Älvsnabben/Dalarö

[Psilander]

Jag har grubblat över en sak. Den svenska flottan har mer eller mindre övat i området kring Mysingen sedan 1000-talet. Ledungen lär ha samlats på för sina sjötåg vid Nämdö, därav namnet. Sjötågen till 30åriga kriget utgick därifrån mm. Men platsen saknar nästan totalt äldre infrastruktur, förutom Dalarö Skans. Visserligen låg skeppsgården och amiralitetet i Stockholm men ofta var just Älvsnabben sista anhalten i Sverige. Vasa skulle tex lastat sina knektar där innan avgick mot polen mm

Den infrastruktur (kajer mm) som finns idag kom ju dit först efter andra världskriget, trots att flottan varit där sedan mycket länge finns inga rester mer än ett och annat skeppsvrak vilket jag tycker är underligt.

[Örjan]

Ledungen lär ha samlats på för sina sjötåg vid Nämdö, därav namnet.

Var kommer den uppgiften ifrån? Nämdö anses betyda "näbblik udde" (Neffø ca 1300, næf = näbb). Det är Djurhamn på Djurö som i medeltida källor omtalas som en örlogshamn. Anledningen var att den platsen tidigt blev isfri och därmed var ett lämpligt etappmål längs färden till Stockholm där man kunde vänta medan isen smälte bort.

[Psilander]

Kah vill minnas jag såg det i Ronny Lindsjös "Marinhistoria" och fick sedan det bekräftat av en forskare som föreläste på KMÖS, jag minns dock inte hans namn. Men Nämdö skulle bedyda "platsen där skeppen samlas".

[Örjan]

Ställer mig tvekande till den tolkningen då den inte stöds av några skriftliga källor. Det finns ytterst lite fakta om ledungen men ganska många långsökta teorier som utgår från tolkningar av ortnamn. Under 1400- och 1500-talet är det iallafall Djurhamn som källorna nämner som ankringsplats för flottor med destination Stockholm.

[Örjan]

Jag har aldrig tidigare stött på den där tolkningen trots att jag bor i den kommun som Nämdö (och Djurhamn) tillhör. Följande historiska information om Nämdö är allt som jag har lyckats hitta på nätet:

Nämdös historia är ganska väldokumenterad från 1500-talet och framåt. Men att Nämdö var en ö som man besökte dessförinnan, ger namn som Knarrhamn och Bunkvik belägg för. Knarr kallades förr en viss typ av vikingaskepp och bunke var det fornnordiska namnet för lastutrymme. Flera kända personer har skrivit om Nämdöskärgården, t ex Carl Michael Bellman, August Strindberg och Evert Taube.

Den äldsta byn på Nämdö är Västerby. Men det är Östanvik som spelat den viktigaste rollen i Nämdös historia, tillsammans med kyrkorna. Idag finns både det gamla privatägda Östanvik med bebyggelse från 1700-talet och lantbruket Östanviks gård, som ägs av Skärgårdsstiftelsen. Det aktiva jordbruket håller fortfarande öns rika kulturlandskap i hävd. Kyrkan, som ligger mellan Solvik och Sand, byggdes 1876. Ryssarna brände, under sina härjningar 1719, ett kapell på Nämdö liksom övrig bebyggelse på ön.

http://www.stockholmtown.com/templates/ ... _7097.aspx

Nämdö finns omnämnt i skrift redan på 1200- talet i kung Valdemar Seirs seglingsbeskrivning över leden utmed den svenska kusten till Reval i Estland. Troligen har ön varit bebodd ännu tidigare även om säkra fornlämningar saknas.

På 1500- talet fanns åtta skattskrivna bönder i Vesterby, Vestanvich, Longvich, Rörstrand och på Mörtöön. Sätesgården Östanvik var den största gården, under vilken många av de kringliggande hemmanen lydde.

Sommaren 1719 brändes nästan hela Nämdö av ryssarna. Gamla Östanviks gård låg tidigare vid Tyska församlingens feriekoloni, men byggdes efter rysshärjningarna upp längre söder ut, där man än idag kan se 1700- talshusen med sin gamla trädgård och allé. Dagens jordbruk drivs från den nya Östanviks gård, byggd i början av 1900- talet nära Östanviks brygga.

Nämdös befolkning var som störst på 1870- talet med 321 personer i församlingen, idag bor här ca 100 året runt, sommartid flera tusen. I början av 1960- talet köpte Stockholms stad stora delar av Nämdö och Uvö, marker som sedan 1998 ägs av Skärgårdsstiftelsen.

http://www.ostanviksgard.se/namdo/

[Pewi]

Vilken intressant fråga! Nu var det ett tag sedan jag var i trakterna kring Älvsnabben och jag har inget sjökort i närheten, men vi kanske kan gissa lite, eller ställa nya frågor.

Jag antar att flottan ankrade ute på Mysingen, fjärden utanför Älvsnabben, men innanför Utö, Nåttarö mm, eller letade man sig in innanför Älvsnabben, Gubbholmen och vad de heter? Djupet borde ju ha räckt till i alla fall, om än kanske inte manöverutrymmet. Stränderna på Muskö och Älvsnabben är väl klipphällar och kullersten om jag minns rätt, så det borde ha gått att lägga till med mindre båtar ungefär som med en fritidsbåt idag, ankare i aktern och stäven emot. Inte helt praktiskt om man skall lasta proviant och manskap kanske, men funkis. Eller? Bryggor måste ha varit svåra att bygga, branta stränder och is varje vinter. Det borde ha krävt ett omfattande underhåll, så om det gick utan bryggor så kanske man kunde klara sig utan.

En annan fråga, hur fick man ut trupp och förnödenheter till Muskö, seglade man dit dem eller tog man dem landvägen? Hur är det med förläggningsmöjligheter på Muskö? Sånt borde väl ha lämnat spår? Det är ju hursomhelst ett ganska omfattande logistiskt företag. Märkligt är det hursomhelst som Psilander säger.

/P

[Psilander]

Hårsfjärden var platsen där man lastade hästar (Horsefjärden).

Ser man till de skeppsvrak som finns så ligger de som sjunkit som förtöjda i Dalaröområdet, aningens smalare och högre berg runt om kring dvs mindre vind annat när de kom ifrån Syd. Jag tor Muskö är för långt in utan platserna bör ha varit kring Kapellön, Dalarö och Berga. Själv älvsnabben fjärden är ganska liten och inpassagen rätt trång, men väl väderskyddad naturhamn.
[img]http://www.bunker.nu/Bilder/Muskö-Älvsnabben.jpg[/img].
Ankarplatsen

Ön med momumentet på skall tydligen hysa rester av ett kapell och en begravningsplats. enligt uDennasida.

Lite mer om Älvsnabben Här

[Probstner]

Tänkte precis på det som Psilander skriver om i trådens början nu under veckoslutet. Det borde ju ha funnits baracker, krogar, upplag, stallar, bryggor, kranar. Ett myller av hundratals människor som alla måste äta, sova etc. Jag har letat runt lite (inte med någon direkt systematik visserligen) i både analoga och digitala källor men inte hittat något om lämningar. Syftar närmast på perioden från Erik XIV till dess att Karlskrona byggdes. Tacksam för tips.

/ Probstner

[Lejonmod]

Från http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Om den gamla fiskekrogen på Smådalarö,
"Plats för fiskekrog, riven på 1950-talet enl. ortsbefolkning. Påplatsen är nu en villa. Vid grundgrävning för denna hittades enstor mängd kopparmynt från 1600-1800-tal, av vilka en delförvaras hos E. Löfström, Sjövik, Prnö, vilken medverkade vidarbetet. På bottnen av viken utanför platsen har hittats mängderav föremål av metall, keramik och trä, bl. a. båtrester. av vilkanågra delar ännu förvaras i sjöboden på platsen."

Hamnanläggning på Dalarö
Tjugosex meter väster om Anna Maria (SMA 6161:009) finns två stenkistor. De står helt nära varandra och är trasig i angränsningsytorna. Den ena är smal och hög medan den andra är lägre och bredare. De är båda fyllda med sten. Den större av kistorna har kättingar fastsatta på sydvästsidan. Väster om kistorna ligger en hög med timmer som liknar det kistorna är byggda av. Det är osäkert om stenkistorna och de timrade stockarna hör ihop (status 1993).

Bärgning: Lämningen upptäcktes av Erik Enström, som beskrev den som en jättelik träkonstruktion. Man har ibland velat tolka konstruktionen som resterna av ett belägringstorn, se "muntlig tradition". Träkonstruktionen har ibland satts i samband med en försvarsanläggning och ett belägringstorn som skall ha uppförts på platsen mot slutet av 1300-talet.

[Probstner]

Tack, det var ju en del.

/ Probstner