Erikskrönikan
Erikskrönikan
Vad berättar den om och finns den att läsa någonstans?
-
Primus Flavius
- Ny medlem
- Inlägg: 12
- Blev medlem: 7 september 2002, 10:37
- Ort: Malmö
Erikskrönikan kom sannolikt till på 1320-talet och ger en bild av svensk historia under ca 1230-1320 och inbegriper bl.a den klassiska historien om Nyköpings gästabud 10-11 december 1317. Om detta gästabud står att läsa hur kung Birger iscensatte en, i historiska debatter vida omdiskuterad, kupp mot hertigarna Erik och Valdemar, söner till Magnus Ladulås.
Som diktverk är Erikskrönikan en oerhört läsvärd episk berättelse och är dessutom med stor sannolikhet ett av våra äldsta nu bevarade helt igonom svenska större litterära verk.
Den allmänt vedertagna och moderna källkritiska forskningen har dock förpassat ovan verk till historiens "fantastiska och spektakulära" avdelning.
Tidagare har krönikan endast funnits tillgänglig i undervisningssammanhang. (för allmänheten) Men i slutet av 80-talet kom Tidens Förlag i Stockholm ut med en "moderniserad" utgåva av Erikskrönikan.
/Primus
Som diktverk är Erikskrönikan en oerhört läsvärd episk berättelse och är dessutom med stor sannolikhet ett av våra äldsta nu bevarade helt igonom svenska större litterära verk.
Den allmänt vedertagna och moderna källkritiska forskningen har dock förpassat ovan verk till historiens "fantastiska och spektakulära" avdelning.
Tidagare har krönikan endast funnits tillgänglig i undervisningssammanhang. (för allmänheten) Men i slutet av 80-talet kom Tidens Förlag i Stockholm ut med en "moderniserad" utgåva av Erikskrönikan.
/Primus
Erikskrönikan är en synnerligen läsvärd bok. Den är inte bara ett anmärkningsvärt högtstående litterärt verk, utan också mycket historiskt intressant. Visserligen är den som sagt inte tillförlitlig i detaljerna, men den har mycket att förtälja om hur de styrande i Sverige i början av 1300-talet (Magnus Eriksson fan club) ville framställa den senaste tidens historia.
"Moderniseringen" av verket, som P. Flavius nämner, är ett relativt begrepp. Det är fortfarande 1300-talsstavning som gäller, med den skillnaden att den är något "normaliserad", dvs om ett och samma ord stavas på olika sätt vid olika tillfällen och detta anses kunna leda till missförstånd, så har man normaliserat stavningen vid det tillfället. Dessutom är den moderniserad i så måtto att den har fått rubriker, styckeindelningar och skiljetecken. Förklaringar av konstiga ord är också ett hjälpande ingrepp. Resultatet har blivit i den här stilen, för att citera de allra mest kända raderna ur svensk medeltidslitteratur:
Ther kom konungin gangande nidher,
stirnade öghom, hardla vreder.
"Minnes ider nakot aff Hatuna leek?
Fulgörla minnes han mik!
Thenne er ey bätre än hin!
I wardhin nu fölgia mik om sin."
The bundo tha beggis thera hender
ok leddo them the badha sender
innan tornit barfötta.
En tyzsk heyt Walram Skytta
han lagde boyor a thera been.
Thet war konungenom inthet i geen.
Längst ner på sidan står följande ordförklaringar:
/ stirnade öghom - med stirrande ögon / Fulgörla - mycket väl / wardhin - måste / om sin - den här gången
Om det ser knepigt ut, så kan jag nästan garantera att man snabbt vänjer sig. En fördel är att man verkligen känner att man läser just något medeltida - stämningen hade blivit en helt annan med modern svenska.
"Moderniseringen" av verket, som P. Flavius nämner, är ett relativt begrepp. Det är fortfarande 1300-talsstavning som gäller, med den skillnaden att den är något "normaliserad", dvs om ett och samma ord stavas på olika sätt vid olika tillfällen och detta anses kunna leda till missförstånd, så har man normaliserat stavningen vid det tillfället. Dessutom är den moderniserad i så måtto att den har fått rubriker, styckeindelningar och skiljetecken. Förklaringar av konstiga ord är också ett hjälpande ingrepp. Resultatet har blivit i den här stilen, för att citera de allra mest kända raderna ur svensk medeltidslitteratur:
Ther kom konungin gangande nidher,
stirnade öghom, hardla vreder.
"Minnes ider nakot aff Hatuna leek?
Fulgörla minnes han mik!
Thenne er ey bätre än hin!
I wardhin nu fölgia mik om sin."
The bundo tha beggis thera hender
ok leddo them the badha sender
innan tornit barfötta.
En tyzsk heyt Walram Skytta
han lagde boyor a thera been.
Thet war konungenom inthet i geen.
Längst ner på sidan står följande ordförklaringar:
/ stirnade öghom - med stirrande ögon / Fulgörla - mycket väl / wardhin - måste / om sin - den här gången
Om det ser knepigt ut, så kan jag nästan garantera att man snabbt vänjer sig. En fördel är att man verkligen känner att man läser just något medeltida - stämningen hade blivit en helt annan med modern svenska.
Ni kan för övrigt hitta Erikskrönikan på
http://www.lysator.liu.se/runeberg/erikkron/ 8)
http://www.lysator.liu.se/runeberg/erikkron/ 8)
-
SuperPalle
- Medlem
- Inlägg: 1532
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
- Ort: I19
-
SuperPalle
- Medlem
- Inlägg: 1532
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
- Ort: I19
Det låter som Torkil Knutsson, vilket är omöjligt eftersom både han och Håtunaleken är motiv i Erikskrönikan, vilken måste vara skriven minst femtio år efteråt, den är ju en publikation för att försvara att Erik Magnussons (död på Nyköpingshus?) son Magnus Erikson är kung istället för Birger Magnussons son Magnus Birgersson som avrättats.
Jakten måste gå vidare efter Erikskrönikans författare...-Dan
Jakten måste gå vidare efter Erikskrönikans författare...-Dan
