Tja, läs exempelvis tidningar eller följd media varifrån jag fått siffran. Det var på tapeten då man skulle flytta ut statliga verk --- det blev aldrig av i nån större omfattning. Sen kan man väl tänka själva när riksdag, Rosenbad, alla verk och institutioner finns där
Jga tänker inte ge dig nån exakt siffra och källa eftersom jag bara är ute efter principen som är "självinlysande" som danskarna säger
ha det catshaman
Gotlands historia (1645-1932)
-
Kvaen-Jukk
- Medlem
- Inlägg: 110
- Blev medlem: 3 april 2002, 16:44
- Ort: Österbotten
Jag känner inte till Rinkeby-Svenska. Kan du förklara lite? Det enda jag känner till om Rinkeby är att en f.d. Österbottning blev rektor i en problemskola och gjorde den till en exceptionellt problemfri skola.
Österbottniska påminner lite om gutamål och jamska och endel norska dialekter i grammatik, ordböjning och ordförråd. I språkmelodin hör man släktskap med t.e.x. gammalt Pitemål, bondska.
Österbottniska påminner lite om gutamål och jamska och endel norska dialekter i grammatik, ordböjning och ordförråd. I språkmelodin hör man släktskap med t.e.x. gammalt Pitemål, bondska.
Rinkeby mm.
Tja, jag undrar ochså eftersom jag bara hört talas om Rinkebysvenskan. Men där finns många invandrare och det har gett upphov till ett blandspråk med svenskan som bas efter vad jag förstått. Nån sort svensk kreolska eller eftersom det är en gammal "engelsk by" kanske man skulle kalla det pidgin-svenska
.
Min första kontakt med dialekter var vår granne som var från västra Jylland. Hans språk låg förmodligen närmare skotskan än själländskan. Språk ska man lära som barn och för att lära främmande dialekt är det bra om man kan två "språk". Inte alla kan lära att byta dialekt eller tillägna sig språk i vuxen ålder.
.
Jag reste en del i unga år och märkte skillnaderna. Men du har rätt att i synnerhet halvt isolerade landskap har bevarat det gamla språket. Överhuvudtaget de nordiska språken är närmare basen. Jag märker det att det är lätt att hitta ord på svenska, men mycket svårare på engelska där de gamla orden försvunnit eller ersatts av latin och franska trots den angloskandinaviska perioden.
.
Vi får komma ihåg att fram till andra världskriget levde säg 80 % på landet och naturligtvis blev ordförrådet därefter. Samerna behövde 30 ord för snö.
.
Min dialekt är förvirrande för de flesta. Ibland gissar de på norrländska inbland på gotländska. Ingen gissar på Borgå-svenska där jag har mina långa a-ljud kvar. Danskarna påstår att de förstår finlandsvenska mycket lättare än rikssvenska. I västra Nyland finns ett område med sjungfande dialekt och där jag tänker på Fyn som ochså har sjungande dialekt.
.
Vi vet så lite om folkförflyttningar i forn tid. Det systematiserade skriftspråket dödar dialekterna och vi vet ej alltid om man hitta rätta bokstäverna för att spegla det ursprungliga språket. Naturligtvis har språkforskarna gjort mycket arbete och träffar antagligen rätt de flesta gångarna.
.
Även om man liksom arkeologin inbland sätter "knorr på svansen" dvs. när man inte vet drar man till med att det "barnspråk, ljudhärmande osv." Inom arkeologin brukar man ta till att kalla det okända kult eller shamanistiskt . Jag har studerat ortsnamn i keltiska Europa och då upptäcker man att allt för ofta får man säga att det inte finns nån rimlig översättning/ förklaring. Av de tidiga runtexterna kan man tolka bara en liten del. Jag låter bli att tolka om jag inte känner att det är rätt.
ha det catshaman
.
Min första kontakt med dialekter var vår granne som var från västra Jylland. Hans språk låg förmodligen närmare skotskan än själländskan. Språk ska man lära som barn och för att lära främmande dialekt är det bra om man kan två "språk". Inte alla kan lära att byta dialekt eller tillägna sig språk i vuxen ålder.
.
Jag reste en del i unga år och märkte skillnaderna. Men du har rätt att i synnerhet halvt isolerade landskap har bevarat det gamla språket. Överhuvudtaget de nordiska språken är närmare basen. Jag märker det att det är lätt att hitta ord på svenska, men mycket svårare på engelska där de gamla orden försvunnit eller ersatts av latin och franska trots den angloskandinaviska perioden.
.
Vi får komma ihåg att fram till andra världskriget levde säg 80 % på landet och naturligtvis blev ordförrådet därefter. Samerna behövde 30 ord för snö.
.
Min dialekt är förvirrande för de flesta. Ibland gissar de på norrländska inbland på gotländska. Ingen gissar på Borgå-svenska där jag har mina långa a-ljud kvar. Danskarna påstår att de förstår finlandsvenska mycket lättare än rikssvenska. I västra Nyland finns ett område med sjungfande dialekt och där jag tänker på Fyn som ochså har sjungande dialekt.
.
Vi vet så lite om folkförflyttningar i forn tid. Det systematiserade skriftspråket dödar dialekterna och vi vet ej alltid om man hitta rätta bokstäverna för att spegla det ursprungliga språket. Naturligtvis har språkforskarna gjort mycket arbete och träffar antagligen rätt de flesta gångarna.
.
Även om man liksom arkeologin inbland sätter "knorr på svansen" dvs. när man inte vet drar man till med att det "barnspråk, ljudhärmande osv." Inom arkeologin brukar man ta till att kalla det okända kult eller shamanistiskt . Jag har studerat ortsnamn i keltiska Europa och då upptäcker man att allt för ofta får man säga att det inte finns nån rimlig översättning/ förklaring. Av de tidiga runtexterna kan man tolka bara en liten del. Jag låter bli att tolka om jag inte känner att det är rätt.
ha det catshaman
-
Kvaen-Jukk
- Medlem
- Inlägg: 110
- Blev medlem: 3 april 2002, 16:44
- Ort: Österbotten
Re: Rinkeby mm.
Trevliga intressen du har. Jag är rätt intresserad av språk och dialekter själv. 
Dom flesta Österbottningar har kvar dom vikingatida diftongerna och genussystemet med han, hon, he (=den, det), för substantiv. Den mest kända dialekten i Österbotten är antagligen Närpes-svenskan med bl.a. sina isländska kv- ljud som i kva, kvem osv.
Problemet här i Österbotten är att det är svårt att få någon status för dialekterna. I officiella sammanhang används alltid standardsvenska. Därför är det få människor utanför Österbotten som hört dialekterna.
Det har gått så lång att i Närpes förbjöds eleverna att tala dialekt på lektionerna och måste istället använda standardsvenska. Det kallar jag att bryta mot de mänskliga rättigheterna att var och en har rätt till eget språk. Om jag har förstått rätt går Sverige åt motsatt håll och utreder för närvarande möjligheten att (parallellt) också undervisa på dialekt i dialektstarka områden.
En liten trevlig händelse häromdagen: Det finns både finnar och svensktalande på mitt jobb. Ofta går då konversationerna på finska. Vid ett (inofficiellt) tillfälle sjöng jag en sång på mitt modersmål Pedersöre-dialekten och alla tyckte att det var trevligt. Finnarna förstod ju ingenting vad jag sjöng, men kommentaren var att "det lät ju som norska".
Blanda inte ihop den "officiella finlandssvenskan" (TV-språket, muminspråket) med dom gamla Österbottniska dialekterna bara. Där är det nästan större skillnad än mellan svenska och norska. Finlandssvenskan i Helsingforsregionen är väldigt standardsvensk (SAOL) men med en mycket "finsk" språkmelodi och ofta nuförtiden med finska slangord. Om man är i Esbo eller Helsingfors hör man inte på ett längre avstånd än att man uppfattar orden om personen talar finska eller svenska.catshaman skrev:Min dialekt är förvirrande för de flesta. Ibland gissar de på norrländska inbland på gotländska. Ingen gissar på Borgå-svenska där jag har mina långa a-ljud kvar. Danskarna påstår att de förstår finlandsvenska mycket lättare än rikssvenska. I västra Nyland finns ett område med sjungfande dialekt och där jag tänker på Fyn som ochså har sjungande dialekt.
Dom flesta Österbottningar har kvar dom vikingatida diftongerna och genussystemet med han, hon, he (=den, det), för substantiv. Den mest kända dialekten i Österbotten är antagligen Närpes-svenskan med bl.a. sina isländska kv- ljud som i kva, kvem osv.
Problemet här i Österbotten är att det är svårt att få någon status för dialekterna. I officiella sammanhang används alltid standardsvenska. Därför är det få människor utanför Österbotten som hört dialekterna.
Det har gått så lång att i Närpes förbjöds eleverna att tala dialekt på lektionerna och måste istället använda standardsvenska. Det kallar jag att bryta mot de mänskliga rättigheterna att var och en har rätt till eget språk. Om jag har förstått rätt går Sverige åt motsatt håll och utreder för närvarande möjligheten att (parallellt) också undervisa på dialekt i dialektstarka områden.
En liten trevlig händelse häromdagen: Det finns både finnar och svensktalande på mitt jobb. Ofta går då konversationerna på finska. Vid ett (inofficiellt) tillfälle sjöng jag en sång på mitt modersmål Pedersöre-dialekten och alla tyckte att det var trevligt. Finnarna förstod ju ingenting vad jag sjöng, men kommentaren var att "det lät ju som norska".
Närpes
Jag hade några skolkamrater från Närpes bland mina bästa vänner. En del av dem såg ut i fejset som "Du ska inte tro att du är nånting"
.
Sen kan jag väl avslöja att jag ibland använder "kva ock kvem" och även "he" ... det låter som frågeord som i latinet skulle skriva med Q. Själva bokstaven Q ser ut som att man bryter (okunnighetens gräns) genom som man logiskt gör när man frågar
.
Sen vet jag väl inte så mycket om Finland i dag eftersom jag for därifrån 1963. Men jag rörde mig mycket i Lovisa och Borgå och var ung så det är väl därför dialekten fastnade med släpande a-ljud, som man nog inte finner i Hfors.
ha det catshaman
.
Min hälsning "ha det" är efter att jag studerat 2 år tillsamman med nordbagger som vi säger här på Dal
.
Sen kan jag väl avslöja att jag ibland använder "kva ock kvem" och även "he" ... det låter som frågeord som i latinet skulle skriva med Q. Själva bokstaven Q ser ut som att man bryter (okunnighetens gräns) genom som man logiskt gör när man frågar
.
Sen vet jag väl inte så mycket om Finland i dag eftersom jag for därifrån 1963. Men jag rörde mig mycket i Lovisa och Borgå och var ung så det är väl därför dialekten fastnade med släpande a-ljud, som man nog inte finner i Hfors.
ha det catshaman
.
Min hälsning "ha det" är efter att jag studerat 2 år tillsamman med nordbagger som vi säger här på Dal