Anfall är bästa försvar

[Fiskebat]

Vem har yttrat detta citat? Är det bara ett gammalt ordspråk eller någon känd generals? Har fått för mig att Napoleon har sagt det men jag kan ha väldigt fel också.

/Max

[Flensburg]

Han har säkert sagt det. Men vem som sade det först kanske kan diskuteras? Verkar som om det har använts rätt flitigt. Någon kunnig?

[Dûrion Annûndil]

Låt mig citera Bevingat, av Hellsing, Hellquist, Hallengren, Albert Bonniers Förlag (2000):

anfall Anfall är bästa försvar (ty. Die beste Verteidung ist der Angriff) uttryck som tillskrivs den tyske 1800-talsprofessorn och schackspelaren Adolf Anderssen. Kanske inspirerades han av ett äldre tyskt ordspråk med militär bakgrund, Tapfer angreifen ist halb gesiegt, "tappert angrepp är halv seger".

Mvh -Durion

[snyde]

Eller "Friskt vågat - hälften vunnet" på svenska

[Prknus]

Eller "Friskt vågat - hälften vunnet" på svenska

Eller något modifierat "Friskt vågat, allt förlorat"

[Hugin]

Eller vad var det nu någon sa: Överraskning gör halva slaget och lite tur resten.

[maal]

Eller vad var det nu någon sa: Överraskning gör halva slaget och lite tur resten.

Den är riktigt bra, det ligger rätt mycket i det, man måse ha lite tur.

[-vils-]

Vem utryckte detta citat då?

"Once more into the breach my friend"

?

[Usquebaugh]

Vem utryckte detta citat då?

"Once more into the breach my friend"

?

Är inte det där från nåt spel?

/A

[mrsund]

Von Clausewitz skriver det också i sin "Om Kriget", Om är/var Skolboken nr1 för blivande militärer.

[-vils-]

Vem utryckte detta citat då?

"Once more into the breach my friend"

?

Är inte det där från nåt spel?

/A

Jo faktiskt. Ifrån NeverWinternights, men uttrycket är taget ifrån ngn befälhavare någonstans, vet ej vilket. Kanske amerikanska imbördeskriget eller nåt?

[Rubber Duck]

Annars menade ju Clausewitz att försvaret var den effektivaste formen av krigsföring, eftersom det kräver mindre resurser än anfallskriget. Av två jämnstarka motståndare har försvararen därför fördel över anfallaren.

Die Verteidigung ist leichter als der Angriff; denn alle Zeit,
welche ungenutzt verstreicht, fällt in die Waagschale des Verteidigers

Dass die Verteidigung leichter sei als der Angriff, ist schon im allgemeinen bemerkt, da aber die Verteidigung einen negativen Zweck hat, das Erhalten, und der Angriff einen positiven, das Erobern, und da dieser die eigenen Kriegsmittel vermehrt, das Erhalten aber nicht, so muss man, um sich bestimmt auszudrücken, sagen: die verteidigende Form des Kriegführens ist an stärker als die angreifende. Auf dies Resultat haben wir hinausgewollt; denn ob es gleich ganz in der Natur der Sache liegt und von der Erfahrung tausendfältig bestätigt wird, so läuft es dennoch der herrschenden Meinung völlig entgegen – ein Beweis, wie sich die Begriffe durch oberflächliche Schriftsteller verwirren können.

[SolitaryMan]

Vem utryckte detta citat då?

"Once more into the breach my friend"

?

Är inte det där från nåt spel?

/A

Jo faktiskt. Ifrån NeverWinternights, men uttrycket är taget ifrån ngn befälhavare någonstans, vet ej vilket. Kanske amerikanska imbördeskriget eller nåt?

Nej, äldre än så. Shakespeare, "Henry V":

Once more into the breach, dear friends, once more;
Or close the wall up with our English dead!
In peace there's nothing so becomes a man
As modest stillness and humility;
But when the blast of war blows in our ears,
Then imitate the action of the tiger...
I see you stand like greyhounds in the slips,
Straining upon the start. The game's afoot!
Follow your spirit; and upon this charge,
Cry, "God for Harry! England and Saint George!

/Martin

[mrsund]

Rubber Duck"

Annars menade ju Clausewitz att försvaret var den effektivaste formen av krigsföring, eftersom det kräver mindre resurser än anfallskriget. Av två jämnstarka motståndare har försvararen därför fördel över anfallaren.

Nu har jag ioförsig bara läst den svenska utgåvan, men jag tolkar det som han menar att försvaret är den starkare formen av de två och ett försvar utan tex motanfall är inte effektivt, och ofta inte det du vinner kriget på.

[Rubber Duck]

Som jag förstår menar Clausewitz att försvarskriget är mer effektivt i och med att det kräver mindre resurser att försvara ett område, jämfört med att erövra det. Ju längre försvararen kan hålla stånd, desto mer tröttas anfallaren ut. Det gäller i synnerhet om försvaret sker långt inne på det egna territoriet, då anfallarens försörjningslinjer är mer sårbara.

Ett exempel är ryssarnas försvar mot Napoleon, då de ryska försvararna tillämpade den brända jordens taktik och drog sig tillbaka mot Moskva. När anfallet väl tappat momentum och fransmännen var uttröttade, kunde ryssa gå till motangrepp.

Clausewitz tänkande på detta område inspirerade till den svenska centralförsvarstanken, som bland annat ledde till byggandet av Karlsborgs fästning. Därifrån skulle försvaret av Sverige ledas, och dit skulle den svenska statsledningen flyttas i händelse av krig.