Vad kostade ett linjeskepp?

[Strömmis]

Hur stor investering var det att bygga ett linjeskepp? Runt Östersjön under 1600-talet var det väl bara Danmark och Sverige som satsade på större örlogsflottor (förutom en tidsbegränsad Kurländsk satsning). Det verkade vara en dyr affär. Regalskeppet Wasa skall ha kostat staten 40 000 rdl (1 rdl = 2 d sm ?) och det var ett 64 kanoners skepp år 1628. Vad kan ett sånt monster som Konung Karl på över 100 kanoner år 1697 ha kostat? Varför fortsatte man att prioriterade liknande skeppsbyggen under tider av sämre finanser (från 1697) och krig (från 1700) då danska flottan redan mer än väl matchades i storlek och man hade förbund med sjömakterna samt redan hade fullt upp med att finansiera underhållet av den befintliga flottan? Sitter ni inne med några andra prisuppskattningar så dela gärna med er.

[Gutekrigaren]

I "Regalskeppet Kronan" från 80-talet nämns att Kronan motsvarade att Sverige utvecklade och byggde ett atomdrivet hangarfartyg.

Mvh Petter

[Ben]

Hur stor investering var det att bygga ett linjeskepp? Runt Östersjön under 1600-talet var det väl bara Danmark och Sverige som satsade på större örlogsflottor (förutom en tidsbegränsad Kurländsk satsning). Det verkade vara en dyr affär. Regalskeppet Wasa skall ha kostat staten 40 000 rdl (1 rdl = 2 d sm ?) och det var ett 64 kanoners skepp år 1628. Vad kan ett sånt monster som Konung Karl på över 100 kanoner år 1697 ha kostat? Varför fortsatte man att prioriterade liknande skeppsbyggen under tider av sämre finanser (från 1697) och krig (från 1700) då danska flottan redan mer än väl matchades i storlek och man hade förbund med sjömakterna samt redan hade fullt upp med att finansiera underhållet av den befintliga flottan? Sitter ni inne med några andra prisuppskattningar så dela gärna med er.

Problemet var väl att det var helt nödvändigt för Sverige att ha en stark flotta. Sedan kunde man inte sluta bygga vid något givet tillfälle eftersom ju befintliga fartyg åldrades, förliste, sänktes eller förlorades på annat sätt. Det förbund man hade med sjömakterna hade egentligen ingen betydelse i praktiken och det var heller inte det som gjorde att sjömakterna sände fartyg till Öresund 1700. Det gjorde man istället som garantimakter för fördraget i Altona, vilket garanterade hertigen av Holsteins ställning. Sverige hade bara egen kraft att lita till och att kontrollera förbindelselederna till hamnarna i Baltikum och Tyskland var helt nödvändigt. Just Konung Karl får kanske rubriceras som något av ett skrytbygge, särskilt praktiskt var det inte med ett så djupgående fartyg

[Strömmis]

Håller med.
Det tog runt två år att bygga de stora linjeskeppen. Så bara där måste man ha en framförhållning.
I Tore Tängmyrs "Ostindiska kompaniet" står det att en ostindiefarare på 150 fots längd och 45 fots bredd skulle kosta ungefär 130 000 d sm (43 333 rdl) vid mitten på 1750-talet. Storleksmässigt skulle detta motsvara ett 80 kanoners linjeskepp i början av 1700-t som dock bär runt 50 fler och tyngre kanoner och har högre krav på konstruktionen. Så vad kan de ha gått lös på? Kanske 60 000 rdl. Om vi tar året 1699 så skulle denna utgift motsvara 58% av statens disponibla behållning efter att de fasta utgifterna betalats. Dessutom var kronans kredit så dålig inför stora nordiska kriget efter att avskrivit skulder på 12 miljoner riksdaler under 1680 och 1690-talet, varför återhållsamhet i sådana utgifter borde varit utomordentligt viktiga för att ha handlingsutrymme med befintliga stridskrafter.

Någon som har någon faktisk siffra på kostnad för ett linjeskepp?

PS: glöm min "1 rdl = 2 d sm" omvandling 1628 i mitt första inlägg här, det är helt fel.

[Strömmis]

Utöver byggnadskostnaden och beväpningen för skeppet så tillkommer värvningskostnaden för besättningen. Är jag helt ute och cyklar om jag jämför denna totala kostnad för ett 80 kanoners skepp med uppsättandet av ett helt kavalleriregemente eller kanske tre infanteriregementen? Sen kommer underhåll och driftkostnader in vilket kanske förskjuter kalkylen något åt flottans favör.

[Kapten_Gars]

Fast båtsmännen var ju indelt och inte värvade, http://www.algonet.se/~hogman/slbatsman.htm

[Strömmis]

En detalj du påpekar iofs. Men alla matroser var inte indelta. Om hela flottan skulle sättas i stridbart skick saknades i regel manskap, som i februari 1700 saknades 4000 matroser. Dessa skulle värvas, men man lyckades bara skrapa ihop 1500. Under år 1700 kostade dessa över 100 000 d sm jämfört med 40 000 d sm i drift för ett vanligt infanteriregemente. Om du utökar flottan med ett skepp måste du även utöka manskapet, ett 80 kanoners skepp ska helst ha ca 500 båtsmän och 100 soldater.

[Ben]

Den kommission som i början av 1720-talet bl.a. arbetade med en flottplan lade fram ett nybyggnadsprogram som beräknades kosta 2 638 000 daler silvermynt. Man byggde sina beräkningar på 1696 års stat, men hade ökat kostnaderna för byggandet av olika fartygstyper med 50 procent.

Konkret innebar detta att man antog att ett 70-kanonersskepp skulle kosta 120 000 daler smt, ett 60-kanonersskepp 100 000 daler smt, ett 50-kanonersskepp 65 000 daler smt och en fregatt 34 000 daler smt. Siffor som visade sig vara grovt underskattade, se Karlskronavarvets historia I, s. 68

[Strömmis]

Intressanta siffror.
Den 50%-iga ökningen jämfört med 1696 kanske bara har att göra med att det sedan 1719 gick tre daler silvermynt på riksdalern istället för två. Det skulle innebära 40 000 rdl för ett 70 kanoners skepp. Alltså lika mycket som för Wasa, inte så mycket hade ändrat på sig på 68 år. Då var min gissning på 60 000 rdl för ett 80 kanonare för mycket.
Men du säger att det visade sig var grovt underskattade siffror på 1720-t. Hur pass fel var de och varför vart det dyrare? Men 1696 ska de alltså ha stämt.

[Ben]

Underskattningen ska ha berott på penningvärdets fall, enl. Häggman, J., Studier i frihetstidens försvarspolitik, s. 109.

[Ben]

1731 sjösattes linjeskeppet Friheten med 60 kanoner, det kostade 79 851 daler smt och 11 1/6 öre.

Efter byggnationer på 1740-talet beräknades att ett 50-kanonersskepp byggt i Karlskrona kostade 76 812 daler smt och en 40-kanoners fregatt 46 187 daler smt.

[Strömmis]

Friheten, bra då har vi en specifik produkt prissatt. Nu börjar jag få en ganska hyffsad uppfattning om värdet.
Det kanske är mer komplicerat än vad man först kan tro att jämföra skepp och priser mellan olika perioder. Utvecklingen tvingade upp kanonernas kaliber och för att kunna bära dessa ökades skeppens dimensioner för samma antal kanoner. Så kostnaden för ett skepp på 1690-t jämfört med 1740-t kanske skiljer sig åt pga. av detta. Dessutom har vi ju det skiftande värdet av betalningsmedlet och byggnadsmaterialen samt skillnader i dekorationernas omfattning. Friheten verkar hur som helst vara en mycket bra affär för amiralitetskollegiet.

[Stefan]

Grundfrågan är mycket bra.
Det finns en inriktning inom historieforskningen - militärforskninge, de som talar om den militära revolutionen. Den definieras lite olika av olika forskare, men gemensamt är iaf greppet att man tittar mycket på utveckling av militärteknologi - hur och varför bakom - hellre än en massa årtal, kunganamn, slag och bröllop. Typ.

Nåväl. En huvudtanke i den inriktningen är att militärteknikens och teknologins utveckling är förnamnet. Efternamnet är statens utveckling. Iom att vapnen tenderade hela tiden att vara dyrare och mera komplicerade - och krävde större och större resurser att skaffa in dem och organisera. Ett slags dubbel kapplöpning om man så vill - som då går i en spiral.

Nåväl. Ett utav exemplen på storartad utveckling inom militärtekniken är just linjeskeppen = stora segelbara batterplattformar. Oerhört effektiva på sitt sätt, men också mycket resurskrävande - och krävde närapå en effektiv stat bakom sig - vilket givetvis satte tryck på staten att utveckla sig...

[Kurt Lundgren]

I min bok Stora Cronan finns alla penninguppgifter om skeppsbyggandet, så nära det nu går att komma. Detta var under adelsväldets höjpunkt då landet var helt utplundrat av Christinas gunstlingar och försvaret ett rent skämt, som nu. Holmamiralen Klerk fick på 1660-talet uppgiften att åstadkomma en beräkning på skeppsbyggandet, men han misslyckades eftersom alla papperen på Skeppsholmen var i en enda röra och "allt hopablandat med varannat".

I skeppsbyggnadsprogrammet, som finaniserades av landskapen, beräknades det dyraste skeppet till 40 000 riksdaler, sidan 13 i min bok.

Kostnaden för skeppet var emellertid ett helt annat när det var färdigutrustat eftersom det då bar kanoner, och kanoner var i brons, som till största delen består av koppar, och då vi på den tiden hade kopparmyntfot var det alltså reda penningar som drogs ombord i form av kanoner.

Fullt utrustat med artilleri och allt tror jag att ett skepp kostade ca 100 000 riksdaler silvermynt, till exempel Cronan och Swärdet. Eftersom statsbudgeten vid denna tid höll sig runt 3 miljoner daler smt så förstår man vilken väldig ekonomisk ansträngning ett skepp var, och vilken katastrof när det sjönk, med kanonerna !

En arbetslön var 2 öre smt om dagen, knappt, när det inte var tvångsarbete för bara uppehället. Byggde Stora Cronan på Skeppsholmen gjorde bl a tvångsrekryterade öländska båtsmän, som ofta rymde och tredskades, rena hungerupplopp, faktiskt.

Skeppsbyggarna Sheldon, Turner, Day, Simonsson fick sällan betalt och lamenterade däröver jämnt.

Kurt Lundgren
http://kurtlundgrfen.webblogg.se
mejl : kurt_lundgren2000@yahoo.se

[gunship]

har för mig att jag läste några siffror i den lysande boken "SKEPPET" hur mycket det kostade, minns dock bara svagt att skeppet "Soverign Of The Seas" kostade 60 000 pund, världens rikast dekorerade skepp.

kan vara så att ett vanligt skepp kostade 30 000 pund men det är bara taget ur tomma intet