Strandlinjen.

[Widsith]

Widsith skrev att granitmagma har en täthet på 2400 kg/kubikmeter, eller kortare 2,4. Här hittar jag en uppgift att manteln (som består av materialet magma) har en densitet på 3,0 och alltså är tyngre än kontinentalplattorna:

...............................

Så visst gör vattnet sitt till för att pressa ner jordskorpan, visserligen väger några tusen meter vatten betydligt mindre än 11 km "ocean crust" men det är tillräckligt för att göra skillnad.

När det gäller hur trögflytande manteln/magman är så tycker jag att det verkar uppenbart att en tillräcklig kraft på 20.000 år skulle göra avsevärd skillnad i mantelns form, frågan är snarare hur formbar jordskorpan är.

http://userpage.fu-berlin.de/~allggeo/S ... nahme.html
Här sätts siffran t.o.m. ned till 2,2-2,3.

Sedan är ju inte manteln homogen i sin sammansättning. Men vad jag förstår av ditt inlägg, skulle manteln vara tätare sammansatt än jordskorpan, dock flytande? Då blir ju plötsligt den "vattenballong" som vi försöker klämma ihop i denna tråd allt mer fylld med cement...

Den senaste istiden varade f ö snarare i 100.000 år än 20.000 enligt vad jag för mig.

Här är en sida som redogör väl för detta:
http://calspace.ucsd.edu/virtualmuseum/ ... 01_1.shtml
Ta en titt på det klickbara diagrammet längst ned.

[Hexmaster]

http://userpage.fu-berlin.de/~allggeo/S ... nahme.html
Här sätts siffran t.o.m. ned till 2,2-2,3.

Få se här (...aus bei gegenüber aah...) det finns väl olika sorters magma, kan jag tro, så det finns väl andra sorter med högre densitet.

Men vad jag förstår av ditt inlägg, skulle manteln vara tätare sammansatt än jordskorpan, dock flytande? Då blir ju plötsligt den "vattenballong" som vi försöker klämma ihop i denna tråd allt mer fylld med cement...

Om du med "täthet" menar densitet, så javisst, flytande ämnen kan vara tyngre än fasta, det gäller ju t.ex. vatten. Vikt och formbarhet har ju just inget med varandra att göra, fast is har ju oändligt mycket högre viskositet (="trögflythet") än flytande vatten trots att is är lättare.

I den skala det gäller är det fullt motiverat att prata om en vattenballong - om jordens diameter är (googlar) 12.000 km och jordskorpan (googlar igen) 40 km så motsvarar det en ballong med 12 cm diameter där gummit har en tjocklek på 0,4 mm. Även om magman är mer trögflytande än tjära så är det i globalt perspektiv ändå att betrakta som något synnerligen lättformat.

Länkar:
Volcanoes, Magma, and Volcanic Eruptions
Fluids - Kinematic Viscosities

(Är det nån geolog och kikar på det här? Egentligen är det ett forum om historia, faktiskt )

[Widsith]

Absolut! Men om vi skall kunna säga "för tusen år sedan kunde man segla till Uppsala" så måste man också vara på det klara med det där med landhöjning.

I den skala det gäller är det fullt motiverat att prata om en vattenballong - om jordens diameter är (googlar) 12.000 km och jordskorpan (googlar igen) 40 km så motsvarar det en ballong med 12 cm diameter där gummit har en tjocklek på 0,4 mm. Även om magman är mer trögflytande än tjära så är det i globalt perspektiv ändå att betrakta som något synnerligen lättformat.

Då skall du få en hemläxa av mig, tjörbo... Tag fram en sådan ballong, fyll den med tjära, och pudra den sedan på ena sidan med pudersocker så att det får en tjocklek av 0,03 mm. Sitt sedan och vänta tills ballongen synbarligen deformerats av pudersockret och återvänd sedan hit och berätta om resultatet....

[Hexmaster]

Då skall du få en hemläxa av mig, tjörbo... Tag fram en sådan ballong, fyll den med tjära, och pudra den sedan på ena sidan med pudersocker så att det får en tjocklek av 0,03 mm. Sitt sedan och vänta tills ballongen synbarligen deformerats av pudersockret och återvänd sedan hit och berätta om resultatet....

För det första så skulle en mantel med skalenlig viskositet i en sådan modell vara mer lättflytande än vatten.

För det andra skulle en deformation på 1 km bli 0,01 mm vilket inte motsvarar någon synbar deformation - i själva verket förorsakar jordens rotation en deformation som är 40 gånger större (skillnaden mellan diametern vid ekvatorn och avståndet mellan polerna) vilket är en god demonstration av jordklotets formbarhet.

För det tredje så har jag inga egna påståenden om kopplingen mellan inlandsisen och landhöjningen, det är bara vad alla andra påstår. Finns det någon annan teori?

För det fjärde så har jag faktiskt en sockrad tjärballong här, nu ska vi se... (väntar)

[Henke]

Tag fram en sådan ballong, fyll den med tjära, och pudra den sedan på ena sidan med pudersocker så att det får en tjocklek av 0,03 mm. Sitt sedan och vänta tills ballongen synbarligen deformerats av pudersockret och återvänd sedan hit och berätta om resultatet....

Bortsett från att densiteten för pudersocker sannolikt skiljer sig för den för is, att viskositet och densitet för tjära skiljer sig från magmans, och att elasticitet, densitet och viskositet i ballonggummit säkerligen skiljer sig från jordskorpans, så skulle jag inte alls bli förvånad om en deformation på storleksordningen 0,01 mm kan mätas upp i ett sådant experiment. Vart vill du komma? Någon slags deformation blir det givetvis, men utan att känna till materialens egenskaper ganska väl är det omöjligt att säga hur stor.

Bara för att klargöra, är det så att du betvivlar att landhöjningen är ett direkt observerbart fenomen idag? Eller är det bara processerna som orsakar den som verkar tveksamma?

Henrik

[Coitadinha]

Landhöjningen beror till största delen på inlandsisen. Jordskorpan vilar på ett flytande underlag, magman, det behövs därför inte så stor överlast för att pressa ner den. Betänk att vi talar om enorma tidsrymder, i alla fall i vårt mänskliga perspektiv.
Landhöjningen, som f.n. är c:a 0,5 mm/år i Stockholm, är inte linjeär. Under den s.k. lilla istiden på 1600-talet var jordens medeltemperatur låg och landisarna växte till, havsytan sjönk och landhöjningen blev besvärande stor. Jag har hört (skröna?) att någon vetenskapsman föreslog att man skulle tippa stora stenar i vattnet för att få havet att stiga.
Med dagens klimatutveckling kanske landhöjning är ett okänt begrepp om hundra år.

En annan sak: Är det någon som vet var jag kan finna någon tid/havsnivåskala för att kunna gå in och säga att på exempelvis 1200-talet stod havsytan si och så mycket högre i Stockholmstrakten?

[Gyps]

Låna en gröna kartan över området. I ena hörnet kommer du se en siffra för den genomsnittliga landhöjningen i området.

Om det tex står 7 mm /år så blir det 0,7 meter på 100 år. På 800 år blir det 5,6 meter.

Sen behöver du veta nuvarande höjden över havet på platsen.

[Hexmaster]

En annan sak: Är det någon som vet var jag kan finna någon tid/havsnivåskala för att kunna gå in och säga att på exempelvis 1200-talet stod havsytan si och så mycket högre i Stockholmstrakten?

Läs den här tråden från början så får du se.

[Widsith]

Det är klurigare det där med landhöjning än man skulle kunna tänka sig.

Landhöjningen beror till största delen på inlandsisen. Jordskorpan vilar på ett flytande underlag, magman, det behövs därför inte så stor överlast för att pressa ner den. Betänk att vi talar om enorma tidsrymder, i alla fall i vårt mänskliga perspektiv.

Men betänk då också Coitadinha, att magman har högre densitet än jordskorpan, för så är det faktiskt. Och inlandsisens densitet är mycket lägre än jordskorpans...

Men, jag har läst på lite... En inlandsis är ju inte jämntjock, utan har ett område där den är som tjockast (3 km antagningsvis) och sedan avtar tjockleken utåt kanterna. Hur går då själva "nedtryckningen" till? Jo, den tjockaste delen av inlandsisen utövar ett obetydligt förhöjt tryck på jordskorpan, och det sammanlagda trycket av jordskorpa och inlandsis utövar ett obetydligt förhöjt tryck på magman. Den rörelse som därav uppkommer i magman är inte riktad nedåt, utan åt sidorna! Långsamt, långsamt förflyttas magman med hög densitet utåt periferin, och ersätts av ny magma underifrån, men inte snabbt nog för att fylla upp den "hålighet" som bildats. Inlandsisen och jordskorpan tillsammans verkar alltså utåt från centrum, och det är vad som i det långa loppet leder till "landsänkning". När inlandsisen försvinner, vänds kraftverkan. Inte uppåt som man skulle kunna tro, utan inåt. Det är det som vi kallar "landhöjning", vilket egentligen är en felaktig benämning.

[Hexmaster]

Kan rapportera att den sockrade tjärballongen ännu inte fått någon synbar, eller ens mätbar, deformation. Bara så ni vet.

[Widsith]

Det måste vara bra material i den där tjärballongen.......

Utåt från den förutvarande inlandsisens kant är det ju faktiskt så, att där förekommer landsänkning, dvs magman förflyttar sig långsamt mot centrum igen. Men "landhöjning" och "landsänkning" är ju egentligen missvisande begrepp, och alla beräkningar/uppskattningar som utgår från att vi nu har en viss uppåtsträvande kraft under de nordiska länderna utgår från felaktiga premisser. Quod errat demonstrandum. Non plus ultra.

[Sarvi]

"Men ändock höjer hon sig", för att travestera Galileo Galilei. Landytan, alltså. För oaktat krafterna under, så är den enda märkbara effekter på ytan att den höjer sig, eller hur? Utom när den sänker sig, förstås. Sidledes förflyttningar i ytan förekommer väl i försumbar utsträckning. Har inte märkt att Stockholm skulle glida närmare Jämtland.

[Stefan Lundgren]

Jag kan med korthet beskriva hur läget var i Uppland under denna period. De flesta kyrkor i Uppland som finns idag låg exempelvis vid strandlinjen. Jag kan dra ett par exempel.

Där Danmark kyrka ligger så fanns det ett näs under 1200-talet, längst ut på näset skulle kyrkan senare byggas.

Östuna kyrka låg precis vid Långhundraledet, på 1800-talet försvann den sista resten av Östunasjön. Men efter kraftiga oväder så kan man se var sjön låg nånstans, också en rest sen tidigmedeltid.

När Husby-Långhundra kyrka byggdes i slutet av 1200-talet så var denna byggnation på ett höjdläge.

Länna kyrka utanför Norrtälje är också ett utmärkt exempel. Förr hade kyrkan sex båtar som gick i "hamn" vid stigporten strax nedanför kyrkan. Numera finns en del av kyrkogården som består av kremerade personer var en gång i tiden en del av Lännasjön som i sin tur var en vik under Medeltiden.

Ett ytterligare exempel som inte berör kyrkorna är att f d fiskebyar vid kusten ligger just nu en bit inåt landet. Samma sak gäller det för byn Fiskvik utanför Grillby i Enköpingstrakten som fordom låg vid en vik och var tidigare en fiskeby.

Stefan