Var svärden vassa länge?

Diskussioner kring händelser under medeltiden. Värd: B Hellqvist
Användarvisningsbild
B Hellqvist
Redaktör emeritus
Inlägg: 5627
Blev medlem: 24 mars 2002, 16:05
Ort: Skövde
Kontakt:

Inlägg av B Hellqvist » 6 januari 2005, 22:20

Dûrion Annûndil skrev:Det vettigaste är nog att låta svärdet vara tills det börjar dra ihop sig till strid. Annars mattas ju eggen av sig självt, och så får man slipa den mer än nödvändigt och så "försvinner" svärdet år för år...
Menar du att eggen slöas i sin skida av sig själv? 8O Märkligt...

Användarvisningsbild
Belisarius
Medlem
Inlägg: 5093
Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
Ort: Utrikes

Inlägg av Belisarius » 6 januari 2005, 22:35

B Hellqvist skrev:
Dûrion Annûndil skrev:Det vettigaste är nog att låta svärdet vara tills det börjar dra ihop sig till strid. Annars mattas ju eggen av sig självt, och så får man slipa den mer än nödvändigt och så "försvinner" svärdet år för år...
Menar du att eggen slöas i sin skida av sig själv? 8O Märkligt...
Snarare att eggen slöas om den inte ligger i skidan...

Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
Medlem
Inlägg: 4941
Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
Ort: Lite nordöst om Stockholm...

Inlägg av Dûrion Annûndil » 7 januari 2005, 12:13

B Hellqvist skrev:
Dûrion Annûndil skrev:Det vettigaste är nog att låta svärdet vara tills det börjar dra ihop sig till strid. Annars mattas ju eggen av sig självt, och så får man slipa den mer än nödvändigt och så "försvinner" svärdet år för år...
Menar du att eggen slöas i sin skida av sig själv? 8O Märkligt...
Oxidation?

Användarvisningsbild
Uruk-Hai
Medlem
Inlägg: 409
Blev medlem: 23 november 2003, 12:46
Ort: Mordor

Inlägg av Uruk-Hai » 20 augusti 2005, 15:00

Olof Ekström skrev:Dags för lösa reflektioner från mig!

Det är nog stor skillnad på värdet av vapen och rustning vid olika sekel. Svärd ingick som redan nämnts i folkvapnen och kan väl inte ha varit ursinnigt dyra då, men tidigare kan de mycket väl ha representerat förmögenheter. På Gene fornby, en rekonstruerad folkvandringstida gård (i utkanten av Örnsköldsvik) som bör ha varit en av områdets största producenter av järn (och anses ha varit rik), angav man årsprduktionen till under 5 kg. Ett yxhuvud representerade alltså antagligen närmare ett års intäkter från gårdens huvudnäring (bredvid jord/skogsbruk) - ingenting man gärna tappar bort! Lägg sedan till att ett svärd - för de allra flesta - är bara bråkdelen så användbart som en yxa. Att anta att ett svärd på den tiden och platsen representerade en förmögenhet är nog ingen underdrift.

Gene ligger så att man antagligen kontrollerade en betydande del av den myrmalm (eller råämne från detta) som kom från inlandet. Vaga uppgifter naturligtvis, men om en gård kunde bygga sin rikedom på 5 kg om året bör det ha varit rätt svårt att få tag på järn - och det är en exportvara vi talar om här, även på 5-600-talet.

Jag skulle gissa att priset och tillgången på järn och järnprodukter i våra trakter förändrades radikalt när malmbrytningen började. Hur tillgången på järn i Centraleuropa såg ut, och därmed prisbilden på råvaror till svärd, kan jag inte uttala mig om.
Okej, dags för trådbumpning med ny information.

Angående järnframställningen så gjordes ett experiment med specialister från Danmark och Tyskland nyligen på Ekehagens Forntidsby i Åsarp.

Med en skaktugn, 25 kg rödjord och en helgs arbete fick man ut 8 kg järnmalm.
Tekniken var väl känd innan vikingarna eller wendel.

seigan
Ny medlem
Inlägg: 10
Blev medlem: 7 mars 2008, 02:05

Re: Var svärden vassa länge?

Inlägg av seigan » 30 juni 2011, 16:11

För att bumpa en mycket gammal tråd:

Folk har nämt att svärd skall vara dyra som gårdar osv osv. Jag har utifrån information på Björns Svärdsida (http://bjorn.foxtail.nu/ovriga_pris.htm) kunnat rekonstruera en pris jämförelse. Det vi skall vara medveten om här att vi kan inte vara säker på kvalitet och utsmycknad.

Enligt gammalt sätt att räkna är en "attung" mark det som behövs för att försörja en genomsnittlig familj. En attung är ca 12 tunnland vilket i sin tur är ca 0,5 markland. Ett markland är ett mått på landets avkastning och motsvarar ett mark silver i skatt. Ett mark silver var på vikinga tiden mellan 200-210 gram silver. Enligt dåtidens riktlinjer var det skäliga priset för mark 24 mark silver för ett markland. Det vill säga ca 1 mark per tunnland.

Så en gård som gick jämt upp med en medelstor familj var alltså värd ca 12 mark silver vilket blir ca 2,4 kg silver.
En fullsutten bonde hade därimot 1 "setting" dvs 4 attung eller 2 markland eller 48 tunnland vilket motsvarar ett värde på 9,6 kg silver

Enligt Björns svärdssida så kostade ett svärd under "vikingatid" ca 126 g silver. Det verkar lite lågt tycker jag - speciellt om man jämför de frankiska priserna där ett svärd med skida kostar lite mer än en hjälm (7 kor respektive 6 kor). Björn lägger fram teorin att det kan vara en Scaramax som kostar 126g silver vilket verkar troligt - men det kan även vara ett svärd av lägsta kvalite. I båda tabellerna kostar en brynja dubbelt så mycket som en hjälm och utifrån det kan vi omvandla kossorna till gram silver. Vi får då att en kossa i ena tablellen motsvarar ca 68,333 g silver i den andra tabellen. Utifrån det kan räkna ut att ett svärd enligt frankisk prislista motsvarar ca 478 g silver i pris.

Det är LÅNGT ifrån vad en gård kostar. (Observera nu att det här troligtvis rör sig om standard svärd och inte ett finare svärd - jämför Ferrari och Skoda.


Om vi räknar ut vad fulla folkvapen (med svärd) skulle kosta på motsvarande sätt blir det:

Svärd: 478g
Hjälm: 410g
Brynja: 820g
Spjut: 50g
Sköld: 87g
Fulla folkvapen: 1 845 g silver

Jämför vi det med 12 tunnland = 2 400 g silver så blir det nästan en mindre gård.

Kuriosa ang Folkvapen och ledung är att 16 attungar (= 2 "byar" = 1 hamna) skulle stå för en krigares mat, vapen och utrustning. Det blir ca 115 g silver per attung. Vilket, enligt ovanstående modell, skulle motsvara ca 1 ko och ca 16 kg spannmål.

Om man räknar med dagens silver pris (ca 7 kr per gram) motsvarar ett svärd enligt ovan ca 3 346 kr. Dock skulle då en Ko kosta runt 478 kr - vilket inte stämmer. Jag har för mig (rätta mig om jag har fel) att en vanligt ko kostar runt 5000 kr idag (varierar något dock. Detta pris taget från blocket). Om vi säger 5 000 kr skulle det göra att 1 g silver då motsvarar ca 74 kr. Vilket gör att ett svärd enligt ovan skulle kosta motsvarande 35 372 kr i dagens penningvärde.
Räknar vi på en häst (12 kor enligt tabellen. 12 st x 5000 kr = 60 000 kr) så ser vi att det priset är ganska rimligt beroende på träning, stamtavla och meriter (priserna på blocket sträcker sig mellan 25 000 kr och 125 000 kr).


Hoppas det ger perspektiv på saker och ting.

Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 9 april 2002, 11:10

Re: Var svärden vassa länge?

Inlägg av Stefan » 30 juni 2011, 19:46

Folkvapen ja. Medeltidens bönder hade riktiga vapen. Landskapslagarna krävde detta. Det ser man om inte annat av Dolsteins teckningar från 1502, där bondesoldaterna kunde vara närmast överbelamrade med vapen.
Avväpning av bönder torde väl ha skett av Gustav Vasa som fick nog av bondeuppror mot sig? medan han själv som kung kunde alltid leja proffs, antingen inhemska eller utländska knektar.

Ett nytt, hyfsat bra, obegagnad svärd kostade om inte fantasibelopp, så i alla fall ansenliga summor har vi analyserat fram här i tråden.
Så hur kunde de ha fulla vapen? Dvs svärd, sköld, pansarskjorta, hjälm, båge och pilar eller armborst, och kanske stötspjut (som sagt, på Dolsteins teckning hade bondesoldaten allt detta - medan den moderiktigt klädde proffset rutinerat bara stack honom under i skrevet under pansaret med sin hillebard)

Mycket gick säkert i arv. Vidare, det måste ha funnits en second-hand market. Man tog säkert tillvara vapen från slagfält i närheten. - ev via förmedling av den segrande sidan.
Köp av vapen från flyende knektar /bondesoldater. Knektar som ville läska strupen...
Och som sagt, man använde vapnen så länge det gick, så länge de var vassa nog / gick att vässa.

Så bondeledet hade vapen av liknande typ, men de var INTE enhetliga.

Och de fattigaste bönderna, dvs torparna, torde ha enklare vapen. En yxa eller kniv, vässad stör som stötspjut. Kanske en slunga. Det gick bra det också.


Obs - på Vendeltid däremot var svärd säkert dyrare - erövrade vapen offrades väldigt ofta, så second-hand marknaden var säkert mycket mindre än senare under medeltiden.

Skriv svar