Magnus Eriksson "Smek"

Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 okt 2003 11:22

Magnus Eriksson "Smek"

Inlägg av Engan » 23 okt 2003 16:40

Är det någon som vet om det finns några som helst andra källor än Birgitta Birgersdotter för ryktet att Magnus Eriksson skulle varit homo- eller bisexuell? Uppenbarligen hatade hon ju kungen (och även drottningen) djupt och innerligt, och homosexualitet är ju bara en i raden av synder han anklagas för. Skulle man tro Birgitta i allt vore Magnus ett sannskyldigt monster. Men det gör man ju inte, och det var han ju inte. Så vad är anledningen till att hennes hatiskt utspydda öknamn på Magnus Eriksson används än idag, som om det faktiskt vore sant?

Jag menar, det är väl fullt möjligt att han faktiskt var det (och inget fel i det, utom i hans samtids ögon), men om den enda anledningen till att tro det är Birgittas baktaleri tycker jag det är högst tvivelaktigt.

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inlägg av Dan Koehl » 23 okt 2003 17:55

Detta är över huvud taget en märklig epok med en rad skumma uppgifter som cirkulerar, inte bara om Magnus utan också om hans fru.

Eventuellt har också allt ett sammanhang. Hustrun, Blanka av Namur har anklagats för att ha tagit livet av deras son, samt haft Bengt Algotsson (den enda svensk förutom Birger jarl som kallats hertig fast han inte var född inom kunglig familj) som älskare under 1340-talet.

Birgittas son var också en av dem som 1363 dömdes till landsförvisning, och han var en av deltagarna på skeppet som under upproret mot Magnus Eriksson reste för att förhandla med Albrekt av Mecklenburg. Motståndet mot Magnus inom familjen var mao starkt, och säkert försökte man med alla medel svärta hans rykte.

Se också Wikipedian om Magnus Eriksson Lägg gärna till!

Användarvisningsbild
Aldarion
Medlem
Inlägg: 316
Blev medlem: 22 feb 2003 14:24
Ort: Svealand

Inlägg av Aldarion » 01 nov 2003 12:52

Det där om att Magnus Eriksson skulle ha varit homosexuell härstammar väl från att helgonförklarade Birgitta som var husfru hos drottning Blanka spred ut dessa rykten. En yngling som var riddare, tror han hette Bengt, var väldigt framgångsrik, han fick stora titlar och stor mark att vara vasall över, allt detta fick han i ganska så tidig ålder. Antar att avundsjukan hos vissa då förstärkte misstankarna, alltså att kungen hade känslor för riddare Bengt.

Sonny

Användarvisningsbild
Robert Sköld
Medlem
Inlägg: 2581
Blev medlem: 09 okt 2002 02:23
Ort: Linköping/Motala

Inlägg av Robert Sköld » 02 nov 2003 04:12

Intressant med tanke på den Birgitta-lobby som verkar här i Östergötland idag. Birgitta tolkas ju av vissa idag som såväl Feminist och demokrat. Undrar fall Birgittajubileét vet att hon var homofob.

/Robert Sköld

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inlägg av Dan Koehl » 02 nov 2003 05:03

man får intrycket att hon led av storhetsvansinne vilket tog olika former, hon var inte nöjd med svenske kungen, och propagerade mot honom, var inte nöjd med hans fru, hon var inte nöjd med att påven bodde i Avignon, eller hur människor levde i största allmänhet, och hon gjorde vad hon kunde för att ändra på allt detta.

Förmodligen drog hon in sin familj in i allt detta, däribland sonen som medverkade i upproret mot Magnus Eriksson och var med om att hämta Albrekt av Mecklenburg.

Bakgrunden kan vara intressant att spekulera i, hennes far skrev till större delen? Upplandslagen och bidrog därmed till ett viktigt steg i Sveriges centralisering, samt hade han säkert en unik känsla för rättvisa.

Han var en bland de få som var tvungna att skriva testamente åt de svältande sönerna efter Magnus Ladulås i Nyköping medan de fortfarande levde, möjligen var han med om att döma Magnus Birgersson till döden, och upplevde nog mycket hemskt i sina dar som lagman.

Kanske var inte Birgitta bara tokig och diktatorisk utan bara före sin tid, och i så fall är hennes politik kanske inte bara lögner, utan det låg en sanning i hennes kritik i allmänhet.

Men om så inte var fallet, verkar hon ha varit en ytterst oangenäm person som ville bestämma praktiskt allt, och utnyttjade folks tro på att hon pratade med Gud till att manipulera världen dit hon ville?

Användarvisningsbild
B Hellqvist
Redaktör emeritus
Inlägg: 5627
Blev medlem: 24 mar 2002 16:05
Ort: Skövde

Inlägg av B Hellqvist » 02 nov 2003 11:10

Aldarion skrev:Det där om att Magnus Eriksson skulle ha varit homosexuell härstammar väl från att helgonförklarade Birgitta som var husfru hos drottning Blanka spred ut dessa rykten. En yngling som var riddare, tror han hette Bengt, var väldigt framgångsrik, han fick stora titlar och stor mark att vara vasall över, allt detta fick han i ganska så tidig ålder. Antar att avundsjukan hos vissa då förstärkte misstankarna, alltså att kungen hade känslor för riddare Bengt.

Sonny
Riddaren du nämner hette Bengt Algotsson, och det verkar som om han och Magnus var mycket goda vänner. Det låg tydligen i tiden att undergräva härskares maktställning genom att anklaga dem för homosexualitet. Jämför Edward II och Piers Gaveston i England några årtionden tidigare, även om anklagelserna där verkar haft mer substans.

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inlägg av Dan Koehl » 02 nov 2003 13:53

Märkligt, jag har alltid hört att Blanka anklagades för att ha varit tillsammans med Bengt, inte Magnus. Vad skriver Birgitta egentligen?

Användarvisningsbild
B Hellqvist
Redaktör emeritus
Inlägg: 5627
Blev medlem: 24 mar 2002 16:05
Ort: Skövde

Inlägg av B Hellqvist » 02 nov 2003 22:54

Dan Koehl skrev:Märkligt, jag har alltid hört att Blanka anklagades för att ha varit tillsammans med Bengt, inte Magnus. Vad skriver Birgitta egentligen?
Om en trekant? Michael Nordberg skriver i sin bok "I kung Magnus tid" att "Till sin olycka var Magnus Eriksson samtida med fru Birgitta Birgersdotter, hon som i sinom tid skulle bli heliga Birgitta." På sidorna 284-8 beskrivs hennes antydningar om kungens påstådda homosexualitet. Nordberg verkar inte höra till Birgittas beundrare, utan beskriver henne som en hätsk maktpolitiker.

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inlägg av Dan Koehl » 03 nov 2003 00:27

Näe för eftervärlden är detta något ur historisk källkritiskt hänseende antagligen bland det svåraste att utreda, var han dålig kung, mm, eller var Birgitta bara maktlysten?

Hennes övriga "records" talar för att hon var den extreme, men samtidigt var hon ju faktiskt inte ensam om att kritisera Magnus.

Jag tror en del står att finna i Magnus bakgrund. Han växte upp med förmyndare och hade säkert svårt att ötöva verklig makt. När han så gjorde , var han kanske tvungen att ta i mer än som krävdes och då är det lätt att få fiender.

Men jag är fortfarande förvirrad av det ovanstående, eftersom jag bara hört att Bengt skulle varit älskare åt Blanka, var nånstans nämns han ha ett förhållande med Magnus, det låter lite för mycket...

Användarvisningsbild
Aldarion
Medlem
Inlägg: 316
Blev medlem: 22 feb 2003 14:24
Ort: Svealand

Inlägg av Aldarion » 03 nov 2003 17:57

Jag läste om det i Historien om Sverige (Från islossning till kungarike) av Herman Lindqvist.

/Sonny

Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 09 apr 2002 10:10

Inlägg av Stefan » 05 nov 2003 13:15

När jag läste om Magnus Eriksson för några år sedan kom jag att gilla hans person. En sann hygglig människa. Tyvärr, han läste aldrig sin Machiavelli: Fursten, var för ärlig att klara sig i tidens ondska.

Birgittas och andras opposition berodde visst på att han såg även till den lilla människan, (nåja) och högadeln gillade det ju inte, ville inte riskera att makten och härligheten gled dem ur händerna.

Ett exempel. Han köpte ju Skåne för reda penningar. (så skåne har inte alls erövrats i Roskilde-freden, utan då har Skåne återerövrats).

Det var alltså representationer för Skånes befolkning; borgare, präster, bönder och adeln som bad honom ta dem i sitt beskydd, bad honom bli deras kung. Nästan vem annan som helst hade då försökt annektera Skåne utan vidare, skaffat en förevändning och med hänvisning att han skulle försvara folket som bad honom om hjälp.
Nej, han var så ärlig att han hämtade tillstånd hos den danske kungen, påven - och köpte loss Skåne för full betalning ifrån den tyske magnaten som var länsherre över skåne.
(och Valdemar Atterdag rövade senare skåne från Sverige).

Som sagt, en sympatisk person värt ett bättre rykte och aktning än han fick.