Quiz: Medeltid
- Rubber Duck
- Medlem
- Inlägg: 458
- Blev medlem: 23 juli 2003, 14:01
- Ort: Sollentuna
För övrigt var det 1211 som Herman von Salza blev stormästare, för den som undrade. Och det värsta är att nu kommer jag aldrig att kunna glömma detta. 
Ok, detta är säkert enkelt för någon som kommer från Dalarna, men för andra kanske det är en liten aning lurigt:
Vem skall enligt legenden ha upptäckt kopparfyndigheterna i stora kopparberget, som senare blev Falu Koppargruva?
Ok, detta är säkert enkelt för någon som kommer från Dalarna, men för andra kanske det är en liten aning lurigt:
Vem skall enligt legenden ha upptäckt kopparfyndigheterna i stora kopparberget, som senare blev Falu Koppargruva?
Senast redigerad av 1 Engan, redigerad totalt 27 gånger.
- Rubber Duck
- Medlem
- Inlägg: 458
- Blev medlem: 23 juli 2003, 14:01
- Ort: Sollentuna
Ah, jag hade glömt att det var med i Nils Holgersson.. ja då var det väl nästan lite väl lätt. Legenden är dock väldigt mycket äldre än så, Selma bara återberättade den. Den sägs utspela sig nån gång på 1000-talet och var åtminstone känd på 1600-talet, så vitt jag vet. Förmodligen är historien bra mycket äldre än så.
http://w1.220.telia.com/~u22004518/Bockenkare.htm
Dilbert har helt rätt, det skall ha varit getabocken Kåre, som väl på så sätt bör betraktas som en av Sveriges stora välgörare.
Varsågod, Dilbert.
http://w1.220.telia.com/~u22004518/Bockenkare.htm
Dilbert har helt rätt, det skall ha varit getabocken Kåre, som väl på så sätt bör betraktas som en av Sveriges stora välgörare.
Varsågod, Dilbert.
Nånå, "bara" återberättade - det är inte alltid det lättaste, och det gjorde hon som vanligt mycket bra!
Ny fråga: Vem skildrade på 1460-70-talen svensk historia i verket Chronica regni Gothorum?
Ny fråga: Vem skildrade på 1460-70-talen svensk historia i verket Chronica regni Gothorum?
-
Panzerfaust
- Utsparkad
- Inlägg: 374
- Blev medlem: 21 juli 2003, 15:27
- Ort: göteborg
Rätt, Panzerfaust! Efter studier vid universiteten i Rostock och Siena bar Ericus Olai (eller Erik Olsson) titeln sacræ theologiæ professor. Han undervisade i teologi vid Uppsala universitet från dess grundande 1477 fram till mitten av 1480-talet och fick med tiden inofficiell helgonstatus som "helge doktor Erik". Ericus författade bl.a. psalmen En rikir man, som fanns med i den svenska psalmboken ända till år 1819, men framför allt det stora historiska verket Chronica regni Gothorum som fick hans namn att leva vidare även sedan reformationen gjort honom mindre intressant som helgon och teolog.
I denna skildring av Sveriges historia från Kristi födelse förhärligar Ericus riket, särskilt Uppsala, och skriver in dess historia i ett teologiskt frälsningssammanhang. Han anslöt sig till de göticistiska idéer som Nicolaus Ragvaldi uttryckt på kyrkomötet i Basel 1434, d.v.s. tanken att Sverige och Götaland i själva verket var hemort för goterna; härav krönikenamnet. Nicolaus hade blivit ärkebiskop i Uppsala år 1438, och det var alltså troligen naturligt för Ericus att anknyta till dessa tankar, även om han valde att skildra götarnas öden i sitt och deras hemland:
Varsågod, Panzerfaust!
I denna skildring av Sveriges historia från Kristi födelse förhärligar Ericus riket, särskilt Uppsala, och skriver in dess historia i ett teologiskt frälsningssammanhang. Han anslöt sig till de göticistiska idéer som Nicolaus Ragvaldi uttryckt på kyrkomötet i Basel 1434, d.v.s. tanken att Sverige och Götaland i själva verket var hemort för goterna; härav krönikenamnet. Nicolaus hade blivit ärkebiskop i Uppsala år 1438, och det var alltså troligen naturligt för Ericus att anknyta till dessa tankar, även om han valde att skildra götarnas öden i sitt och deras hemland:
Man har diskuterat på vems uppdrag Ericus Olai skapade sitt verk, och vilken målgruppen var - handlade det om att sprida glans över Sverige i utlandet, eller var det tänkt för en svensk läsekrets? Till skillnad från Erikskrönikan och Karlskrönikan, som är skrivna på svenska och på versmåttet knittel, skrev Ericus på latin vilket skulle kunna tyda på att meningen var att verket skulle spridas utomlands, men märkligt nog innehåller det även ett flera inskott på svenska.Ericus Olai skrev:Men götarna själva har på olika sätt inrättat sin vistelse på jorden: en del har nämligen beslutat sig för att stanna i sitt fädernesland, eller där de först hamnat, andra har emellertid valt att vandra över stora områden i världen, underkuva många folkstammar och så bosätta sig i olika delar av världen. Därför är inte avsikten med denna lilla skrift att berätta om dem som utvandrat från sitt rike och ställt till oreda bland andra folk, tröttat ut dem med krigiska anfall, kastat ut dem från deras boplatser och tagit styrelsen från dem, även om dessa utvandrare också sedan de bekänt sig till den kristna tron försvarat kyrkan, befrämjat tron och slagit kättare på flykten. Ty eftersom deras gärningar och storartade bedrifter är värda att varaktigt hågkommas kan de inte utplånas av tidens tand och har också av många stora och trovärdiga författare nedtecknats för eftervärlden. För mig återstår alltså att beskriva fosterlandet och götarnas rike, så att det framgår hur det var organiserat och vilka och hurdana kungar som hittills har styrt och regerat vår fädernejord.
Varsågod, Panzerfaust!
-
Panzerfaust
- Utsparkad
- Inlägg: 374
- Blev medlem: 21 juli 2003, 15:27
- Ort: göteborg
äntligen en fråga som jag ur minnet kan rota fram några kvalificerade gissningar.
Börjar med det lättaste. Huvudstaden hette (osäker på stavningen) tenochtitan (nuvarande mexico city en av världens största städer), vilket låg på en ö i en saltsjö vilken hette tescocosjön (stavningen åter). Nu de svåra: hur många inv. kanske en halv miljon. Besegrades väl av Cortez i början av 1500-talet, låt oss säga 1525.
få se hur sträng magistern är?
Börjar med det lättaste. Huvudstaden hette (osäker på stavningen) tenochtitan (nuvarande mexico city en av världens största städer), vilket låg på en ö i en saltsjö vilken hette tescocosjön (stavningen åter). Nu de svåra: hur många inv. kanske en halv miljon. Besegrades väl av Cortez i början av 1500-talet, låt oss säga 1525.
få se hur sträng magistern är?
- Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
Fan, nu insåg jag att jag missuppfattat frågan... Jag trodde Panzerfaust efterfrågade befolkningen för hela Aztekriket, och inte bara Tenochtitlan.
My mistake
.
Nu vet jag inte heller om år 1521 stämmer för erövringen av Tenochtitlan(jag trodde du efterfrågade när "Spanickerna" erövrat hela riket) , men det torde ju ändå varit 1521 då det var hjärtat av riket...
MVH
Adde
My mistake
Nu vet jag inte heller om år 1521 stämmer för erövringen av Tenochtitlan(jag trodde du efterfrågade när "Spanickerna" erövrat hela riket) , men det torde ju ändå varit 1521 då det var hjärtat av riket...
MVH
Adde
Uppskattningen av Mexicos befolkning före Cortez är en mycket omstridd och politiserad fråga. Det enda man vet säkert är att Mexico hade cirka en miljon invånare 1600. I början av 1900-talet beräknade man Mexicos befolkning år 1500 till cirka 25 miljoner invånare. Historikerna bakom den siffran var starkt kritiska till kolonialiseringen och använde sina resultat som ett slagträ i den debatten. Deras beräkningar blev också hårt kritiserade och alternativa beräkningar kom fram till ca 4-5 miljoner. De som låg bakom siffran 25 miljoner insåg att den var satt orimligt högt varmed de kom fram till slutsatsen att sanningen borde ligga någonstans mittimellan, dvs 10-15 miljoner.Adde M skrev:När du skrev detta så blev jag osäker och tittade upp det på NE...
MVHAztekerna, vars mest kända grupp var mexica eller tenochca, blev det mäktigaste folket i Mexico, och vid tidpunkten för spanjorernas ankomst kontrollerade de inemot 10 milj. människor
Adde
Med hänsyn tagen till befolkningsstorleken i andra delar av världen tycker jag själv och många historiker att även den siffran är orimligt hög och att 4-5 miljoner ändå ligger närmast sanningen.