Fakta frågor ang. boken "Vreden rör på sig"

Skriv svar
Lövet
Medlem
Inlägg: 71
Blev medlem: 15 september 2003, 20:21
Ort: Stockholm

Fakta frågor ang. boken "Vreden rör på sig"

Inlägg av Lövet » 22 maj 2005, 18:42

Jag håller på att läsa biografin av Djingis Khan "Vreden rör på sig" skriven av Anders Widén.
Boken är ganska välskriven och ger en ganska bra bild av Djingis som person och mäniskorna runt omkring honom.
Men jag har bara några funderingar över vissa påstenden i boken.

Anders Widén skriver tex att en tumen är en division på 1000 man, enligt andra källor så är en tumen på 10 000 man, vad är rätt?

Sedan skriver han också om ett fall där en äktenskapsbrytare som döms till döden skall avrättas genom hästtrampning. Var detta en metod som även tillämpades för avrättningar av vanliga människor? Har fått för ig att det bara användes vid avrättningar av kunligheter

Användarvisningsbild
Djinghis Khan
Medlem
Inlägg: 2688
Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
Ort: Karlstad

Inlägg av Djinghis Khan » 25 maj 2005, 12:40

Under andra hälften av 1100-talet verkar en Tümen ha varit en avdelning på 1000 man så som Widén skriver. Först 1206 har vi belägg för att den skulle inehålla 10 000 man. Under Yüan-dynastin omorganiserades dock Tümed i tre kategorier: divisioner på 3000, 5000 resp. 7000 man

Att ngn äktenskapsbrytare skulle ha trampats ihjäl har jag inte hört om. Men om han var aristokrat (bagatuur) är det möjligt att vederbörande skulle ha tilldömts det straffet

/Mikael

Lövet
Medlem
Inlägg: 71
Blev medlem: 15 september 2003, 20:21
Ort: Stockholm

Inlägg av Lövet » 25 maj 2005, 21:02

Tackar för svaret. Jag läste för övrigt för en stund sen att mongolerna ville undervika att mongolblod spilldes så det kan ju ha med det och göra.

Användarvisningsbild
Endre Fodstad
Medlem
Inlägg: 27
Blev medlem: 22 september 2004, 15:57
Ort: Oslo
Kontakt:

Inlägg av Endre Fodstad » 26 maj 2005, 23:06

Djinghis Khan skrev:Under andra hälften av 1100-talet verkar en Tümen ha varit en avdelning på 1000 man så som Widén skriver. Först 1206 har vi belägg för att den skulle inehålla 10 000 man. Under Yüan-dynastin omorganiserades dock Tümed i tre kategorier: divisioner på 3000, 5000 resp. 7000 man


/Mikael
Jeg har alltid lurt litt på hvor kildene til den militære organisasjonen egentlig kommer fra. Har vi noe annet fra et så tidlig tidspunkt enn Den Hemmelige Historien om Mongolene? Og senere, hva har vi utover Longjumeau, Rübruck, Plano Carpini, det lille Ibn Batutta sier og Marco Polo (som sier pent lite om militærvesen)? Er det noe fra Yüan-Kina eller Il-Khanatet? Mener å huske det er en europeer til på 1200-tallet fra Frankrike, men jeg har glemt navnet.

Jeg har alltid synes det er underlig at forfattere som beskriver den mongolske militære organisasjonen synes å kjenne dens struktur i detalje med et så tynt kildegrunnlag.

Användarvisningsbild
Djinghis Khan
Medlem
Inlägg: 2688
Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
Ort: Karlstad

Inlägg av Djinghis Khan » 27 maj 2005, 13:27

Endre Fodstad skrev:
Jeg har alltid lurt litt på hvor kildene til den militære organisasjonen egentlig kommer fra. Har vi noe annet fra et så tidlig tidspunkt enn Den Hemmelige Historien om Mongolene? Og senere, hva har vi utover Longjumeau, Rübruck, Plano Carpini, det lille Ibn Batutta sier og Marco Polo (som sier pent lite om militærvesen)? Er det noe fra Yüan-Kina eller Il-Khanatet? Mener å huske det er en europeer til på 1200-tallet fra Frankrike, men jeg har glemt navnet.

Jeg har alltid synes det er underlig at forfattere som beskriver den mongolske militære organisasjonen synes å kjenne dens struktur i detalje med et så tynt kildegrunnlag.
De främsta källorna till tidig mongolisk historia förutom Nigucha Tobshyan är Rashid ed-Din samt Ata Malik al-Juwaini, historiker vid Il-Khanens hov i början av 1300-talet resp. 1270-talet. Dessutom har vi Yüanshi (den kinesiska historien om Yüan), Grigor Akancs "Historien om bågskyttarnas nation" från 1200-talet, 1300-talsskildrngar av John di Montecorvino och Odoric di Pordenone plus en otalig mängd kinesiska, koreanska, armeniska, ryska, arabiska m.fl. krönikor. Den mongoliska organisationen var oerhört enkel genom sin uppbyggnad enligt decimalsystemet, och detta system bekräftas i stort sett hos alla skribeneter

/Mikael

Skriv svar