Några värderingar kring befolkningsstatistik

[Stefan Lundgren]

DALBY(UPPLAND)

Lämnade in sammanlagt 107 rapporter till Tabellverket mellan 1749-1859 och var inte med i början. Den första rapporten var en mortalitetsredogörelse 1768 som visade att tolv barn föddes, fem personer avled och fem par gifte sig. Det var endast två sjukdomar som blev orsaken till varför dessa människor dog, två av lungsot och tre av "Brännsjuka" och "Hetsfeber". Mortalitetsrapporterna kom 1770,1771 och 1774 innan den första folkräkningen kom 1775. Då hade socknen 417 invånare som var fördelade på 214 män och 203 kvinnor. Lite ovanligt eftersom kvinnorna var i huvudsak fler än männen under 1700-talet. Det kanske var så att båda könen var jämnt fördelade under hela 1700-talet.
Ett problem med Dalby är att man inte vet riktigt hur pass socknen påverkades under svältåret 1773 när dödstalen var på runt 53 promille.

Torstuna(Uppland, f d Västmanland)

Torstuna drabbade väldigt hårt av svältåren i början på 1770-talet och hade denna socken i min C-uppsats. År 1769 hade socknen 1 640 invånare och 1773 1 504 som kan jämföras med 1775 års folkräkning med 1 477 invånare. Torstuna hade höga dödstal under året 1773. Detta år föddes det 37 barn och 185 dog av olika orsaker som var fördelade på följande;

70 Hetsig feber(svältsjukdom)
55 Rödsot(dysenteri)
15 Ålderdom och bräcklighet
10 Okänd barnsjuka
9 Lungsot

I jämförelse med 1772 och 1774 var toppen följande

1772

35 födda
61 döda

17 Koppor
12 Hetsig feber
8 Lungsot


1774

73 födda
30 döda

6 Oangiven sjukdom
4 Hetsig feber
Bröstfeber(styng)
Ålderdom eller bräcklighet

Det kan analysera följande, folkmängden gick ner trots att födelseöverskottet ökade markant i jämförelse med 1774 då fler barn föddes och att antalet döda sjönk kraftigt. Det var antagligen höga värden inom utflyttningen, det var många som flyttade ut från Torstuna och det kan beror på att folkmängden minskades ytterligare.
Prästerna i Torstuna socken lämnade in 142 rapporter till Tabellverket utan några större luckor.

Hidinge(Närke)

Det var en socken som jag kände till som var dåliga på att lämna in rapporter till Tabellverket och antagligen gick motståndet i arv mellan olika präster. Sammanlagt 68 rapporter lämnades in med en del luckor som följd. Den första folkräkningen lämnades in 1790 och var sen förekommande vart femte år medan den första mortalitetsrapporten lämnades in 1788.

[SuperPalle]

Hm...Intressant faktiskt. Får man fåga var du har fått tag på dina källor?

Eder
- Palle

[Stefan Lundgren]

Superpalle

Ja, det är enkelt om man säger så.
Länken finns under "Surftips" och länksamling, Tabellverket.

Läs först min instruktion på samma diskussion INNAN du börjar forska själv, det är iallafall ett lite tips.

Stefan

[Stefan Lundgren]

ÅKERBY(Uppland)

En socken cirka en mil norr om Uppsala som är nästan helt utan skog och då har jordbruket varit den främsta näringen. Det är en liten socken som låg i ett område som helt kretsade av de större socknarna Bälinge, Jumkil och Skuttunge.
Sockens präster skickade in 71 rapporter till Tabellverket och Åkerby var med från början i samband med dess instiftaden. År 1749 hade Åkerby 162 invånare som var fördelade på 79 män och 83 kvinnor. Trångboligheten var påtaglig under denna period och 5,22 individer bodde i ett hushåll. Det var förhållandevis en liten siffra i jämförelse med andra socknar som jag har funnit hushållsstorleken på. Det var över nio individer på en del håll.
Det var 1798 som socknen skickade in en rapport för sista gången och det var en Mortalitetsrapport som angav att åtta barn föddes, fyra avled och inget giftermål kom till stånd. Bland dödsfallen registerades ett fall vardera av följande sjukdomar; bröstfeber, slag, ålderdomsbräcklighet och kikhosta.
År 1795 hade socknen 255 invånare.
Under det svåra året 1773 så föddes det åtta barn och nio dödsfall inrapporterades, det var ingen sjukdom som var dominerande. Antagligen hade inte Åkerby så stora problem med skördarna som var väldigt vanliga i Sverige under denna tidspunkt.