Medeltida undervisning om medeltiden

[Olof Ekström]

Innan des ställs inga formella historiska kompetenskrav för att undervisa i historia, man följer planen, är det riktigt?

Förutom undervisning i ämnen som är direkt farliga (svetsning till exempel) krävs ingen formell merit för att undervisa i något ämne på gymnasienivå. Däremot har ämnesbehöriga lärare förtur vid anställning. Samma förhållanden för historia som för alla andra ämnen.

Kan tillägga att behörighetskriteriet kan vara på väg att ändras så att administrativ ledning på skolan själv kan välja vem som ska ges förtur till anställning (vem som är mest behörig). Det här är en bra sak, tro mig. Det finns ingenting som mer effektivt hindrar att eleverna kommer i kontakt med verklig erfarenhet och kunskap som påbudet att en lärare måste ha varit instängd på lärarhögskolan i tre år.

Läroplanen (kursplanerna) i bland annat historia innehåller ett stort urval som inte kan och inte ska täckas in helt, det är upp till läraren att utforma kursens slutliga innehåll. De flesta lärare väljer att lägga mest krut på det de är bäst på eftersom de bäst lär ut de sakerna - jag ber att få instämma i den prioriteringen, eftersom okunniga och framför allt oengagerade lärare är det sämsta man kan stöta på.

Du kan kontrollera gymnasiets kursplaner på skolverkets hemsida, titta under Styrdokument, kursplaner. Sidan är inte helt lätt att leta i, men kursplanerna är faktiskt inte större än att man kan läsa dem rätt upp och ner, till skillnad från gamla tiders varianter som var digra luntor. I exempelvis naturvetenskapliga programmets historiekurser (A, B och C, varav A och B är obligatoriska och C valbar) finns ingen period eller händelse uppräknad, vare sig som obligatorisk eller valbar - det är helt upp till läraren.

[Perra]

lite OT kanske.

Olof Ekström skrev
Kan tillägga att behörighetskriteriet kan vara på väg att ändras så att administrativ ledning på skolan själv kan välja vem som ska ges förtur till anställning (vem som är mest behörig).

var har du fått det från?

Olof Ekström skrev
Det här är en bra sak, tro mig. Det finns ingenting som mer effektivt hindrar att eleverna kommer i kontakt med verklig erfarenhet och kunskap som påbudet att en lärare måste ha varit instängd på lärarhögskolan i tre år.

Sitter du och påstår att det skulle vara något bra att dagens svenska elever har outbildade lärare? Så att grannen Maja kan bli lärare i skolan eftersom hon råkar vara arbetslös men också rektorns älskarinna. Dagens samhälle skiter tyvärr blankt i skolan trots alla fina ord, det är något kommunerna kan kapa pengar från för att bygga storslagna monument som medborgarna kan se på och säga, titta vad duktiga och handlingskraftiga våra politiker är. Jag blir vansinnig.

jag vet visst det att långt ifrån alla som går ut en utbildning har fattat särskilt mycket, och att det säkert finns de som är bättre fast de inte gått utbildningen. Men om det överhuvudtaget ska finnas några skäl för en person som vill bli lärare att utbilda sig, måste det naturligtvis vara så att de anställs först. Lärarlegitimation skulle kanske vara nåt? De som redan är kunniga får vackert gå utbildningen också i så fall. Nåt kommer de säkert lära sig, om inte annat pedagogik.

[Kropotkin]

En något förlegad uppfattning som inte alls stämmer. Det beror förstås på vilken nivå man är på, men undervisning är helt klart det primära syftet över hela sträckan så att säga.

Nä, det är klart att det inte längre är det uttalade eller äns önskade syftet, men i praktiken blir det. Jag tänkte främst på perioden mellan dess att de små djuren lärt sig läsa fram till gymnasiet. Under den perioden ägnas mycket mer tid och energi åt att uprätthålla närvaro och ordning än någon faktiskt undervisning för stora delar av skolpopulationen. Om de ungar som under den perioden är knappt bildningsbara skulle få röra sig fritt under den tiden utan institutionen som går under benämning skoltvång skulle enligt min anspråkslösa mening snart allmänna krav framföras för dess återinförande.

[Dan Koehl]

Innan des ställs inga formella historiska kompetenskrav för att undervisa i historia, man följer planen, är det riktigt?

Vad menar du med det här?

Att man inte behöver vara professor eller yrkeshistoriker för att undervisa i historia pa högstadiet. (jag blir lite nyfiken, vilka alternativa tolkningsmöjligheter sag du som potentiellt möjliga?)

jag har med min begränsade tvariga utbildning till djurskötare för djurparker undervisat i historia pa gymnasiet. Detta menade jag.

[Ulf T]

Olof Ekström skrev
Det här är en bra sak, tro mig. Det finns ingenting som mer effektivt hindrar att eleverna kommer i kontakt med verklig erfarenhet och kunskap som påbudet att en lärare måste ha varit instängd på lärarhögskolan i tre år.

Sitter du och påstår att det skulle vara något bra att dagens svenska elever har outbildade lärare? Så att grannen Maja kan bli lärare i skolan eftersom hon råkar vara arbetslös men också rektorns älskarinna. Dagens samhälle skiter tyvärr blankt i skolan trots alla fina ord, det är något kommunerna kan kapa pengar från för att bygga storslagna monument som medborgarna kan se på och säga, titta vad duktiga och handlingskraftiga våra politiker är. Jag blir vansinnig.

Jag håller med Olof. Jag känner själv en del som jobbar som obehöriga lärare. Det innebär inte att de skulle vara outbildade. Däremot är de inte utbildade på just lärarhögskolan. Istället är de utbildade inom andra områden, som de nu också är ämneslärare inom. Det kan handla om biologi tex. En som är utbildad i biologi, har det inte lätt på arbetsmarknaden idag. Men blir han ämneslärare inom biologi, då har han rika kunskaper om det han lär ut. Jag kan inte tänka mig att hans kunskaper om ämnet hade varit större om han hade gått lärarhögskolan istället.

[Perra]

Dan Koehl skrev
Att man inte behöver vara professor eller yrkeshistoriker för att undervisa i historia pa högstadiet. (jag blir lite nyfiken, vilka alternativa tolkningsmöjligheter sag du som potentiellt möjliga?)

Att man ställer kompetenskrav är inte detsamma som att man är professor förstås och det begriper väl du med? Självklart måste vissa kompetenskrav ställas för att få undervisa i alla ämnen inklusive historia, först då det visat sig omöjligt att finna någon med utbildning kan man ta någon utan detta, eftersom det inte är förbjudet att anställa någon utan utbildning, men däremot att göra det så länge någon med detta finns att tillgå. Lärare är inget ämne de som känner för det kan bli i brist på annat.

Dan Koehl skrev
jag har med min begränsade tvariga utbildning till djurskötare för djurparker undervisat i historia pa gymnasiet. Detta menade jag.

Förmodligen var detta då det rådde maximal brist på lärare överallt. Skulle det hända idag, skulle det vara helt galet, med tanke på hur många arbetslösa utbildade lärare det finns. Du skulle då täppt till platsen för en utbildad lärare och det hade varit orättvist mot alla parter utom dig själv. Dessutom är skolan skyldig att sätta ut din tjänst så att andra kan söka på den. Gör de inte det bryter de mot lagen. Jag har inga som helst skäl att misstänka att du inte har fullständig koll på allt du undervisade i, men det förändrar inget. Jag är fullständigt mogen att kasta mig ut och undervisa nu, det ansåg jag för tre år sedan också att jag var, vilket jag insett att jag inte alls var. Jag är mer kunnig i mitt ämne än många av de lärare jag sett ute i skolorna, men eftersom jag inte har någon färdig utbildning än så är det inte möjligt. Det handlar om principen. Det handlar också om att hur bra man än kan tänkas vara på sitt ämne, är det inte säkert man är lämplig som lärare, jag har haft lärare utan pedagogisk utbildning som varit civilingenjörer, de har varit strålande på det de kan, men hemska på att ha med elever att göra. Dessutom är alltså varje obehörig lärare, alltid den som måste vara beredd att släppa allt och gå, så fort en behörig dyker upp, och alla obehöriga tjänster måste sättas ut inför varje termin.

Ulf T skrev
Jag håller med Olof. Jag känner själv en del som jobbar som obehöriga lärare. Det innebär inte att de skulle vara outbildade. Däremot är de inte utbildade på just lärarhögskolan.

nej men vi låter inte veterinärer vårda människor heller.

Ulf T skrev
Men blir han ämneslärare inom biologi, då har han rika kunskaper om det han lär ut. Jag kan inte tänka mig att hans kunskaper om ämnet hade varit större om han hade gått lärarhögskolan istället.

Inte jag heller, men varför inte gå några pedagogikkurser och bli behörig i så fall? Det kan aldrig vara ogivande, båda han skolan och eleverna har glädje utav det.

[Olof Ekström]

lite OT kanske.

(...)

De som redan är kunniga får vackert gå utbildningen också i så fall. Nåt kommer de säkert lära sig, om inte annat pedagogik.

Att behörigheten ska avgöras av skolans ledning (rektor i de flesta fall) har varit på tapeten länge. Jag vet inte var det står nu eller om det kommer att genomföras - jag har lämnat skolvärlden bakom mig och följer inte längre upp vad som händer på den fronten.

Att Maja kan stå i klassrummet har jag ingen kommentar till. Ville du hellre att ingen alls skulle stå där? Det förstår jag inte riktigt. Däremot har jag varit datalärare. Jag har haft kollegor med förtur i tjänsten som kallar datorn för hårddisk - och lär ut det.

Om skolledning får tillsätta kunnig personal istället för sådana spillror kommer våra elever att få en bättre utbildning.

Naturligtvis är lärarhögskolan (framför allt pedagogikdelen) nyttig och användbar. Jag funderade mycket på att läsa in den. Därifrån till att hävda att den ger ämneskunskaper anser jag att det är en god bit att vandra. Jag har varit lärare utan den grunden att stå på och jag vet mycket väl att jag skulle ha varit en bättre lärare med den grunden - jag vet också att jag hade kollegor som inte var det, trots rätt examen och dussintals år i tjänsten.

[Perra]

Fortsatt en smula OT.

Att Maja kan stå i klassrummet har jag ingen kommentar till. Ville du hellre att ingen alls skulle stå där? Det förstår jag inte riktigt. Däremot har jag varit datalärare. Jag har haft kollegor med förtur i tjänsten som kallar datorn för hårddisk - och lär ut det.

Idag finns det ingen anledning till att Maja ska stå där, det finns massor av lärare. Däremot finns det inte någon vilja hos kommunerna att lägga pengar på behörig personal och därför, har det visat sig över hela landet, att de inte har ett dugg emot att anställa obehörig sådan eftersom det är billigare. Mycket billigare. Det kom de på under tiden då det inte fanns några behöriga lärare och sedan har de inte velat släppa det. Att sedan media fortfarande inbillar folk att det behövs lärare är ju också tragiskt.

Jag tror att det finns många datalärare som inte borde ta hand om det ämnet. Är du säker på att de har behörighet i just det ämnet? Det brukar vara ett ämne där de låter någon hoppa in och ta hando mdet oavsett om det kan nåt eller inte, tyvärr. Eleverna är inte sällan mer begåvade själva.

Om skolledning får tillsätta kunnig personal istället för sådana spillror kommer våra elever att få en bättre utbildning.

Frågan är ju hur fagerlöv man ska avgöra det om man inte gör det genom utbildningar.

Därifrån till att hävda att den ger ämneskunskaper anser jag att det är en god bit att vandra. Jag har varit lärare utan den grunden att stå på och jag vet mycket väl att jag skulle ha varit en bättre lärare med den grunden - jag vet också att jag hade kollegor som inte var det, trots rätt examen och dussintals år i tjänsten.

Jag gör jag inte mycket annat än att läsa historia av alla de slag på min fritid och har gjort i många år, (det där lät ju inte så hippt ) så trots att jag inte gått någon utbildning i det ännu anser jag att det inte finns mycket som de kan lära mig under 60 p som jag inte redan är mer eller mindre bekant med.

Men det är ju lite speciellt, samhällskunskap å andra sidan. Som jag förvisso tycker är intressant, men som jag inte är lika hängiven av, har jag faktiskt lärt mig massor om. Inte hade jag satt mig och läst om massa olika länder statsskick eller hur alla politiska instutioner fungerar och hur lagar skapas genom de invecklade procceser som finns om jag inte gått utbildningen. Sedan om man kommer ha någon användning för all kunskap som lärare är en annan femma, där kanske det räcker med att förklara vad regering och riksdag är och det är avancerat nog. Men man bör som lärare ha djupare kunskaper än så enligt mig, det kan ju komma knepiga frågor osv. Dessutom har jag upptäckt hur kolosalt intressant ekonomi är, och lärt mig massor där också, och det var ändå inte så att jag var totalt obildad i något av detta innan. Jag säger inte att alla tar in lika mycket (verkligen inte, det är ingen garanti för att alla lärare kan det de borde ) men utbildningen ger ändå en del, det måste jag säga. Trots att jag ett tag ansåg att det var helt meningslöst. Men visst kan man vara helt självlärd, själv brukar jag tänka på hur mycket jag skulle kunna hinna läsa om jag inte pluggade .

[Probstner]

Poängen med studier är väl bara delvis att lära sig nya fakta. Det är kanske viktigare att stimulera den intellektuella processen.

Även om det är kul att kunna saker - egentligen komma ihåg fakta - så går det mesta faktiskt att kolla upp om man behöver. Svårare däremot är att få ihop enskildheter till meningsfulla sammanhang. Jag har träffat många människor som anser sig spränglärda, men som har svårt att dra slutsatser av faktastoffet.

Så jag tycker nog att det viktigare att från skolan komma ihåg diskussioner om orsakerna till att produktiviteten i jordbruket ökade under högmedeltiden än att Johan av Luxemburg stupade i Crécy. Även om det är kul att kunna båda. Som så ofta t ex i detta forum.

/ Probstner

[Dan Koehl]

nej men vi låter inte veterinärer vårda människor heller.

Nej. Trots att den avgörande skilladen mellan dem är att läkare har efarenhet av en art av primat, och veterinären kanske av 10.

Plus en kanske andra femtio däggdjursarter, reptiler, och faglar etc.

Nog om det.

Jag tror jag blev lite missuppfattad här, och det var ju bra med avseende pa antal inlägg skalman ökade med.

vad jag i grunden ville belysa med mitt professor blah, var att möjligheterna för en tämligen utbränd, dödstrött, lärare som tvingats utsta allt möjligt fran sina elever efter en arbetsdag som för 100 ar sedan kanske renderat avstängning, är mer begränsad pga av systemet.

Bara pa de sista tio aren har avgörnade skillnader genomförst som ytterligare förkortat den tid som möjligen skulle kunna användas för att sätta sig in i de senaste rönen kring landförskutningens inverkan pa det järntida agrara samhället i mälardalens kustomraden, ocg dess inverkningar pa de paneuropeiska sjöförbindelserna mellan sverige coh england vid denna tid, innan hon tillsammans med sina jobbarkompisar tar en snabbfika och en cigg innan lektionen med elever som kanske inte alltid är sa positivt engegerade, av princip och vana och mindre av resepektive lärarares kvailtéer.

Jämför man detta utbildningssystem med en druid, vars vägledning av nva druider varade kanske 20 ar, sa inser man att det är en mycket svar uppgift för en stressad lärare att klara att uppehalla ett engerat intresse i alla fragor.

Självklart som i andra fragor, sa är detta en fraga om pengar, och man kan fantisera om det fanns fem ggr sa manga lärare, om de kanske skulle vara lite roligare och med blästa och förberedda inför en lektion.

Nu tror jag att jag lyckades förklara vad jag menade.

Skall bli intressant att se var Olof gör av denna strängen, den platsar inte riktigt under medeltid. Men hellre lyss till den sträng som...

[Perra]

probstner skrev
Poängen med studier är väl bara delvis att lära sig nya fakta. Det är kanske viktigare att stimulera den intellektuella processen

Även om det är kul att kunna saker - egentligen komma ihåg fakta - så går det mesta faktiskt att kolla upp om man behöver. Svårare däremot är att få ihop enskildheter till meningsfulla sammanhang. Jag har träffat många människor som anser sig spränglärda, men som har svårt att dra slutsatser av faktastoffet.

Så jag tycker nog att det viktigare att från skolan komma ihåg diskussioner om orsakerna till att produktiviteten i jordbruket ökade under högmedeltiden än att Johan av Luxemburg stupade i Crécy. Även om det är kul att kunna båda. Som så ofta t ex i detta forum.

Synnerligen väl talat! Kunde inte uttryckt det bättre själv. Att se sammanhangen, stora och små kontexter är hela poängen med historia. Det är dock som du säger, de djupare och enskilda sakerna som sätter riktig piff på det hela. Men utan det andra blir det bara oaser i en stor öken. Det är skillnad på att kunna något, och på att löst känna till något.

[Olof Ekström]

Istället för att svara vidare föreslår jag att vi avslutar stickspåret om lärare. Jag ska ju föreställa den som håller diskussionen på spåret härinne så det är väl dags att jag gör skäl för lönen

Jag vet inte riktigt vad vi kan göra för att komma tillbaka till frågan - som jag tolkade den handlar tråden om hur medeltiden behandlas i undervisningen.

[Stompe]

Frågan är väl, får barnen(:lol:) lära sig tillräckligt mycket om medeltiden i skolan?

[Probstner]

Tillräckligt mycket av vad om medeltiden? Jämfört med när? Vad är viktigast för en medborgare att känna till om medeltiden efter nio plus tre år i skolan?

/ Probstner

[Lövet]

Går i 8 nu och vi har hoppat över hela medletiden till förmån för den franska och industriela revolutionen "snyft". Jag tycker faktiskt det är för jävligt hur man kan hoppa över att läsa om ett av världens största rike genom tiderna, då tänker jag på mongolerna. För övrigt mycket intressant som skede då. Man kanske kunde skära ner på de andra SO ämnena som typ Geografi eller blanda religon med med historia.