WilmerT skrev:Efter att ha följt Christer S tips har jag nu läst Henrik Jansons avhandling
Templum noblissum från pärm till pärm, och jag måste absolut rekommendera den till var och en som hyser ett intresse för att försöka i sinnet återskapa bilden av det vikingatida Sverige och Norden.
Hans slutsats är rent av revolutionerande - vet någon om han bemötts eller om hans slutsatser accepterats?
* Stridigheterna mellan det tyska rikets ledare och Hamburg-Bremens (ärke)biskop Liemar under Adams dagar, gentemot påven Gregorius VII, inkluderar den misslyckade missionssträvan gentemot det Sveonska riket - inte alldeles bevisat men med stor sannolikhet i mitten av 1050-talet med ett viktigt säte i (Gamla) Uppsala.
- Misslyckandet gäller dock
inte kampen mot hedendomen som allmänt varit åsikten, utan enligt Janson kampen mot en kristenhet (
Gallicana ecclesia) som stod emot Hamburg-Bremens strävanden att skapa ett eget kyrkorum utanför påven i Rom.
- Jmf biskop Osmund under Emund Slemme 1060, och de många runstenarna med kristna symboler i Uppland från 1000-talet (men inte tidigare!)
- Det guldklädda templet och 'pagani' som Adam skriver behöver i Jansons tolkning alls inte översättas med hedna, utan skall snarare översättas med vantroende - alltså avfällingar från den "rätta" läran enligt Hamburg-Bremens doktriner.
- Det är istället närmast en satir över det mentala tillståndet, inte bara i Uppland utan än mer i den övriga kyrkliga världen, där girighet och maktambition tagit överhanden - sett ur Adams perspektiv.
[...]
* När det gäller tolkningar som gjorts och hur källornas värde bedömts kan jag också rekommendera Jansons
Till frågan om Svearikets vagga, där han bl a
objektivt beskriver värdet och bemötandet av de minst fantasifulla uppslagen från "Västgötaskolans" företrädare - eller Götalandsteorin som jag nog hellre vill kalla det.
- Och t ex hur framför allt
Verner Lindblom bidragit till att, såsom dessa författare eftersträvat, en högre ställd kravnivå på källkritik även tillämpats för ställningstaganden enligt Svealandsteorin (eller
sveicisterna som Lindblom kallar motsårndarna
)
- I båda dessa skrifter diskuterar han den nya synen på vår forntidshistoria som bl a Erik Lönnroth, Thomas Lindkvist, Peter Sawyer och Åke Hyenstrand skisserat - där statsbildningen i Sverige utgår mer från denna kristet orienterade bild än från hedna traditioner, och slutsatsen blir:
Slutord ur Till frågan om Svearikets vagga, Henrik Janson skrev:Förutsättningarna för att föra upp denna makt [som hållits av den officiella maktutövningen i mer eller mindre självständiga landskap] till en högre nivå, där den vilade i kungens hand och var gemensam för hela riket, skapades genom det kungadöme som Olof Skötkonung grundlagt.
Sverige kunde nu så småningom bli ett kungadöme av Guds nåde - ett land med en statskyrka och en enhetlig statsmakt där makten enbart legitimerades i en riktning - uppifrån och ned. Är det detta Svearikes rötter man söker, så är Skara Svearikets vagga.
* På detta skall väl inga större växlar dras än så: ett redan kristet Uppland på 1000-talet med en maktelit som fram i 1200-talet strävar emot centralstyrning av en stark kungamakt.
- En intressant följdfråga blir dock:
När kristnades Uppland?
- Min tolkning är att detta skedde långt före Väster/Östergötland och andra inre skobygder i gamla Sverige. En vinkling på det är ju det uppenbara handelskontakterna via Ryssland, och de bildstenar på runstenar t ex på Gotland som Sören-Nancke Krogh i
Stenbilleder i danske kirker menar talar för att Sveonerna redan var kristnade - kanske så tidigt som 600/700-tal. Men kristna utan kyrka,
kättarkristna - kanske s k Arianism eller Mani-ismen med ursprung i Zarathrusta-religionen med ursprung i Iran.
[...]