Har funderat en del på hur stor en "normal" gård var under medeltiden (säg 1100-1200 talet). Jag inser att det borde vara stor skillnad beroende på var de ligger (då jordmån och liknande skilljer). Vad jag igentligen skull vilja veta är hur stor yta man behövde för att skull försörja en familj. Hur mycket var åker resp. äng samt hur mycket skog.
Följande hittades på nätet (Ångermanland. 1550 tal).
"Ett hemman om 8-12 seland kunde försörja 2-3 personer med en spannmålskonsumtion om 5 tunnor per person och år, 16.20 seland 4-5 personer och 24 seland över 6 personer."
(Ett seland är 0,16 hektar)
Stämmer detta som "normalmått" och skiljer ytorna mellan olika tider (redskap och utsäde borde skillja sig åt).
/Dendron
Medeltida gårdars storlek
Här är lite text från yngre västgötalagen:
1 seland verkar vara 1/3 tunnland, så med ett korntal lite över två verkar dina siffror stämma bra.
Fem tunnor per person skall förmodligen vara fem tunnor för 2-3 personer. Man brukar räkna med 2 tunnor för en kroppsarbetande man och 1 tunna för barn. Dessutom var det svårt att pressa ut 19 tunnor ur 4 tunnland.
En lustig sak är att nutida befolkning kan klara sig på tämligen lite mat. FN har en svältgräns som ligger på ca. 17-18 hundra kcal. per dag. Deras statistik för Somalia visar att befolkningen där svälter, ändå lyckas somalierna bli fler och fler. Nu kan man ju gissa att det beror på att statistiken är kass och att de får i sig mer mat än vad FN tror. Av olika utspisningslistor kan man se att kroppsarbetare kunde stoppa i sig över 3000 kcal. per dag. Det är summor som är nära våra dagars konsumtion. I normala fall har det alltså funnits gott om mat.
Intensivt åkerbruk är något som är mycket arbetskrävande. Det tar veckor att plöja och det tar veckor att samla in hö. Av den anledningen har den vanliga gården inte varit särskilt stor. Jag gissar att allt slitet har gjort bönderna mottagliga för förbättrad teknik. Med en vanlig senmedeltida lie kan man t. ex. skörda ca. 4 ggr så snabbt som med en skära från år 0.
Marcus
Ett halvt markland sägs vara 12 tunnland. Man tror också att det var en vanlig gårdsstorlek. Enligt lagar var man tvungen att äga ca. 4 tunnland för att få vara med i bygemenskapen.Nu är kyrka byggd, då ska man giva skötningar till den ett halvt markland åker och äng som ger tjugo lass hö och en åttondels åtting i utägor. Och fyra hus: stuga, bakhärbärge, nöthus och lada, dem ska bönderna bygga upp och prästen sedan underhålla.
1 seland verkar vara 1/3 tunnland, så med ett korntal lite över två verkar dina siffror stämma bra.
Fem tunnor per person skall förmodligen vara fem tunnor för 2-3 personer. Man brukar räkna med 2 tunnor för en kroppsarbetande man och 1 tunna för barn. Dessutom var det svårt att pressa ut 19 tunnor ur 4 tunnland.
En lustig sak är att nutida befolkning kan klara sig på tämligen lite mat. FN har en svältgräns som ligger på ca. 17-18 hundra kcal. per dag. Deras statistik för Somalia visar att befolkningen där svälter, ändå lyckas somalierna bli fler och fler. Nu kan man ju gissa att det beror på att statistiken är kass och att de får i sig mer mat än vad FN tror. Av olika utspisningslistor kan man se att kroppsarbetare kunde stoppa i sig över 3000 kcal. per dag. Det är summor som är nära våra dagars konsumtion. I normala fall har det alltså funnits gott om mat.
Intensivt åkerbruk är något som är mycket arbetskrävande. Det tar veckor att plöja och det tar veckor att samla in hö. Av den anledningen har den vanliga gården inte varit särskilt stor. Jag gissar att allt slitet har gjort bönderna mottagliga för förbättrad teknik. Med en vanlig senmedeltida lie kan man t. ex. skörda ca. 4 ggr så snabbt som med en skära från år 0.
Marcus
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 13412
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Om du menar hur många som bodde på en gård eller hur många personer som var fördelade på den totala antalet hushåll i en viss socken. I början av 1700-talet så var hushållsstorleken på drygt 7,50, du kan på http://www.libris.kb.se söka på Lennart Andersson-Palm, han har undersökt en del hushållsstorlekar eller gårdsstorlekar innan Tabellverkets uppkomst.
Stefan
Stefan