Var katolska svenskar roligare?

[Carolus]

Svenskar och i synnerhet finnar beskylls ofta för att vara kärva och fåordiga och Luther och den protestantiska ortodoxin på 1600-talet brukar beskyllas för detta.

Jag undrar dock hur svenskar och finnar var innan reformationen? Var vi lika kärva eller var vi mer "kontinentala" i kulturliv m.m.?

[Mäster Grå]

Jag kan tänka mig att mentaliteten förändrades en del i övergången från medeltid till tidigmodern tid, kanske både på grund av reformationen och på grund av framväxandet av den tidigmoderna staten och därmed centraliseringen av makten. Det kan ju vara så att jag svamlar.... Under medeltiden levde ju folk mer i lokalsamhället -vaje region hade sina måttenheter, sitt språk, sin variant av kristendomen och sina lagar- medan man efter reformationen fick en bredare kontaktsfär och vyerna vidgades. Trots detta verkar medeltiden -tvärt emot vad man idag ofta föreställer sig- ha varit ett samhälle som var ganska öppet för innovationer, både tekniska ocgh språkliga (att medeltiden skulle vara en tid av teknisk stagnation är nog främst en efterkonstruktion som härstammar från renässansen, så man ville lyfta fram antiken och nedvärdera medeltiden. Ordet "medeltida" användes ju dessutom redan på 1700-talet som ett skällsord om saker som var förlegade.) Man experimenterade exempelvis med latinet och hittade inte sällan på nya, egna ord. Efter medeltidens slut verkar det dock ha blivit en striktare syn på detta och man återinförde exempelvis det gamla antika latinet -vilket var betydligt svårare både att lära sig och att använda än det gamla medeltidslatinet. Troligen kan väl den striktare hållningen i samhället kopplas till att kungen nu försökte skapa sig en starkare ställning genom att ta kontroll över människor -detta fick säkert till följd att alla blev tvugna att tänka i samma banor -och kanske vakta sin tunga extra noga eftersom det nu fanns en överhet som hade ambitioner att kontrollera vad man sa och gjorde.

Man hade kanske efter medeltidens slut inte heller längre någon lokal storman som kunde beskydda en, eftersom allting började underställas kungen (ett sorts "maffia"-system som funnits tidigare försvann ju i och med att makten centraliserades). Kyrkan fick ju också en roll i att propagera för kungamakten och de lokala prästerna hade ofta i uppgift att "snoka runt" för att se vilka personer som inte betedde sig på ett godtagbart sätt. Kyrkan vidarebefordrade en bild (överhetens bild) av hur gemene man borde handla, tänka och tro och det kan ju ha varit hämmande även för dåtidens "lustigkurrar". De personer som förut bara setts som just "lustigkurrar", kanske nu -främst av kungen, men genom kyrkpropagandan även av andra i lokalsamhället (som lärt sig tänka "rätt" och insåg att de kunde få personlig makt genom att göra det)- istället utpekades som hot mot den givna normen. Det var ju just ett sådant mönster som senare skapade häxprocesserna -privatpersoner insåg att de kunde dra personlig nytta av att agera poliser i lokalsamhället.

Även lagarna verkar ha blivit hårdare vid den här tiden, brotten blev i allt högre grad en samhällelig och byråkratisk angelägenhet och straffen blev allt hårdare. Även småbrott var ju ett hot mot ordningen i lokalsamhället -liksom annat avvikande beteende- och i slutänden ett hot mot kungens maktställning. En svag kung gjorde med all sannolikhet allt för att skapa sig makt genom att i minsta detalj kontrollera folket och på så vis eliminera ev fiender och oroshärdar.
Möjligen kan folkökningar också ha bidragit till att folk fick mindre frihet att göra som de önskade -det fanns helt enkelt fler att ta hänsyn till.

Ja det svara ju kanske inte på din fråga, men jag kände att jag var tvungen att spekulera lite fritt ett tag... Jag tror snarare att svenskarna efter reformationen fick större kontakt med människor på kontinenten. Undermedeltiden levde man nog som sagt mer i sina små bysamhällen och höll sig inom dessa (förutom de som befann sig i storstäderna där bla Hansan verkade) Men om man var roligare på medeltiden...? Kanske man inte behövde tänka lika mycket då på vad man sa och gjorde, eftersom makten mer var lokal och knuten till personer och inte institutioner...?

/Mäster Grå

[medundersåte]

Myten om den tråkige Luther är ett tämligen sent fenomen (andra hälften av 1900-talet) och tämligen unikt för Sverige. Särskilt märkligt eftersom Luther själv hade väldigt lite att göra med reformationen i Sverige. Birgit Stolt har skrivit två böcker om just detta: Martin Luther. Människohjärtat och Bibeln samt Luther själv.

Nyare forskning brukar ju betona att reformationens budskap hade svårt att nå fram till den svenska allmogen, så någon större förändring i kulturlivet av just den anledningen borde inte ha förekommit.

[Hexmaster]

Var vi lika kärva eller var vi mer "kontinentala" i kulturliv m.m.?

Spanien har nämnts som ett av de glädjelösare länderna i Europa. Katolicism är tydligen ingen kur för humöret.

[Djinghis Khan]

Ja det svara ju kanske inte på din fråga, men jag kände att jag var tvungen att spekulera lite fritt ett tag... Jag tror snarare att svenskarna efter reformationen fick större kontakt med människor på kontinenten. Undermedeltiden levde man nog som sagt mer i sina små bysamhällen och höll sig inom dessa (förutom de som befann sig i storstäderna där bla Hansan verkade) Men om man var roligare på medeltiden...? Kanske man inte behövde tänka lika mycket då på vad man sa och gjorde, eftersom makten mer var lokal och knuten till personer och inte institutioner...?

/Mäster Grå

Har faktiskt hört det rakt motsatta: reformationen isolerade Sverige mer då kontakterna med det katolska Europa minskade (och blev kyligare). Tänk också på att medeltidens katolska svenskar ofta begav sig på pilgrimsfärd (nej inte bara adeln och de rika borgarna, utan även "vanliga" bönder och hantverkare)

[Carolus]

Var vi lika kärva eller var vi mer "kontinentala" i kulturliv m.m.?

Spanien har nämnts som ett av de glädjelösare länderna i Europa. Katolicism är tydligen ingen kur för humöret.

Då har man inte varit i Barcelona.

Jag tänkte mer på om vi hade mer utsvävningar i t.ex. festivaler och om man lade ner mer tid på utsmyckningar i form av kläder och bebyggelse.

Lite märklig fråga, men den grundar sig just i det här med att man är kärvare och tristare i norra (lutherska) Europa.