Den mörka medeltiden

[Qristin]

Under 1300-talet utbreder sig dock humanismen (skolor och universitet utbildar i de antika skrifterna, Vatikanbiblioteket grundas, kyrkliga skrifter kritiseras). Den franske målaren Vasari inför termen renaissance ca 1550 för att benämna konstens nygamla inriktning och liknande av antiken. Castiglione utvecklar bilden av den bildade, världsmedvetna ädlingen (gentleman, gentilhomme, caballero) enligt konseptet "uomo universale".

Universitetsväseendet började bli väl utvecklat, sant. Men att skriva att humanismen breder ut sig vill jag dementera. Humanismen var ett upplysningsprojekt. (Även om jag inte tror att man började prata om humanism i vår bemärkelse förrän fram mot 1800-talet.) Rätta mig gärna om jag har fel, och ge mig gärna källor, har nämligen precis läst om upplysningen och humanismen. .

[Dûrion Annûndil]

Under 1300-talet utbreder sig dock humanismen (skolor och universitet utbildar i de antika skrifterna, Vatikanbiblioteket grundas, kyrkliga skrifter kritiseras). Den franske målaren Vasari inför termen renaissance ca 1550 för att benämna konstens nygamla inriktning och liknande av antiken. Castiglione utvecklar bilden av den bildade, världsmedvetna ädlingen (gentleman, gentilhomme, caballero) enligt konseptet "uomo universale".

Universitetsväseendet började bli väl utvecklat, sant. Men att skriva att humanismen breder ut sig vill jag dementera. Humanismen var ett upplysningsprojekt. (Även om jag inte tror att man började prata om humanism i vår bemärkelse förrän fram mot 1800-talet.) Rätta mig gärna om jag har fel, och ge mig gärna källor, har nämligen precis läst om upplysningen och humanismen. .

'
Visst kan termen "utbreder sig" diskuteras, eftersom det underförstått är en storleksvärdering. Vi kan väl säga "sprider sig". Men som ett exempel, kan jag citera Stockholms Universitets Historiska institutions frontbok på grundkursen i Historia, A History of World Societies, av McKay (s.446):

The revival of interest in antiquity was also apparent in the serious study of the Latin classics. This feature of the Renaissance became known as the "new learning," or simply "humanism," the term used by the Florentine rhetorician and historian Leonardo Bruni (1370-1444). The word humanism and humanist derived from the Latin humanitas, which Cicero used to refer to the literary culture needed by anyone who wanted to be considered educated and civilized. Humanism focused on human beings - their achievements, interests, and capabilities. Although churchmen supported the new learning, by the later fifteenth century Italian humanism was increasingly a lay phenomenon.

Denna humanism var dock lite annorlunda än humanismen under upplysningen, eftersom man gärna drog sina logiska slutsatser inom naturvetenskapen från etablerade auktoriteter som Bibeln och de gamla medecinska klassikerna. Det var sämre med experiment och att dra slutsatser från egna undersökningar. Detta var något som startade med upplysningen, när man ifrågasatte tillochmed Bibeln, och ville ha empiriska bevis. Visst förekom det dock kritik av kyrkliga företeelser, den påvlige sekreteraren Lorenzo Valla bevisade att "den konstantinska donationen" var en förfalskning genom att jämföra Vulgata med urtexten på grekiska (bibeln i orginal alltså ), med påvens godkännande.
Så ungefär same, same but different.

[Qristin]

Intressant, trodde termen var betydligt yngre. Får ta och läsa McKay... Tack för tipset!

[Dûrion Annûndil]

Intressant, trodde termen var betydligt yngre. Får ta och läsa McKay... Tack för tipset!

Herregud nej! Läs hellre någon annan historiebok, för jag gillar inte McKay alls. I amerikansk stil så bedöms varenda historisk person som åstadkommit någonting minnesvärt som varande Geni ("Brilliant!") Rena personkulten alltså... I hate that...
Visst är den väldigt övergripande med lite av allt, men försök hitta någonting annat.

[Johan Matsson]

Såg ett tv-program som tog upp en alternativ teori, eller att den "mörka" medeltiden har en dubbelbetydelse. Någon gång under medeltiden har folk från Kina till Europa talat om en eldsprutande drake eller eld på himlen. Därefter skulle det blivit väldigt mörkt en lång period. Geologer ska ha kommit fram till att det finns någonting i marken någonstans som stöder teorin att en väldig metereoit slagit ned och kastat upp stoft i luften och förmörkat himlen långt efteråt. Därefter kan man ju tänka sig att skördar slog fel det blev missväxt o.s.v. Fast den teorin kanske aldrig fick något genomslag. Någon som hört mer om det?

[Robert Sköld]

Den teorin kan jag nog förstå varför man ratade. Uppenbarligen kan det inte blivit såå mörkt, om om inte flera källor redogör för den. Iofs har inte jag läst fruktansvärt mycket om medeltiden, men en meteorit som påverkade centrala delar av Europa borde lämnat spår efter sig i många källor.

Nu vet ja iofs inte vad teorin gick ut på i sin orginalform, men tyvärr tycker jag det doftar lite sensationslystnad. Men men, jag kan ha fel.

/Robert Sköld

[Widsith]

hannberg skrev:

Såg ett tv-program som tog upp en alternativ teori, eller att den "mörka" medeltiden har en dubbelbetydelse. Någon gång under medeltiden har folk från Kina till Europa talat om en eldsprutande drake eller eld på himlen. Därefter skulle det blivit väldigt mörkt en lång period. Geologer ska ha kommit fram till att det finns någonting i marken någonstans som stöder teorin att en väldig metereoit slagit ned och kastat upp stoft i luften och förmörkat himlen långt efteråt. Därefter kan man ju tänka sig att skördar slog fel det blev missväxt o.s.v. Fast den teorin kanske aldrig fick något genomslag. Någon som hört mer om det?

Teorin beskrivs i september 1999 i tidskriften Universe. Man hänvisar där till de antika historikerna Flavius Cassiodorus, Procopius, Lydus och Mikael Syrianen, där den sistnämnde berättar om att The Sun became dark and its darkness lasted for eighteen months. Each day it shone for about four hours, and still this light was only a feeble shadow...the fruits did not ripen and the wine tasted like sour grapes. Det är också intressant att det är i denna vevan som den Justinianska pesten bryter ut.

[Widsith]

Robert_Kropotkin skrev:

en meteorit som påverkade centrala delar av Europa borde lämnat spår efter sig i många källor

Och det gjorde den, t.ex. i gamla träd. Dendrokronologiskt har kunnat konstateras flera naturkatastrofer som reducerat trädens tillväxt. Perioderna är: 2354 till 2345 f.Kr., 1628 till 1623 f.Kr., 1159 till 1141 f.Kr., 208 till 204 f.Kr., samt 536 till 545 e.Kr.

Sedan kan man spekulera i var inspirationen till Beowulfs drake kommit ifrån. Tidsmässigt vill man ju förlägga kvädet till 500-tal. En meteorit som sprider död och eld vid sitt nedslag, det är ju precis så som draken i Beowulf beskrivs.

Slutligen kan man fundera på den plötsliga arkeologiska fyndfattigdomen som inträder vid denna tid. Nukleär vinter fast under folkvandringstid?

[Dûrion Annûndil]

Det kan väl kanske ge känslan av ett mörkt år, eller decenium, men knappast flera hundra års depressivt mörker för den civiliserade världen, eller? De mörka århundradena är en efterhandskonstruktion tror jag fortfarande.

[Widsith]

Mörka århundraden tror jag inte har nämnts. Man brukar tala om tiden närmast efter det romerska imperiets fall som "den mörka tiden".

[Widsith]

I ett forum på freerepublic diskuterades exakt samma sak som här. Där fanns den intressanta upplysningen att en miniistid anses ha varat mellan 400 till 700 ungefär.

Och när började då "the dark ages"? Ja, man framför en intressant teori:

The dark ages began when Emperor Julius Algore banned the Roman Square from military tactics because the newly enlisted women couldn't hold the heavy shields up high enough. You know the rest, Mongrel hordes overran Roman Army because the newly enlisted homosexual Roman Soldiers would rather love the M.H. (Mongrel Hordes) than fight them shouting, "We're lovers, not fighters"

8)

[Dûrion Annûndil]

Mörka århundraden tror jag inte har nämnts. Man brukar tala om tiden närmast efter det romerska imperiets fall som "den mörka tiden".

Vilket som, du förstår vad jag menar!