Översättning av klassiska verk - Iberiska halvön?

Diskussioner kring händelser under medeltiden. Värd: B Hellqvist
Användarvisningsbild
Mathias Forsberg
Medlem
Inlägg: 3054
Blev medlem: 28 mar 2002 15:09
Ort: Stockholm

Översättning av klassiska verk - Iberiska halvön?

Inlägg av Mathias Forsberg » 18 sep 2003 21:21

Västeuropas "återupptäckande" av de klassiska antika skrifterna brukar härledas till mellanhanden genom arabiskan. Det brukar också talas om att mycket vetenskap såväl som gamla skrifter kom in i via morerna på Iberiska halvön.

Två frågor:

Skedde det en stor vetenskaplig blomstring även på själva Iberiska halvön eller rörde det sig främst om kopierade skrifter från arabernas kärnområden?

Spreds det hela i första hand via (och genom besegrandet av) morerna eller var det större trafik från Osmanska Riket och tidigare Byzans i öster i samband med korståg, handel etc?

Man läser ofta om skrifter på arabiska i Cordoba, Granada etc. Men aldrig mer specifikt om dess uppkomst och idéernas rötter.

/Forsberg

Användarvisningsbild
Lindir
Medlem
Inlägg: 2884
Blev medlem: 27 mar 2002 00:21
Ort: Göteborg

Re: Översättning av klassiska verk - Iberiska halvön?

Inlägg av Lindir » 18 sep 2003 21:49

Mathias Forsberg skrev:Skedde det en stor vetenskaplig blomstring även på själva Iberiska halvön eller rörde det sig främst om kopierade skrifter från arabernas kärnområden?
Det skedde en enorm vetenskaplig blomstring där och då i skärningspunkten mellan islam, judendom och kristendom. Bland annat verkade två av medeltidens allra yppersta vetenskapsmän/filosofer där, nämligen den arabiske filosofen/läkaren Averroës (Ibn Rushd, från Córdoba), som hade ett enormt inflytande både i den muslimska världen och i det katolska Europa) och den judiske filosofen/läkaren/juristen Moses Maimonides (Moshe Ben Maimon), som var den kanske främsta av alla judiska filosofer och också hade stort inflytande i Europa till antisemitismen tog överhanden.
Mathias Forsberg skrev:Spreds det hela i första hand via (och genom besegrandet av) morerna eller var det större trafik från Osmanska Riket och tidigare Byzans i öster i samband med korståg, handel etc?
Den stora trafiken tycks ha gått genom Spanien, Sicilien och Sydfrankrike (och andra delar av Syditalien och Medelhavets öar), där lärde från olika traditioner läste och översatte varandras verk. Korstågen tycks inte ha bidragit till så mycket lärdomsspridande - dels för att det inte var någon nämnvärd mängd lärde med bland korsfararna, dels för att tyngdpunkten i den arabiska lärdomsvärlden inte låg just där just då.

Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
Medlem
Inlägg: 5291
Blev medlem: 18 aug 2003 14:56
Ort: Lite nordöst om Stockholm...

Inlägg av Dûrion Annûndil » 19 sep 2003 00:10

En tidig muslimsk lärd var ju Ibn Sina (från Bukhara i centralasien, Avicenna kallas han på europeiska) som levde runt 1000-talet och var en läkare som påverkade hela den muslimska världen och senare den kristna världen. Ibn Sina hade ursprungligen läst Aristoteles Metaphysiken (stavningen?) och därefter utvecklat läkekonsten ytterligare genom ihärdigt eget arbete inom fältet. Hans medicinska verk al-Qanun fi al-tibb (på engelsk transkribering då då) översattes till latin av Gerard av Cremona i Italien till Latin så tidigt som på 1100-talet, med titeln Canon. Enbart hundra år senare fanns detta verk i Italien alltså. Visst byggde Ibn Sina sin utbildning på Aristoteles, men han tillförde sin egen erfarenhet, ny kunskap och kommentarer till tidigare forskning.

Hipparchos och Ptolemaios astronomi uppdaterades och kommenterades av Timur Lenks efterföljare Ulugh Beg i alstret Zij-i Gurgani på 1400-talet, då denne bedrev ett astronomiskt forskningscentrum i Samarkand. Hur dessa alster kom till Europa är svårt att säga, men de översattes under namnet Binae tabulae geographicae, una Nassir-Eddini Persae, altera Ulug-Beigi Tartari av I. Greave i London 1652.

Nämnas kan väl också att en av orsakerna till italienarnas intresse för de glömda klassikerna var inflyttningen av grekiskt lärda från det ständigt krigshärjade Bysans, tillexempel Manuel Chrysoloras och Bessarion. Ca 1440 öppnade en Platonakademi i Florens.