Sverige en stormakt-hur?

wreezig · Inlägg av **wreezig** » 1 maj 2002, 17:33

Jag har just läst ut ett par böcker av Peter Englund och det slår mig hur dålig Sveriges ekonomi var jämfört med våra fiender.
Danmark hade ju enorma inkomster av båttrafiken medan Sverige gick på knäna efter alla krigsutgifter.
Sveriges befolkningsmängd var ju också ganska ynkligt så skattetrycket borde ha varit ganska högt på folket och gjorde det svårt att ersätta folk som stupat på slagfälten.
Så var fick vi pengarna ifrån?

Mats · Inlägg av **Mats** » 1 maj 2002, 17:38

Fick vi inte en del inkomster genom export av trä och järnmalm? Handelsinkomster från det stora riket måste ha dragit in en hel del pengar också. Sedan tog den svenska armén säkert en hel del krigsbyte under sina pludringar i Europa.

Patrik · Inlägg av **Patrik** » 1 maj 2002, 18:41

Sverige finansierade mycket genom dels stora lån hos både den lokala adeln och utländska intressenter, det var också delvis denna lånekarusell som gjorde att Sverige i princip var tvungen att befinna sig i ständiga krig.
Under de få omgångar då Sverige befann sig i fred, hade också Sverige finansiella problem, vilket ledde till t.ex. adelns stärkta makt under drottning Kristina och reduktionerna under Karl X:s regeringstid.

Lånen gavs dels mot löfte om del i krigsbytet - dels erhålla procentandelar av exportinkomsterna från t.ex. järnexporten eller tullavgifter längs de floder i Tyskland som Sverige kontrollerade.

Under 30-åriga kriget erhöll Sverige dessutom subsidier från Frankrike.

Per Andersson · Inlägg av **Per Andersson** » 1 maj 2002, 20:03

Sveriges ekonomi, krigsmakt och statliga förvaltning var betydligt bättre organiserade än övriga européiska stater.

Bumse · Inlägg av **Bumse** » 3 maj 2002, 13:58

wreezig skrev:Jag har just läst ut ett par böcker av Peter Englund och det slår mig hur dålig Sveriges ekonomi var jämfört med våra fiender.
Danmark hade ju enorma inkomster av båttrafiken medan Sverige gick på knäna efter alla krigsutgifter.
Sveriges befolkningsmängd var ju också ganska ynkligt så skattetrycket borde ha varit ganska högt på folket och gjorde det svårt att ersätta folk som stupat på slagfälten.
Så var fick vi pengarna ifrån?

Sverige krigade oftast på "bortaplan" vilket ledde till att armén och trossen till stor del kunde försörja sig själva. De levde helt enkelt på vad den närliggande trakten kunde erbjuda. Att förlägga sitt läger i ett bördigt område var därför en god idé.

Detta är en av anledningarna att Ryssarna klarat sig så pass bra genom århundraderna. När fienden hotat och läget verkat hopplöst tog man till den s.k. "Brända jordens taktik". När fienden drog fram brände man byar, sädesmagasin och allt som behövdes för att försörja armén. Därför blev det både dyrt och mycket svårt att nå t.ex. Moskva.

Givetvis är detta inte den enda förklaringen, men en viktig del. Sverige hade förmodligen haft mycket svårt att finasiera ett långvarigt krig på "hemmaplan".

//Björn Bertilsson

Patrik · Inlägg av **Patrik** » 3 maj 2002, 15:42

wreezig: En bra - om än kanske lite väl akademisk bok - är Makt & Vardag : Hur Man Styrde, Levde Och Tänkte Under Svensk Stormaktstid (red: Stellan Dahlgren, Atlantis 1996) som tar just upp en rad aspekter på den svenska stormaktstiden.
En rad framstående historiker har deltagit i konstruktionen av denna bok, bl.a. Peter Englund.

wreezig · Inlägg av **wreezig** » 3 maj 2002, 17:04

Jag får kolla upp boken.

tackar för svaren.

C. Hansson · Inlägg av **C. Hansson** » 11 maj 2002, 13:29

Kolla upp boken som rekommenderades, Makt och vardag, den är bra.
I övrigt kan man säga att Sverige lånade stora belopp av alla möjliga, bl.a. skall mycket stora skulder som vi har/hade till Holland inte ha blivit återbetalade. Vad gäller krigens inblandning i den svenska ekonomien brukar man säga att andra länder går i krig när deras ekonomi är bra, Sverige går i krig när ekonomin är i botten. Krigen möjliggjorde för trupperna att föra hem stora skatter som "hittades" i fiendeland, dessutom närdes hären av närområdet som de någ förlagd i.
Kopparmalmen gav dessutom riket stora inkomster.

subskipper · Inlägg av **subskipper** » 11 maj 2002, 13:33

C. Hansson,

Välkommen till forumet!

~Henric Edwards

C. Hansson · Inlägg av **C. Hansson** » 11 maj 2002, 15:23

Henric Edwards,
Tackar! Det här är ett trevligt forum som jag har följt länge nu, tänkte att det var dags att bli medlem så att även jag får yttra mig...

Never Spirit · Inlägg av **Never Spirit** » 11 maj 2002, 19:48

Sverige bar också det enda landet i världen som kunde tillverka riktigt stora kedjor, t.ex till ankare för riktigt stora båtar. Detta kn nog ha gett en hel del intäckter. Sedan så underskattades nog Sverige av rätt många

Someone · Inlägg av **Someone** » 15 maj 2002, 22:20

Det var iof oxå väldigt vanligt med enskilda långivare under stormaktstiden.. tex Louis De Geer som under 1640-talet bidrog med lån till både tyska som danska krigen.. Och under 1650-70 talet kom en ny typ av långivare, svenska finansämbetsmän. Dessutom fick staten ofta långa krediter av företagare som levererade vapen o annat krigsmateriel.

Som tidigare nämnt så utvecklöades under 30-åriga en åsikt/doktrin att krigområdet skulle stå för proviant/foder/soldaternas lön.. så man plundrade hej vilt "konfiskerade" som det hette.

Observera oxå att för under krigen så kunde lönerna för såväl värvade trupper som svenska officierare hållas inne i åratal med hänvisning till "svårigheterna i kriget". Fred var mao väldigt dyrt ty då skulle löner till alla soldaterna betalas ut samt att krigsområdet inte fick plundras längre..

Vid westfaliska freden så fick tex Sverige (som segermakt) 5 miljoner riksdaler av de förlorade för att betala ut till soldaterna.. ganska maffig siffra då..

Dessutom genomförde ju Karl XI den så bland adlen impopulära "Reduktionen" då kronan tog tillbaka istort sett alla donationer gjorda till adeln efter år 1604 (om den hade en årlig avkastning med mer än 600 silvermynt). Resultatet var att 80% av de donationer som kronan gjort (bla mycket under Kristinas tid) återtogs av kronan.

Järnhanteringen förfinades, vallonerna med De Geer och Welam de Besche i spetsen immigrerade och blandade sig i järnhanteringen i finnspång o norrköping. Vallonerna smidde ju järnet på ett annat sätt än de svenska "tysksmidet". Vallonerna hade större masungar och organiserade arbetet på annat sätt.

Angående Svenskarnas härjningar under 30-åriga kriget finns en fin tysk visa:

"Das Schwedenlieb"

Die Schweden sind gekommen
Haben alles mitgenommen
Haben's Fenster eingeschlagen
Haben's Blei davongetragen
Haben's Kugeln daraus gegossen
Und die Bauern erschossen

Pratade med en tysk om just 30-åriga i Nice i somras och han berättade att man säger ganska ofta: "är du inte snäll kommer Svensken och äter upp dig" till ungarna.. med uttrycket "gefressen" (typ slafsa som djur)
Och de har ett uttryck som heter "Ein Schwede" det är en partytrasher.. som kommer och svinar och pajjar fester och äter upp all mat

/Someone (som varit på forumet sen 99-00 men varit borta ett tag och såg att man Marcus gjort om forumet)

Johan Elisson · Inlägg av **Johan Elisson** » 15 maj 2002, 22:24

Plus uttrycket "hinter Schwedischen Gardinen kommen", som betyder rakt översatt "att hamna bakom svenska gardiner", fast det betyder "att hamna bakom lås och bom". Antar att det härstammar från 30-åriga kriget.

/Johan

Someone · Inlägg av **Someone** » 15 maj 2002, 22:44

säkert mycket möjligt..

/Someone

Andreas Wien · Inlägg av **Andreas Wien** » 15 maj 2002, 23:22

Someone,

Välkommen tillbaka!

"Hinter schwedischen Gardinen" ett gamalt uttryck, som Elisson säger, för "att sitta bakom fängelsegaller" (="svenska gardiner").

"Der alte Schwede" är ett vanligt uttryck som symboliserar en mycket stor, stark och stabil man som kan dricka alkohol i mängder, utan att spotta i glaset.

Ännu en variant som jag har hört i Wien är att "spela svenskt piano", dvs ha handlederna korsade över varandra (="handbojor").

Mvh Andreas Wien

Skalman.nu Forum

Sverige en stormakt-hur?

Sverige en stormakt-hur?

Inkomster

Re: Sverige en stormakt-hur?