Mat under "tidig medeltid i norden" (=vikingatid)

[UrsusRex]

Jag skriver lite vad jag tror och så förväntar jag mig bli rättad av de som kan. Alltså, jag ber om hjälp att få det någorlunda korrekt! Vad jag skriver kommer från litteratur och egna tankar;

"Mat och kläder tarvar mannen som vandrat i bergen.
Vatten och handduk kan han vänta då han bjuds in till bords." (Havamal)

I rollen som värd visade vikingen ingen ände på sin genorisitet och bordet dukades med mat och dryck i överflöd. Som gäst å andra sidan skulle vikingen visa måttfullhet och inte äta eller dricka för mycket eller för lite för den delen så att värden inte skulle bli förnärmad. Han skulle heller inte stanna för länge eller utnytja sin värds gästfrihet i oändlighet. Detta är slutsatser man kan dra från Odens Havamal men också från sagor och liknande. Och till sist, är det inte så vi fortfarande ser på rollerna värd och gäst här i Norden?

Men vad serverades på gillet? Tja allt som gården kunde bjuda på och lite till efter bästa förmåga är nog ett rimligt svar på den frågan. Då liksom nu ville man vid festliga tillfällen bjuda på det där lilla extra. De exotiska kryddorna och smakerna som inte bjuds varje dag. Till vardags åt man förmodligen färskvaror och spannmål, kokt fläsk hör till det mest frekventa fynden. Medan man till fest lät köttet steka över elden så att den goda grillytan och doften spred sig i hallen, på faten låg förädlad mat som gravad lax och rökt strömming. Åtminstone tror jag det. För även om rökning, torkning, gravning och i saltning istort var vikingens enda konserveringsmetod så måste ju även de ha uppskattat smaken och aromen som bildas vid dessa tillagningssätt.
Så jag skulle gissa på att rökta och gravade fiskar togs fram liksom konserverade bär som sylt och torkad frukt. Men säker (åtminstone om jag ska tro det jag läst) är jag på att helstekt kalv och säl sågs som en delikatess och sparades till festliga tillfällen. Pannkakor kryddade med saffran och honung serverades säkerligen liksom köttet kryddades med nejlikor och ingefära, kryddor som forslats hit av köpmän. Ris förekom som ren lyxmat. Inhemska örter och vild lök som rams- och kajplök kryddade också maten. Grönsaker uppskattades enormt till skillnad mot medeltiden då det var fattigmanskost ovärdig att serveras vid en bankett. Grönsakerna bestod av rotfrukter och örter dock ej potatis (självklart).

Liksom under medeltiden använde man ej gaffel utan åt med kniv och sked ur träskålar eller ur en gemensam gryta.

Den vanligaste drycken var vatten och frukt/bär juice. Till fest drack man öl eller mjöd. Kungar och hövdingar kunde till och med unna sig vin från Rhenlandet och Mosel.

Mvh
Björn

[Stefan]

Drack man verkligen fruktjuice redan då? Till vardags???
Möjligen att man smaksatte vattent med några droppar fruktsaft, fast jag har knappt sett det nämnas.

Under hela medeltiden var öl standarddrycken även bland ganska enkla bönder ute i europa. Jag gissar att öl dracks flitigt även här i svitjod, mjöd eller bättre öl till festligare tillfällen.

Nejlika och andra kryddor, ja de kom säkert hit ibland med köpmän, där har du rätt, men de måste ändå ha varit mindre vanliga.

Honung körde man en hel del med, honungsglasering, honungssötning osv.

[Engan]

Under vikingatiden var vin en otrolig lyx. Ytterst få hade råd och möjlighet att unna sig det. Även under tidig medeltid var ett gille där det bjöds på vin något som omnämndes som en sensation i kalendarier och krönikor, så ovanligt och speciellt tyckte man det var.

Öl var vardagsdryck. Bör nämnas att vi knappast skulle tycka att det som då kallades öl var vad vi menar med öl förrän tidigast någon gång på 1200-talet, när humleodling blev vanlig i Sverige. Innan dess var öl en ganska vattnig historia utan beska och utan ordentligt skum.

Det råder delade meningar om huruvida öl var vanligare än vatten eller tvärtom, men jag tror i alla fall inte att man kan säga att öl bara var till för festliga tillfällen.

Mjöd var mer krävande och dyrare att tillverka (och alkoholstarkare än ölet) och var till för festligare tillfällen.

Du utelämnar helt och hållet (förutom att du nämner "spannmål") det absolut dominerande födoämnet: BRÖD! Bröd var ju huvudingrediensen i en måltid, övriga saker var bara vad man hade till sitt bröd..

[UrsusRex]

Tack för svar

ooops! Brödet ja!

Sedan drykesjommen! Jo jag uttryckte det fel. Nog drack man öl till vardags också. Men vatten tror jag är vanligare. Juice och "saft" tror jag också fanns..... har läst det någonstans.

Men allmänt angående vatten v.s öl. Hur vet man det under medeltiden?
Det mesta man har att gå efter är bankettinventarier och liknande.

Alltså vad är det som säger att öl var vanligare än vatten? Fynden? jo men vatten är ju inget man återfinner direkt såsom ölinköp och förteckningar, fat osv.
Man sålde ju t.o.m vatten i städerna...så även om öl var vanligt tror jag vatten var vanligast....... eller hur man nu säger

Mvh
Björn

[Lindir]

Alltså vad är det som säger att öl var vanligare än vatten?

Den tydligaste statistiken gäller klostren. Det finns uppteckningar från svenska kloster som nämner att varje munk och nunna fick en ranson på flera liter öl om dagen (t ex 3 liter/dag vid Vadstena munk- och nunnekloster, 5 liter vid Solberga nunnekloster utanför Visby). Man ska då komma ihåg att ölet var avsevärt alkoholsvagare än idag. Däremot kunde flera av de växtdelar man smaksatte det med (inkl humle) ha en viss narkotisk effekt ...

Det finns även andra urkunder som visar på ölets dominans. Vidare importerades stora mängder humle, och odlades också så småningom i stora mängder i Sverige, med början i klosterträdgårdarna. De som inte hade råd med humle använde oftast pors, under tidigare medeltid även andra typer av blad, rötter o d, vilket gav upphov till namnet "gräsat öl".

[UrsusRex]

Intresant! Man tackar Lindir

Men jag menar bara att för att öl är den vanligaste "dokumenterade" drycken behöver det ju inte ha varit så?
Förmodligen var det kanske det då? men jag bjuder ändå på en sinnesutflykt!

Tänkte jämföra med vårt samhälle...coca-cola är ju vanligt förekommande...kanske tror historiker om x-antal år att vi inte drack annat?

"Vidare var deras färskvatten så förorenade att de var tvugna att köpa vatten från ramlösa... vilket de hade en nästan religös koppling till så som en helig dryck. Vilket kan ses under Ramlösaepoken på 20-talet (ingen aning--kanske 30-talet?) men även spåras från den tidiga industrialismen där man renades genom dopet i heligt vatten. Vilket även synes tidigare allt sedan medeltiden. Detta vet vi genom att studera ordersedlar och inventarieförteckningar från de mkt populära mathallarna där 1900-talsmänniskan samlade sin mat för förvaring i väntan på att föra hem den för tilllagning i något som kallades microvågsugn.
Men för att återgå till vattnet, kanske hade 1900-talsmänniskan en föreställning om hur han nu genom Ramlösavattnet renades innifrån också? Om detta får vi aldrig veta ty databaserna förstördes vid meteorfallet år 2054. Däremot vet vi genom arkeologiska fynd att de breda massorna fick nöja sig med renat vatten från stora vattenreningsverk. Vi har också kunnat fastställa att klorhalten vida översteg vad vi idag vet vara nyttigt för njurarnas entolber samt att detta var nödvändigt för att hålla de vidsträckta vattentransportnätet öppet. Dvs för att hindra det från att gro igen av alger vilka 1900-talsmänniskan ej ännu insett värdet av. Faktum är att rörfragment från datoreran (ej it-eran ) uppvisar sådan mängd algavlagring att varje meter i dags läget kunde inbringat åtskilliga krediter men som redan sagts, 1900-tals människan gjorde i sin okunskap sina njurar en otjänst i sin vilja att bli kvitt detta vårt gröna guld....

FÖRLÅT!!!!

Spårar ur så det sjunger om det men det var kul att fantisera om

Men det framgår vad jag menar?
En historiker om tusen år kommer ju tro att cocacola fanns överallt och att alla drack det då han ser vilka mängder som produceras samt följer reklammaterialet i sin historia-forskning.
Men i själva verket är vatten vanligare..åtminstone vanligare än vad som skulle framgå i forskning om tusen år?

Mvh
Björn

[Engan]

Kul spekulationer, UrsusRex. Om (osannolikt som det må vara) allt skriftligt och elektroniskt lagrat material om vår samtid förstördes tror jag att framtida arkeologer skulle bli ohyggligt förvirrade av att gräva fram våra städer. Vilka teorier de skulle kunna skapa!

[UrsusRex]

Skrev precis i Loungen om solstormarna som orsakat elavbrott i Malmö.... kanse är det inte så otroligt att spåren sopas igen efter oss?

Mvh
Björn

[KättarAngus]

Bör nämnas att vi knappast skulle tycka att det som då kallades öl var vad vi menar med öl förrän tidigast någon gång på 1200-talet, när humleodling blev vanlig i Sverige. Innan dess var öl en ganska vattnig historia utan beska och utan ordentligt skum.
...
Mjöd var mer krävande och dyrare att tillverka (och alkoholstarkare än ölet) och var till för festligare tillfällen.

Vad baserar du påståendet om att öl utan humle skulle vara en vattnig historia med dåligt skum på ?
Att det saknade den beska vi idag är vana vid kan jag hålla med om eftersom den kommer från humle och andra kryddor som t.ex. pors, älgört eller färska granskott inte ger den typen av torr efterbeska.

Ölskummet kommer dels från proteiner i ölet. Högre proteinhalt ger ett mer och i regel fastare skum. Därutöver krävs det koldioxid för att bilda skummet och det kommer som bekant från jäsningen.
Den kolsyra som produceras under jäsningen stannar delvis kvar i vätskan så en del kolsyra löses in i ölet och håller sig där även vid rumstemperatur. Själv har jag fått bra skum på öl som hällts upp ur direkt ur en jäshink (det var sommar och jag var törstig) och det höll i sig 3-4 dagar efter första uphällningen. Tilläggas bör att sekundärjäsningen var avslutad vid första uphällningen.

Vad gäller mjöd håller jag med om att det säkert var dyrare att tillverka. Robert Gayre lägger fram en del intressanta tankegångar om detta i sin bok 'Making Mead' som trots namnet mestadels tar upp mjödets historia, recepten är få (5 eller 6 st) och inte alls värda att köpa boken för.
Tidsmässigt håller jag inte alls med.
Om jag ska tillverka öl i mitt kök, så stor volym som jag har utrustning för, så räknar jag med 6 timmars arbete plus efterföljande disk.
Samma volym mjöd tar mig ca. 45 minuter inklusive diskande att slänga ihop.
Det är klart att det inte var lika lätt då som nu att skaffa råvaror men betänk att korn/vete/havre/vad man nu vill använda till sitt öl måste mältas innan det kan användas och sedan torkas. Detta tar ett par dagar (10 i runda slängar) att göra. På den tiden hinner man nog samla in en hel del honung från sina kupor
/Angus

[Engan]

Vad baserar du påståendet om att öl utan humle skulle vara en vattnig historia med dåligt skum på ?
Att det saknade den beska vi idag är vana vid kan jag hålla med om eftersom den kommer från humle och andra kryddor som t.ex. pors, älgört eller färska granskott inte ger den typen av torr efterbeska.

Tja, det var väl det jag menade med vattnigheten.. kanske ett dåligt sätt att uttrycka det.

Ölskummet kommer dels från proteiner i ölet. Högre proteinhalt ger ett mer och i regel fastare skum. Därutöver krävs det koldioxid för att bilda skummet och det kommer som bekant från jäsningen.
Den kolsyra som produceras under jäsningen stannar delvis kvar i vätskan så en del kolsyra löses in i ölet och håller sig där även vid rumstemperatur. Själv har jag fått bra skum på öl som hällts upp ur direkt ur en jäshink (det var sommar och jag var törstig) och det höll i sig 3-4 dagar efter första uphällningen. Tilläggas bör att sekundärjäsningen var avslutad vid första uphällningen.

Angående skummet förlitade jag mig på andrahandsuppgifter då jag aldrig gjort eller druckit humlefritt öl. Jag böjer mig för dina mer handfasta erfarenheter.

Vad gäller mjöd håller jag med om att det säkert var dyrare att tillverka. Robert Gayre lägger fram en del intressanta tankegångar om detta i sin bok 'Making Mead' som trots namnet mestadels tar upp mjödets historia, recepten är få (5 eller 6 st) och inte alls värda att köpa boken för.
Tidsmässigt håller jag inte alls med.
Om jag ska tillverka öl i mitt kök, så stor volym som jag har utrustning för, så räknar jag med 6 timmars arbete plus efterföljande disk.
Samma volym mjöd tar mig ca. 45 minuter inklusive diskande att slänga ihop.
Det är klart att det inte var lika lätt då som nu att skaffa råvaror men betänk att korn/vete/havre/vad man nu vill använda till sitt öl måste mältas innan det kan användas och sedan torkas. Detta tar ett par dagar (10 i runda slängar) att göra. På den tiden hinner man nog samla in en hel del honung från sina kupor
/Angus

Angående tiden så beror det förstås på hur man räknar. Har ingen riktig koll på hur snabbt bin producerar honung, men min tanke var nog att en genomsnittlig bonde inte hade särskilt många bikolonier och alltså behövde vänta bra länge och sätta av skördad honung tills han hade nog för en rejäl omgång mjöd till gästabudet.

Vad jag förstått så var dessutom det vanligaste (enda?) sättet att skörda honung under medeltiden "bislakt", dvs. att man i processen dödade så gott som hela bikolonin. Idén att ha lätt löstagbara honungskakor i en särskilt tillverkad kupa, och att söva bina med rök för att kunna plocka loss kakorna utan att skada bina är ett betydligt mer sentida påhitt, efter vad jag förstått. Med andra ord, ytterligare en anledning till att honung är dyrt, och även tidskrävande att producera eftersom du efter skörd av din ena bikoloni måste antingen anlita en bijägare för att få en ny koloni eller vänta tills din andra koloni svärmar, för att eventuellt kunna dela den i två..

[Robert Sköld]

Vad jag har hört om Ölet så skulle det inte vara en speciellt angenäm upplevelkse för nutidsmänniskan. Enligt boken "The ties that boud" av Barbra Hanawalt, som avhandlar Englands bondeliv från 1250, påminde ölet mest om en grumlig "sörja". Hon skriver att ölet trolitvis var så grumligt att vi inte skulle känna igen det. Detta var dock en klassfråga, eftersom adelns öl kanske till och med kunde vara drickbart

Jág vet iofs inte så mycket om öl i ett historiskt sammanhang, men det låter ju tämligen relevant i sammanhanget.

/Robert Sköld

[KättarAngus]

Det vore kul att veta vad författaren hade för källor till sina påståenden. Har själv bryggt öl mha surdegskultur och det gick alldeles utmärkt, ingen antydan alls till mjölksyra i ölet, klarnade bra gjorde det också, och fort dessutom.

Det vore intressant att veta om författaren skrev något om mat i samma bok och i så fall vad, har en liten teori om vad som spökar.
/Angus

[Robert Sköld]

Jag ska kika i källan Kättanr-angus (bra nick ). Jag återkommer med mer info.
Är du intresserad av mathistoria så finns det en forskare på Linköpings universitet som håller på med mathistoria, intressant.

/Robert Sköld

[hangatyr]

jag är tveksam till att man drack öl i stället för vatten. Detta då öl har en uttorkande och vätskedrivadne verkan, vilket skulle medföra att alla medeltidsmänniskor dog av uttorkning. Visst tycks öl ha varit mycket viktigt, men i stället för vanligt vatten? Nej.

[FoxTox]

Öl eller vatten? Bara det? Glöm inte den enorma variation av andra drycker som kan tillverkas ur naturens skafferi. Safter, som idag skulle ses som omanliga barndrycker. Jästa safter, gärna med lite spikklubba till lördakvällen... björksav, direkt eller som stått... dekokter av allt möjligt.

Raaaaaaaaaaaaap... puh.