Strandlinjen.

[Widsith]

Kanske lite OT, men here goes:

Is väger 917 kg/kubikmeter
Sten väger 2700 kg/kubikmeter

Om den i medeltal 35 km tjocka jordskorpan utan någon istyngd kan upprätthålla sin struktur, tycker man att det borde behövts mer än 3 km is för att rucka på den... Jaja, jag kanske är ute och seglar här, typ på Yoldia-havet eller så, vad vet jag?

Jordskorpan vilar på den flytande magma som finns i manteln under skorpan. Alltså, jordskorpan flyter på ett magmahav som vi kallar "manteln". De siffror som du nämner, skulle jag tolka som att ett istäcke skulle förmå att pressa ner jordskorpan med en tredjedel av istäckets egna tjocklek. Det innebär i så fall att den siffra för nedtryckningen som du själv uppgav, faktiskt ser rimlig ut. Och du har ju bekräftat den redan.

Hallå där, magistern, nu hänger jag inte alls med alltså. Kan du förklara lite mer om de beräkningar du använt? Hur får du fram att istäcket skulle kunna pressa ned jordskorpan med en tredjedel av sin tjocklek?
När jag tar en lång linjal och på den mäter upp 35 cm för att motsvara jordskorpans tjocklek på 35 kilometer, och sedan lägger till 3 cm för den tjockaste delen av inlandsisen, så får jag bara fram ett förhållande mellan is och sten som påminner om, ja en semla, där inlandsisen är pudersockret på toppen och jordskorpan är "hatten", vilande på en bädd av grädde, magman. Och inte förmår pudersockret väl att trycka ned hatten i grädden?

[Ulf T]

Kanske lite OT, men here goes:

Is väger 917 kg/kubikmeter
Sten väger 2700 kg/kubikmeter

Om den i medeltal 35 km tjocka jordskorpan utan någon istyngd kan upprätthålla sin struktur, tycker man att det borde behövts mer än 3 km is för att rucka på den... Jaja, jag kanske är ute och seglar här, typ på Yoldia-havet eller så, vad vet jag?

Jordskorpan vilar på den flytande magma som finns i manteln under skorpan. Alltså, jordskorpan flyter på ett magmahav som vi kallar "manteln". De siffror som du nämner, skulle jag tolka som att ett istäcke skulle förmå att pressa ner jordskorpan med en tredjedel av istäckets egna tjocklek. Det innebär i så fall att den siffra för nedtryckningen som du själv uppgav, faktiskt ser rimlig ut. Och du har ju bekräftat den redan.

Hallå där, magistern, nu hänger jag inte alls med alltså. Kan du förklara lite mer om de beräkningar du använt? Hur får du fram att istäcket skulle kunna pressa ned jordskorpan med en tredjedel av sin tjocklek?

http://susning.nu/Arkimedes_princip
Alltså, ett flytande föremål tränger undan lika mycket vätska som sin egen vikt. Eftersom isen väger endast en tredjedel av stenen, borde isen bara kunna tränga bort en tredjedel så mycket magma som 3 km jordskorpa skulle kunna tränga undan. När jag tänker närmare på saken, inser jag att jag faktiskt inte kan veta hur mycket magma som 3 km jordskorpa tränger undan. Ta mina siffror som endast grova höftningar.

När jag tar en lång linjal och på den mäter upp 35 cm för att motsvara jordskorpans tjocklek på 35 kilometer, och sedan lägger till 3 cm för den tjockaste delen av inlandsisen, så får jag bara fram ett förhållande mellan is och sten som påminner om, ja en semla, där inlandsisen är pudersockret på toppen och jordskorpan är "hatten", vilande på en bädd av grädde, magman. Och inte förmår pudersockret väl att trycka ned hatten i grädden?

Hade du å andra sidan prövat med att bre på ett lager pudersocker på en brädbit som flyter i vattnet, hade du verkligen kunnat mäta upp en nedsänkning. Det spelar en viss roll hur lättflytande mediet är. Jämför vi med jordskorpans nedtryckning i magman, är det en process som har pågått under 100.000-tals år. Och processen tillbaka, pågår fortfarande 10.000 år efter att isen försvann.

[Christer Samuelsson]

"Sic" betyder "så är det". Det kan användas för att framhäva att någonting som kanske ser fel eller konstigt ut är korrekt citerat alt. faktiskt är så, allt efter sammanhanget. Att jag skrev det efter maringeolog beror på att de flesta som hör vad hon jobbar med säger "sa du 'marinbiolog' eller?".

Susning nu anser följande om detta:

1. Det latinska ordet sic
Sic är latin och betyder så. Som det nu används kan man säga att det betyder "ja, så står det faktiskt!". Kommer till användning vid citat för att markera att en besynnerlighet i citatet är riktig. (För att en läsare inte ska börja undra om det är något fel i citatet.) Antingen kan det röra sig om någonting besynnerligt eller någonting felstavat; man markerar alltså med (sic) att felet eller underligheten finns (redan) i det citerade och inte är ens egen:

Hälsningar
Christer Samuelsson.

[Hexmaster]

Jag känner en maringeolog (sic), nu vet jag vad jag ska ta upp nästa gång vi råkas.

Nu var det gjort, och jomenvisst har (marin)geologin en del att säga om landhöjningar:

Avlagringar i vattenlinjen kan bilda riktigt tydliga linjer på sina ställen, det fungerar även för "modern tid" som 1200-talet. Genom att mäta där det blir bäst och extrapolera geografiskt kan man få fram utmärkta data.

Den metod jag tyckte var häftigast eftersom den förklarar ett fenomen jag nog grunnat på i det undermedvetna var den som har med vittringen att göra. När sten lämnar u-läget och plötsligt befinner sig uppe i luften så upphör vattnets utjämnande avslipning, istället sätter vittringsprocessen igång. Eftersom olika stenarter vittrar olika fort så kan man mäta skillnaden mellan ex.vis graniten och de kvartsådror som sticker upp; ju större skillnad, desto längre sen det här berget kom upp ur havet.

Klapperstensfält var stränder en gång i tiden. Genom att mäta vittringen kan man avgöra hur gamla de är.

[Donkeyman]

Och jag drar mig till minnes att uttrycket (sic) också användes på den "gamla goda tiden" när dagstidningar, böcker etc. korrekturlästes. De som var korrekturläsare på dagspressen var inte bara språkligt kunniga. De var också extremt allmänbildade och skulle vara en extra säkerhet för att det inte blev sakfel i artikeln.

Är inte helt säker på hur det funkade men kan tänka mig att när journalisten skrev något, som kunde verka orimligt lade han till (sic) i texten som en markering till korrekturet. Men så skulle detta tas bort i sättningen. Och ibland följe detta (sic) trots allt med ut i den tryckta texten, vilket ansågs vara en grov tabbe.

Finns det någon som är mer kunnig och kan klarlägga om jag är helt ute och cyklar här nu när det ändå har blivit en liten utvikning från Medeltiden (även om tiden med korrekturläsare och sätteri kanske känns som medeltid för många Skalmän trots att det bara är 20 år sedan).

[Henke]

Något förundrad läser jag på "Bengans historiesidor" att:
"På 1200-talet låg strandlinjen ungefär fyra meter högre än idag."
Då handlar det om stockholmstrakten. Det är minst sagt märkliga underrättelser.
Eftersom vår vän Bengan förekommer även på dessa sidor så skall jag be att få fråga
"Varifrån har du detta"?
Hälsningar
Christer Samuelsson.

Tja, siffran just 4 m sedan 1200-talet bör givetvis beläggas, men ATT en landshöjning skett är allmänt känt.

Sjöfartsverket anger på ett sjökort jag har här hemma (nr 61, Norra Östersjön och Ålands hav) en landhöjning på 0,5 cm årligen i området. Detta ger 1 m på 200 år, alltså ungefär 4 m sedan 1200-talet.

Hastigheten verkar stämma ungefär med vad jag känner till om hur skärgårdsbyar och hamnlägen flyttat runt på några olika öar där vikar grundats upp.

Henrik

[Christer Samuelsson]

Något förundrad läser jag på "Bengans historiesidor" att:
"På 1200-talet låg strandlinjen ungefär fyra meter högre än idag."
Då handlar det om stockholmstrakten. Det är minst sagt märkliga underrättelser.
Eftersom vår vän Bengan förekommer även på dessa sidor så skall jag be att få fråga
"Varifrån har du detta"?
Hälsningar
Christer Samuelsson.

Tja, siffran just 4 m sedan 1200-talet bör givetvis beläggas, men ATT en landshöjning skett är allmänt känt.

Sjöfartsverket anger på ett sjökort jag har här hemma (nr 61, Norra Östersjön och Ålands hav) en landhöjning på 0,5 cm årligen i området. Detta ger 1 m på 200 år, alltså ungefär 4 m sedan 1200-talet.

Hastigheten verkar stämma ungefär med vad jag känner till om hur skärgårdsbyar och hamnlägen flyttat runt på några olika öar där vikar grundats upp.

Henrik

Naturligtvis är jag underkunnig om att det skett en landhöjning. Däremot har den inte varit lika för alla svenska landsändar. Grovt sätt är landhöjningen störst i norr och minst i söder, minns jag inte fel sjunker Skåne närmast.
Det är mot den bakgrunden jag frågar Bengan varifrån han har att landhöjningen varit 4 meter sedan 1200 talet. Det stämmer hyggligt bra för mälarlandskapen, men inte för övriga Sverige.
Den här saken har diskuterats tidigare här på Skalman, ganska utförligt t.o.m.
Sen formulerar jag mej lite olyckligt, och det är ju inte bra, det har - kan jag sett nu, lett till en del missförstånd.

Hälsningar
Christer Samuelsson.

PS. Jag är inne i en ganska intensiv period av resande, för jobbets del, just nu. Jag kommer inte att kunna följa debatten särskilt väl, på ett par veckor. DS.

[Hexmaster]

Ska vi märka ord? Lägg till lite dryga invektiv så blir det nästan som ett annat inlägg jag såg högre upp...

Grovt sätt är landhöjningen störst i norr och minst i söder, minns jag inte fel sjunker Skåne närmast.

"Sett", inte "sätt". Landhöjningen är störst vid Höga Kusten, där man har ungefär lika långt till Luleå som till Uppsala.

Det är mot den bakgrunden jag frågar Bengan varifrån han har att landhöjningen varit 4 meter sedan 1200 talet. Det stämmer hyggligt bra för mälarlandskapen, men inte för övriga Sverige.

Det var mälarlandskapen han skrev om på sin sida, dem har det handlat om hela tiden.

Sen formulerar jag mej lite olyckligt, och det är ju inte bra, det har - kan jag sett nu, lett till en del missförstånd.

Sic.

[Olof Ekström]

Detta är nuvarande höjning, den har precis som andra redan påpekat inte varit konstant under årtusendena och strandlinjen påverkas dessutom av vattenstånd, vattenmängd och av andra förändringar i topografin.

Onsala rymdobservatorium vid Chalmers heter källan. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter rör radioastronomi, men bilden är den bästa sammanfattningen jag hittat.

[Hexmaster]

Läcker karta! Den motsäger visserligen min uppgift men lite får man offra för sanningen...

Den uppgift jag fått är att Mjältön vid Höga Kusten inte bara är rikets högsta ö (236 m) utan även den snabbast stigande, ja, att stigningen där är den största i världen. Det är mest på turistiska sidor sådant står, borde vetat bättre än att sprida dylikt.

[Olof Ekström]

Jag vet inte exakt, Skuleskogens nationalpark (där alla de där platserna som "stiger mest" eller "snabbast" brukar ligga, mer eller mindre) ligger väl ganska precis i nedre kanten av det rödfärgade området? Om man glömmer "stiger snabbast just nu" och istället tar "har stigit mest/snabbast sen isen försvann" (mest och snabbast blir ju samma sak i det perspektivet) så kan det mycket väl stämma. Sen kommer väl en del av berömmelsen vid Höga kusten just från att de där knasiga bergen med hättorna ska ha högsta strandlinjen kvar - jag vet inte om det finns några såna platser närmare det röda områdets centrum. Nån som känner till nåt om det?

[Hexmaster]

En grej till: Det var ju inlandsisen som tryckte ner landet, varför isens försvinnande medför landets stigning (även om Widsith och Ulf T inte verkar ha kommit riktigt överens om detaljerna än ).

Men alla dessa landområden som sjunker, nu idag, varför gör de det? Är det någon sorts globala svallvågor..?

Vad gäller turistbroschyrerna så är en återkommande uppgift 8 mm/år. Det skulle vara just nu idag. På kartan överträffas det som synes med råge av, vad blir det, Skellefteå-området verkar stiga allra mest.

[sibiriska tigern]

typ den 3 nov. 5850 kl. 15:19 är vi ihopväxta med Finland och Bottenviken måste byta namn till Bottensjön och tyskarna har drunknat.

[Henke]

Vad gäller turistbroschyrerna så är en återkommande uppgift 8 mm/år. Det skulle vara just nu idag. På kartan överträffas det som synes med råge av, vad blir det, Skellefteå-området verkar stiga allra mest.

Kanske är det snittet för hela Sveriges yta? Verkar inte orimligt utifrån Teodrics fina karta.

Sen formulerar jag mej lite olyckligt, och det är ju inte bra, det har - kan jag sett nu, lett till en del missförstånd.

Jo, i alla fall jag blev uppenbarligen förvirrad... Ifrågasättande av landhöjningens existens (och även att den varierar över landet) ter sig för mig likvärdigt med att hävda att jorden är platt eller månen gjord av ost.

Henrik

[Ulf T]

Men alla dessa landområden som sjunker, nu idag, varför gör de det? Är det någon sorts globala svallvågor..?

Vad gäller turistbroschyrerna så är en återkommande uppgift 8 mm/år. Det skulle vara just nu idag. På kartan överträffas det som synes med råge av, vad blir det, Skellefteå-området verkar stiga allra mest.

Det är snarare växthuseffekten som man talar om. Den kan leda till en isavsmältning, vilken i sig ger en höjning av havsytan. Lägg därtill att vi kan få ett mer instabilt väder av växthuseffekten. Det kan alltså bli större risk för stormar som piskar upp enorma svallvågor. Det finns somliga öar i Stilla Havet, som inte är högre än ett par meter ovanför havsytan. Dessa öar ligger definitivt inom farozonen för växthuseffektens konsekvenser.