Detaljkarta över slaget vid Narva

[Strömmis]

Jag letar efter en detaljkarta över slaget vid Narva 1700. Om ni har någon fil eller nått som kan scannas så lägg gärna upp den här så vore jag ytterst tacksam. Kan tänka mig att det finns kartor som skiljer sig i tolkning av slagets uppställning, vore kul att höra era synpunkter där.

[Ben]

Till exempel:

http://rusmilhist.blogspot.com/2010/11/ ... 00-by.html

http://www.raremaps.com/gallery/enlarge/21533 (eller http://purl.pt/1813/2/P1.html)

[Strömmis]

Tack Ben, alltid lika schysst.
De Fer 1701 är den som var detaljupplöst, är den ansedd som den mest korrekta? Skulle vara bra med en detaljupplöst von Wolff. Finns det någon modernare tolkning, generalstaben kanske?

[Strömmis]

I de Fers karta: De flesta ryska regementen är formerade på tre bataljoner som det ser ut. Var det gängse? Kilometerlånga linjen med spanska ryttare långt framför norra cirkumvallationslinjen var något nytt, funktion?
Har tecknaren blandad ihop begreppen kontravallation och cirkumvallation? (eller har jag?)

[Ben]

Tror man ska vara försiktig med kartornas innehåll, rent generellt. Jag tror inte det är klarlagt vilka källorna är.

Här listas fler:

http://goran.baarnhielm.net/kb/Snoilsky/Sno_CXII.htm

Några av dem kan nog ligga online någonstans.

[Messier11]

Till exempel:

http://rusmilhist.blogspot.com/2010/11/ ... 00-by.html

http://www.raremaps.com/gallery/enlarge/21533 (eller http://purl.pt/1813/2/P1.html)

När Sverige tog Narva läste jag om hur flottan var med och bombaderade staden.

Låg flottan då i Narvafloden? Eller sköt man ända från kusten?

[Messier11]

Ingen som har en gissning på ovan fråga?

[Strömmis]

Narva floden/Narova var i varje fall på 16-1700 talet farbar för skepp med upp till 7,5 fots djupgång, antagligen mer under regn och tö-perioder. Floden var farbar till vattenfallet strax söder om staden. Mindre fartyg kunde alltså ta sig fram till staden. Vid den avsedda tiden (år 1581) hade skepp av den dimensionen ingen beväpning tillräckligt kraftfull för att göra meningsfull skada på stadens befästningsverk. Bombskepp med mörsare blev inte på modet förrän i slutet av 1600-talet. Inga dåtida pjäser kunde beskjuta staden från havet. Det kan mycket väl ha legat en skans vid flodens mynning (Hungerborg), där flottenheter kan ha deltagit vid beskjutning. Så var det när svenskarna försökte nå fram med förnödenheter till sina belägrade landsmän år 1704, då ryssarna kontrollerade flodmynningen.

[Messier11]

Narva floden/Narova var i varje fall på 16-1700 talet farbar för skepp med upp till 7,5 fots djupgång, antagligen mer under regn och tö-perioder. Floden var farbar till vattenfallet strax söder om staden. Mindre fartyg kunde alltså ta sig fram till staden. Vid den avsedda tiden (år 1581) hade skepp av den dimensionen ingen beväpning tillräckligt kraftfull för att göra meningsfull skada på stadens befästningsverk. Bombskepp med mörsare blev inte på modet förrän i slutet av 1600-talet. Inga dåtida pjäser kunde beskjuta staden från havet. Det kan mycket väl ha legat en skans vid flodens mynning (Hungerborg), där flottenheter kan ha deltagit vid beskjutning. Så var det när svenskarna försökte nå fram med förnödenheter till sina belägrade landsmän år 1704, då ryssarna kontrollerade flodmynningen.

Tusen tack Strömmis!

Jag blev bara lite fundersam för ett av problemen med att inta Narva när Sverige skulle ta staden var ju bron mellan Narva och Ivanograd (eller närmare bestämt bron över Narvafloden som sammanband Narva och Ivanograd). Det gick ju inte att isolera staden.

Sedan har jag läst att svenskarna lyckades bränna upp bron (efter mycket om och men), vilket indikerar att det var en träbro. Jag hade helt enkelt svårt att få ihop hur Narvafloden kunde vara så stor så att svenska flottan kunde segla upp för henne, och så liten att ryssen samtidigt kunde bygga en träbro över floden (som jag antar att båtar kunde segla under).

Antagligen är det precis som du säger att flotan deltog längre ner, och inte särskilt mycket, om ens något, i beskjutningen av staden.