på ett bättre vetenskapligt grundlag och - förhopningsvis - med en något större finess.

Ska jag ta en lingvistisk lektion igen:

Transylvania = Latin för "bortom skogen"
Trans = ordagrand översättning: "över", mer språkligt bekväm översättning "bortom"
Silvania = singular akustativ böjning av "Silva " = "Skog"

Namnet nämns för första gången 1075 som "Ultra Silvam" ("Yttersta skogen"), och senare på 1100-talet i det rumänska dokumentet: Legenda Sancti Gerhardi som "Partes Transsylvaniae" "Delarna bortom skogen".

Det är latin lika mycket som Transnistria betyder "över Dniester" eller Pennsylvania betyder "(William) Penns skogsland" (kan du inte hitta på en teori om att wenderna var först i Amerika också? Snälla! det hade varit underhållande!).


Vad gotherna gjorde i transsylvanien och karpatien har absolut ingenting att göra med namnet. Gotherna kallade sitt område på balkan för "Kaukaland" (bergslandet) och romarna kallade det gothernas land för "Giuthuda" = gotiska folket (medans själva nuv. Transylvanien föll inom provninsen "Dacia" när landet var romerskt). I alla fall så finns inte ens transylvanien som hertigdöme eller koncept förrän långt efteråt.


Om jag får upplysa så har jag föga intresse för att läsa vad någon Steinacher hittat på - om du nu bara citerar hans namn som ett argument i sig så känns det väl knappast värdigt att ens anstränga sig att läsa en bok av honom, eftersom du inte ens orkar presentera något av hans banbrytande argument. (en googling på namnet hittar inte mycket).
Föresten: är den där Steinacher en del av dina tyskspråkiga källor som du postade innan, så kan jag upplysa att jag inte kan tyska (särskilt bra). Samt att jag inte har intresse att lära mig det för att läsa spekulativa teorier som direkt är kontrafaktiska mot historisk dokumentation och lingvistisk forskning.

[Dûrion Annûndil]

Jag har full förståelse för upprörda känslor här, men var ändå snälla och undvik de hårda orden.

I övrigt repeterar du uttrycket "folketymologi" som det vore ett slagord och inte en vetenskaplig term. När jag bemärkte att kärnordet "Vin" också förekommer i mellan-Europa använder du omedelbart klassificeringar som "folketymologi" och "fantasi" utan vidare reflektion - som vore de invektiv heller än termer.

För trådens skull borde man kunna återgå till ämnet - alltså "vin" som namnord. Därför kan jag fortsetta fabulera om gamla namnord som "Vinland Goda" i västerled, "Ed-vin" i England eller "Ull-vin" i Norge - jämte de gamla central-europeiska vin-orterna, som man fortfarande hittar efter den urgamla "bernstensleden".

Det är en term som förekommer inom historievetenskapen för att beteckna just vad du håller på med - fabulerar kring ords betydelse för att bygga upp historiska sammanhang. Du gör det kring ord som innehåller stavningen -vin, -van, -ven, -vän... Vi har ju kritiserat dig med ett tydligt exempel på ditt metodfel - angående Transylvanien. Du har brutit ur bokstäverna -van ur det latinska ordet silva. Den kopplingen som du föreslår existerar alltså inte. Kan du inte se det nu när det är så uppenbart att du associerat fel?

Kan du inte ens försöka annalysera vad det är du gjort fel - ta Transylvanien som exempel. Ge oss en beskrivning av vad som är fel i metoden? Låt oss sammarbeta, om du vill ha hjälp.

Jag vet inte, kanske du kan se det som ett försök till lite lärdom, istället för att här posta långa inlägga av "fritt spekulerande"?

Mvh -Dan

[Odinkarr]

Livonia, Gothlandia, Vinlandia, Hestonia, Semigallia, Curlandia

Det har generet mig de sidste 24 timer at Estland skrives "Hestonia". Det ved jeg nu hvorfor Paven gør. Det skyldes at for at en sydeuropæer skal udtale "Estland" med det rigtige "e", er det nødvendigt at fremprovokere udtalen ved at sætte et "h" foran. Det er på samme vis sportsmærket "Hummel" her i Brasilien er stavet "Rhummel" - her for at fremprovokere udtalen af "h". Har jeg ret i denne antagelse så forekommer det mig at helt det samme er tilfældet med "Vinlandia". Her er "d" udeladt for at fremprovokere den rette udtalelse af landskabet, der netop ikke var med "d", hvis der blev sat et "-land" efterfølgende.

Det afklarer ikke de andre kivsmål.

mvh

Flemming

[diravi]

Jag väntar med spänning på bevisen för Vindien, Vindonesien och Vindiana!

Borde inte Vindeln i västerbotten finnas med det å?

[Boreas]

Tack för förtroendet. Att du utvecklat ett frenetiska motstånd mot allt som smakar av "annorlunda" eller "alternativa" förklaringsmodeller kan jag tyvärr inte hjälpa dej med.

Med tanke på att du i andra sammanhang har visat intresse för att människan skulle vara 500 miljoner år gammal eller att kreationism/intelligent design skulle vara en giltig förklaring till livets och universums uppkomst, så har vi börjat bli luttrade när det gäller din iver att ta till dig allt annat än de mest sannolika förklaringsmodellerna. Du klipper och klistrar dina egna teorier och slår knut på dig själv för att hitta andra förklaringar, något som man skulle kunna kalla "frenetiskt motstånd till allt som smakar troligt eller vetenskapligt". Så snart någon stuckit hål i ditt senaste påstående kommer du med ett nytt, som en sorts pseudovetenskaplig hydra. Jag som moderator får väl ta på mig en del av ansvaret för att det inte förs mer seriösa diskussioner här på medeltidsforumet, och som medlem har jag inte tid eller ork att bemöta alla nya infall. Heder till de som orkar gräva fram mer fakta, synd bara att det känns som att hälla vatten på en gås.

1. Man skal INTE ställa frågor baserad på nya rön. Vi som känner vetenskapen vet att den redan vet allt.
2. Man skal inte ge plats åt nya teser/teorier/teoremer - med mindre dom står att läsa i Nationalcyklopedin.
3. Man skal inte referera alternativa historiker som Cremo och Tompson. Att ens låna öron åt sådana - och höra deras argumentation - är givetvis det rena vansinne.
4. Att ens referera vetenskapsmän och kvinnor som påstår att den klassiska evolutionsteorin och social-darwinismen inte innehåller alla svar om livet på jorden är det rena kätteri - som måste förföljas, jagas och utrotas.
5. Ta all heder från alla de som orkar, törs och håller ut med att gräva fram och presentera nya fakta och reflektioner från vetenskapens värld.

Och sen käre moderator Hellquist; Vad i all sin dag har detta att göra med VInland och Påve Gregor IV?
Nästa fråga; Varför alla dessa personliga påhopp?! Ditt citat hämtar in min respons på Durions personliga reaktion på det bind-tecken jag satte mellan syl- och -van, fullständigt en passant. Om ni inte lever i en hydratisk nevros förstår jag inte varför du skal använda ett bindstrek till ännu ett rent personligt och alldeles osakligt påhopp - fullständigt utanför ämnet.

Du borde tänka över att den stigmatisering du ständigt utmålar - off topic - bidrar till att driva flera debattörer och bidragsgivare FRÅN detta forum. Försök gärna tänka efter, som moderator - om du kan. Jag har bett dej ta ut ditt inlägg och ta denna debatt en annan stans. Tyvärr var det - också - som att valla rödockra på en tjur.

För skoj skuld repeterar jag därför; Om du vill mig personligt något kan du följa normal folkskick och använda PM. Annars kan du starta en egen tråd och diskutera "Alternativa teorier" eller "Modern vetenskapsfilosofi" - så har jag inget problem med att svara på ALLA dina frågor - i den ton och anda du själv väljer. Vill du diskutera mej, schackpjäsar, Cremo eller "The Missing Link" får du använda dom relevanta kanaler - enligt forumets regler - så slipper du sabotera denna.

[Boreas]

Transylvania = Latin för "bortom skogen"
Trans = ordagrand översättning: "över", mer språkligt bekväm översättning "bortom"
Silvania = singular akustativ böjning av "Silva " = "Skog"

Namnet nämns för första gången 1075 som "Ultra Silvam" ("Yttersta skogen"), och senare på 1100-talet i det rumänska dokumentet: Legenda Sancti Gerhardi som "Partes Transsylvaniae" "Delarna bortom skogen".
Det är latin lika mycket som Transnistria betyder "över Dniester" eller Pennsylvania betyder "(William) Penns skogsland" (kan du inte hitta på en teori om att wenderna var först i Amerika också? Snälla! det hade varit underhållande!).

Vad gotherna gjorde i transsylvanien och karpatien har absolut ingenting att göra med namnet. Gotherna kallade sitt område på balkan för "Kaukaland" (bergslandet) och romarna kallade det gothernas land för "Giuthuda" = gotiska folket (medans själva nuv. Transylvanien föll inom provninsen "Dacia" när landet var romerskt). I alla fall så finns inte ens transylvanien som hertigdöme eller koncept förrän långt efteråt.

Om jag får upplysa så har jag föga intresse för att läsa vad någon Steinacher hittat på - om du nu bara citerar hans namn som ett argument i sig så känns det väl knappast värdigt att ens anstränga sig att läsa en bok av honom, eftersom du inte ens orkar presentera något av hans banbrytande argument. (en googling på namnet hittar inte mycket).
Föresten: är den där Steinacher en del av dina tyskspråkiga källor som du postade innan, så kan jag upplysa att jag inte kan tyska (särskilt bra). Samt att jag inte har intresse att lära mig det för att läsa spekulativa teorier som direkt är kontrafaktiska mot historisk dokumentation och lingvistisk forskning.

Du får vara god uppge vilka källor - förutom ordboken - du använder for dina kontradiktoriska utfall om språk och vetenskap.

Om du läst föregående inlägg ville du hittat alla de länkar till Steinacher som du månne behöva. Sen kan jag upplysa att herr Steinacher nog är den kanske främste forskare vi har i Europa vad gäller frågan om medelålderns Vender/Wender/Vendi/Wendi/Vänä/Vänäjä och deras relationer med Slaver. Det enda jag - här ovan - har lagt till Steinachers analyser är Heimskringlas referens till Vaner och Vender. Den relationen har professorn troligen missat...

Men för all del - du skal inte skal börja anstränga dej för den här debattens skuld - den handlar nämligen om "Vinland" - och eventuellt Viniler, Fenni, Phinoi eller Finnar.

[Giancarlo]

Tja var ska vi börja: vad sägs som "A history of transylvania" av Stefan Pascu

Indigenous populations all over the world have their own name for themselves and for the land they are living in. The Rumanian name for Transylvania was borrowed from Hungarian: Ardeal. It is first mentioned in a document from 1432, in the form Ardeliu (stated also by Pascu, although not in the English translation but in Voievodatul Transilvaniei, I, p. 22).

This form derives from Hungarian Erdély (the e > a change in Rumanian borrowings from Hungarian is demonstrated by many examples: Hungarian egres > Rumanian agris ("gooseberry"), Hungarian Egyed > Rumanian Adjud, etc. 81 This is still the popular name of Transylvania, used by the people; "Transilvania" is a coined word, taken from the Latin translation of Erdo-elü > Erdély "beyond the forest".

In the documents, the name of this territory is first mentioned in its Latin translation: Ultra silvam ad castrum quod vocatur Turda...(1075 A.D.), then, in 1111, the chief assigned for the territory by the Hungarian king is mentioned: Mercurius princeps Ultrasilvanus. This form is used also by Rogerius, prebend of Nagyvárad (Oradea) in his description of the Tartar invasion in 1241: Ultra Silvam, Ultrasilvanus episcopus. However, in the Legenda Sancti Gerhardi, written in the first half of the 12th century, we find Partes Transsilvanae, and beginning with the 14th century, this name is used generally in the documents. 82

The first mention in a written text of the Hungarian name is in Anonymus' Gesta Hungarorum, from the end of the 12th century: siluam igfon que iacet ad erdeuelu (chapter 11; cf. Illyés, 1992, facing p. 17; cf. also pp. 335 - 336), in modern Hungarian: erdo-elve "beyond the forest," from which the present form developed: Erdély.

Att tillägga så var konungadömet Ungerns (där transylvanien uppgick under flera hundra år) officiella språk latin tills 1844.