Lutzen: Svensk seger eller förlust? Säg din mening om slaget

Ståhlhandske · Inlägg av **Ståhlhandske** » 24 januari 2007, 12:35

Det finns väldigt delade uppfattningar om hur slaget om Lutzen den 16 november 1632 egentligen slutade. Det blodiga slaget mellan imperalister under Wallenstein och protestantiska styrkor under Gustav Adolf höll på mellan kl 10.00 på morgonen till ungefär 17.30 på eftermiddagen då det började skymma. Men under den tiden drabbade de två sidornas styrkor samman i en av trettioåriga krigets mest ursiniga och meningslösa slag. Ni kanske undrar varför jag säger så, men jag kan stödja den uppfattningen på många grunder. T.ex. var årstiden inte den rätta då de kalla novemberregnen drog fram över Tyskland för att göra vägarna oanvändbara och göra soldat-lägren mer fruktansvärda en de var innan, där redan sjukdomar grasserade. Och efter ett långt år av strider och marscher kunde äntligen soldaterna se fram emot att vinterkvarter skulle förberedas, och en till strid efter ett långt och hårt år gjorde många veteraner bittra. Wallenstein som stod utanför Leipzig hade inte räknat med mer stridigheter det året och hade börjat spridigt ut sin armè i olika vinterkvarter däribland sent ut 1/3 av sin armè med general Papenheim för att brandskatta olika orter runt om Leipzig. Wallenstein som hade börjat gräva ner sina rötter i kornboden Saxen (en av Gustav Adolfs allierade) där han kunde föda sin armè hela året, och såg fram emot en lugn vinter. Men allt ändrades när Gustav Adolf började sin drastiska marsch från Nurnberg i syd-väst Tyskland som han hade dragit genom det och föregående år där han hade belägrat,brandskattat och plundrat många städer. Och den svenske kungen ville absolut inte lämna Saxen åt fienden då den var rik på proviant och var också den svenska vägen som ledde mot Östersjön och förbindelsen till hemlandet. När Wallenstein fick reda på att Gustav Adolf och den "svenska" armèn hade tilltryggat 600 km på 17 dagar och hade Leipzig som slutdestination blev det fart i fötterna i det imperalistiska lägret där man började samla trupper. Och precis som björnen går i ide så vilade trettioårga krigets soldaterna under vinter tills man började återuppta operationerna i början av våren. Detta gjorde nog Wallenstein och även Gustav Adolfs soldater frustrerade att de fick resa sig från de varma eldarna och bäddarna och bli fråntagna maten från sina munnar för att en en gång marschera och rida mot död och blodbad. Detta gjorde nog enligt min uppfattning att slaget blev så väldigt hatiskt och blodigt eftersom ingen av armèrna ville retirera för att lämna landet som var fullt av proviant och goda vinterkvarter.
Det här blir en av mina stödjepunkter för att jag tycker att slaget var meningslöst. Sen var armèrna som ställde mot varandra i speciellt stora för ett decesivt avgörande där den svenska armèn räknade 16,000 man och den imperalistiska 21,000 man, och om man räknar med att under Breitenfeldt 1631 då Gustav Adolfs var relativ nybörjare på den tyska krigsskådeplatsen den svenska armèn räknade 27,000 man och den katolska ligans trupper då under Tilly räknade 35,0000. Detta var punkterna jag stöder mitt mening på om att slaget var meningslöst. Sen säger nog många om man inte hade engagerat den imperialistiska armèn hade Saxens kornbodar tömts av katolska munnar istället för svenska, och man hade även riskerat att bli avskurna av sina förbindelser till hemlandet. Vem har rätt ingen vet.

Men detta var inte det vi skulle diskuter utan det var bara min egen mening. Det vi skulle diskuter var om Lutzen var en svensk eller imperalistisk seger? Jag vet redan mitt eget svar men jag är intresserade i er andras meningar och tycken om slaget och dess utgång.

Under tiden ni tänker på erat svar om slagets vinnare och utgång så
kan ni titta på den svenska respektive imperialistiska "Oder-of-Battle"
tagen från Richard Brzezinski bok om slaget om Lutzen (Osprey Publishing).

DEN SVENSKA ARMÈN *= Dessa förband med en stjärna är tyska värvade eller frivilliga trupper.

Första Befälhavare: Kung Gustav II Adolf

Andra Befälhavare: Greve Bernhard av Sachsen-Weimar

Tredje Befälhavare: Generalmajor av Armèn Dodo zu Innhausen und Knyphausen

HÖGRA KAVALLERI FLYGELN: Överste Torsten Ståhlhandske (Kung Gustav II Adolf)

Första Träffen: Överste Torsten Ståhlhandske
Smålands Regemente
Östgöta Regemente
Uppland Regemente
Södermanland Regemente
Västgöta Regemente
Finska Regementena
Eberstein avkommenderade muskterare*

Andra Träffen: Överste Claus Conrad zorn von Bulach
Georg von Urslar`s Regemente*
Rostein`s Hessiska Regemente*
Kurt von Dalwigk Hessiska Regemente*
Franz von Dalwigk Hessiska Regemente*
Thilo Albrecht von Urslar`s Regemente*
Beckermann`s Regemente*
Bulach`s Regemente*
Goldsteins Regemente*
Greve Wilhelm av Sachsen-Weimar Regemente*

INFANTERI CENTERN: Generalmajor av Armèn Dodo zu Innhausen und Knyphausen

Första Träffen: Generallöjtnant Greve Nils Brahe av Visingsborg
Svenska Brigaden
Gula (Gardes) Brigaden
Blåa Brigaden*
Bernards Gröna Brigad*
Första träffens reserv: Hendersons avkommenderade musketerare*

Andra Träffen: Generalmajor av Armèn Dodo zu Innhausen und Knyphausen
Greve Wilhelm av Sachsen-Weimar`s Brigad*
Knyphausen`s Brigad*
Thurn`s Brigaad*
Mittzlaff`s Brigad*
Andra träffens reserv: Öhm`s (Kavalleri) Regement*
+ 200-300 franska och schwieziska dragoner

VÄNSTRA KAVALLERI FLYGELN: Greve Bernhard av Sachsen-Weimar

Första Träffen: Greve Bernhard av Sachsen-Weimar
Greve Bernhard av Sachsen-Weimar Regemente*
Carberg`s Regemente*
Kurländska Regemente*
Livländska Regemente*
Courville`s Regemente*
Gersdorf avkommenderade muskterare*

Andra Träffen: Greve Ernst av Sachsen-Weimar
Hofkirchen`s Saxiska Regemente*
Prinsen Ernst av Anhalt`s Saxiska Regemente*
Löwenstein`s Regemente*
Brandstein`s Saxiska Regemente*
Steinbach`s Saxiska Regemente*

Fält Artilleriet: Major Joen Persson-Jernläd

DEN IMPERIALISTISKA ARMÈN

Första Befälhavare: General av den Kejserliga Armèn Grev Albrecht Wentzel Eusebius Wallenstein av Freidland ochMecklenburg

Andra Befälhavare: Fältmarskalk Heinrich Holk

Tredje Befälhavare: General-Wachtmeister Rudolf Freiherr von Colloredo-Melsen

WALLENSTEINS 2/3 AV DEN IMPERIALISTISKA ARMÈN

Infanteri Regementen
Baden Regemente
Fredrich Breuner`s Regemente
GenFZMBreuner`s Regemente
Jung-Breuner` Regemente
Colloredo`s Regemente
Comargo`s Regemente
Graf von Grana Regemente
Kehraus Regemente
Reinach Regemente
Alt-Sachsen Regemente
Wallenstein`s Leib-Regemente

Kyrassiär Regementen
Desfour`s Regemente
von Götz`s Regemente
Piccolomini`s Regemente
Holk`s Regemente
Lohe`s Regemente
Alt-Trcka`s Regemente

Harquebusiär Regementen
Drost`s Regemente
Gosschutz`s Regemente
Hagen`s Regemente
Leuterheim`s Regemente
Loyers Regemente
Westfahlen`s Regemente
Westrumbs`s Regemente

Kroatiska Regementen
Isolanos`s Kroatiska Regemente
von Beygott Kroatiska Regemente
Rèvay Kroatiska Regemente

PAPPENHEIMS 1/3 AV DEN IMPERIALISTISKA ARMÈN

Pappenheim`s Kavalleri
Bönninghausen`s Harquebusiär Regemente
Sparr`s Kyrassiär Regemente
Lamboy`s Harquebusiär Regemente
Tontinelli`s Kyrassiär Regemente
Merode`s Dragon Regemente
Pappenheim`s Dragon Regemente
Pappenheims Rennfahne Lieb-Kompani
+ 500-800 kroatiska och polska irregulära ryttare

Pappenheim`s Infanteri
Gil de Heas Regemente
Goltz Regemente
Moriamez-Pallant`s Regemente
Pallant`s Regemente
Wurzburg Regemente

Tack så mycket för mig! /Gustav Fils alias. Ståhlhandske

Rosenhane · Inlägg av **Rosenhane** » 24 januari 2007, 19:57

Jag tycker nog att man kan säga att slaget var oavgjort, för ingen flydde och kriget tog inte slut iochmed slaget. Kan jämföras med slaget vid Eylau 1806. Det var också ett slag där ingeting igentligen uppnåddes.

Ståhlhandske · Inlägg av **Ståhlhandske** » 24 januari 2007, 20:15

Wallenstein samlade ihop sina kvarvarande trupper och tillsammans Fältmarskalk Gallas trupper som hade slagit läger vid Grimma 15 km öster om Lützen så började de två befälhavarna återtåget mot Böhmen. Så man kan säga att de imperialistiska styrkorna flydde fältet och lämnade Saxen åt svenskarna, det gjorde en taktisk seger till ett strategiskt nederlag när Wallenstein också lämnade halva sin tross, ammunition och alla hans kanoner.

blom109 · Inlägg av **blom109** » 27 januari 2007, 12:13

En lite svensk seger var det i Lützen.
Detta för att Wallenstein med övriga var tvungna att dra sig mot Böhmen och de fästen som de hade, föll innan årets slut. Samt det var troligen ett nederlag för Wallensteins patos.

Den största förlusten för Sverige var att kungen dog.

Ps Fältartilleriet Jernlod skall det vara Ds

Mvh Blom

Rosenhane · Inlägg av **Rosenhane** » 27 januari 2007, 23:24

ja! wallenstein blev väll avskedad inte så långt efter slaget och mördad inte så kort efter det.

Ståhlhandske · Inlägg av **Ståhlhandske** » 28 januari 2007, 11:26

Yes, det är korrekt. Han blev för ärelysten av all pengar och makt han hade, så han gick nog lite för långt.

Rosenhane · Inlägg av **Rosenhane** » 28 januari 2007, 12:03

Men man måste säga att han var en skiklig fältherre.

Ståhlhandske · Inlägg av **Ståhlhandske** » 28 januari 2007, 14:20

Jag absolut, han använde sina stora landegendomar och egna pengar för att bygga upp en kejserlig armè från ingenting.

Ståhlhandske · Inlägg av **Ståhlhandske** » 29 januari 2007, 18:25

Kom igen nu, jag skulle gärna dra gång en disskution om en av Sveriges mest kända slag så dra fingrarna över tangentbordet och skriv ner din mening.

Viktor Larsson · Inlägg av **Viktor Larsson** » 29 januari 2007, 22:35

Jag håller med blom109 om att slaget var en liten svensk seger, man lyckades ju få bort den kejserliga armén från slagfältet. Dock kanske det var en mer hur ska man uttrycka sig, psykologisk seger för den kejserliga armén i och med att den svenska Kungen blev dödad.
Håller precis på med att skriva mitt projektarbete om Sveriges stormaktstid så jag hade tänkt att läsa på lite mer om just det här slaget och kommer tillbaka efter det.

Ståhlhandske · Inlägg av **Ståhlhandske** » 30 januari 2007, 07:01

Tack så mkt Viktor!