Sockrets historia

[Donkeyman]

Jag skall också bidra lite till sockrets historia. Det gäller transporter av sockerbetor. Har bara tid att ta det ur minnet just nu så någon annan kanske kan komplettera med tider och platser.

I Södra Sverige var det långt in i modern tid ett stort och välutvecklat transportnät för järnvägstransporter av sockerbetor. Specialiserade lastplatser fanns i massor över hela området. Ett av de ledande sockerbruken befann sig på södra Öland (Degerhamn eller Mörbylånga minns inte vilket). Hit gick det faktiskt järnvägsfärja från fastlandet vid Bergkvara.

Men tågtransporter är inte mitt fackområde. Däremot var det också så att sockerbetor var en viktig odling i olika skärgårdar. Speciellt i Åbolands skärgård. Transport av betor till sockerbruken sysselsatte - och sysselsätter än i dag - ett antal mindre fartyg. Och då snackar vi om sådant som jag jobbar med.

Problemet med betor är bara att det är en väldigt farlig last. När man lastar betor rätt ned genom lastluckan rinner de inte ut av sig självt och fyller ut lastrummet. Tvärtom av naturen bildar de en pyramid med spetsen under luckan. Lasten måste alltså trimmas ut manuellt vilket är ett dj****a jobb. Men å andra sidan. Är det vackert väder så är det frestande att bara segla. Det kan ju inte hända något på en liten kort resa inomskärs.........

Dess värre kan det just det. Genom årens lopp har massor av båtar slagit runt med last av sockerbetor. Har man slarvat med lastningen och något händer som gör att man kränger över åt ena hållet riskerar man att hela pyramiden rasar ned på den sidan - och då slår båten runt på noll komma niks. För betorna är ju ganska tunga så tyngdpunkten förskjuts momentant. Det har alltså skett otaliga sådana haverier även under modern tid.

[Donkeyman]

Jag har kikat lite mer på sockrets transportlogistik.

Det var så att det fanns en tågfärja, som gick mellan Bergkvara och Mörbylånga med sockerbetlastade järnvägsvagnar. Egentligen var det ett lite märkligt trafikupplägg. Färjan hette "Betula" och den hade järnvägsspår med vanligt normalspår 1435 mm.

På Öland hade man spårvidden 891 mm. Alltså lade man treskenspår från färjeläget och upp till sockerbruket.

I Bergkvara var det å andra sidan 1067 mm spårvidd. Detta eftersom Blekinge och Småland hade ett stort järnvägsnät med den spårvidden. Alltså hade man en liten normalspårsbangård nere vid färjeläget. Men samtidigt var det så att mycket av sockerbetorna lastades på järnvägsvagn till exempel nere i Skåne där man hade 1435. Dessa vagnar måste då ställas på överföringsvagn för att kunna passera det Småländska 1067-nätet på sin väg till tågfärjan.......... Man var inte rädd för besvär på den tiden.

Färjan "Betula" användes som tågfärja Helsingborg - Helsingør under den tid av året som betkampanjen inte pågick. Sista året i trafik med betor var 1958. Men den skall inte förväxlas med en senare "Betula", som byggdes som en syster i en serie av tre färjor i början av 60-talet. Den gamla "Betula" döptes först om till "Betula 1" men den utrangerades ganska snart.

[Stefan Lundgren]

För en liten litterärt utvikning på vad Donkeyman skrev så har det dels skrivit böcker och dels så finns det ett dokument på http://www.ra.se om förhållandet i sydligaste länen(OBS gamla länsindelningen). Industrilok i Malmöhus och Kristianstads län finns fortfarande kvar, antingen kan man kika på dem via http://www.sjk.se eller http://www.stenvall.se

Stefan

[Lmfpeb]

Hej,
I Helsingfors (Finland ) finns det nämnt i historien att sockerframställning flyttades ut från centrum ( runt nuvarande Senatstorget ) till Tölöviken pga delvis brandrisken men främst pga stanken av koblod år 1819. Detta koblod behövdes i sockerproduktionen i massor så man t.o.m. importerade denna vara från St.Petersburg ( Ryssland ) och förvarade blodtunnorna i olika förråd och magasin med påföljd av lukt och delvis föruttnelse.
Min fråga är: vad använde man blodet till i dåvarande sockerprocessen ?
BH. Peter

[cats]

Blod har använts historiskt i samband med sockerraffinering, särskilt under 1800-talet. I sockertillverkningsprocessen användes animaliskt blod, ofta från boskap, för att rena råsockret från föroreningar. Blodet användes för att avlägsna orenheter eftersom blodproteiner kunde bindas till partiklar och färgämnen i råsockerlösningen, vilket gjorde det lättare att filtrera bort dem och producera ett klarare och renare socker.

Blodets användning i sockerproduktionen minskade gradvis i takt med att ny teknik och nya reningsmetoder utvecklades, till exempel användningen av benkol (benaska) och andra filtreringsmetoder. Idag används inte blod i sockerframställning, utan moderna raffineringsprocesser och filtermaterial används för att uppnå hög renhet utan animaliska produkter.

[Hans]

Välkommen Lmfpeb.

Jag kan inget om ämnet men jag är hyfsad med google, här kanske svaret finns:

I've written before about the boom in the demand for bones, including, possibly, those of soldiers buried in Napoleonic battlefields, caused by the development of sugar production.

The demand for blood was linked to this. Sugar refining needs a filtering agent to obtain nice, white sugar, and it was discovered in the early 19th century that bone char, a product obtained by calcinating bones, was a very efficient discolouring agent, better than plant char or other materials tested so far, like lime. However, bone char is preferably not used alone: it requires a coagulating agent. This is where blood became extremely useful: good filtration typically combined the application of blood (fresh or dried) and bone char. An alternative was eggs, but they were more expensive and rarely used for that reason (6 to 8 eggs were equivalent to 1 liter of blood). And there was an added benefit: the byproduct of the sugar refining, a rich mixture of minerals and protein, could be used as fertilizer (the filtration byproduct could contain up to 22% dry blood). The chemistry manual of Payen and Vincent (1877) gives the "recipe": 5200 kg of raw sugar required 1750 kg of water at 50°C, 104 kg of bone char, and 52 kg of fresh blood (Payen, 1877). The main problem with fresh blood was its poor shelf life so it sometimes had to be dried at low temperature and/or mixed with powdered bone char, as was done in Russia (Walkhoff, 1871).

As a result, by the mid-19th century, not only there was a complex recycling chain where bones (and blood) collected from butchers and slaughterhouses were processed to be used by a wide range of industries (including the nascent chemical industry: making bone char produced ammonia salt) but there was also an international trade in such products (which led to bone traders allegedly scouring Napoleonic battlefields for cheaper bones).

This answer is a little short, and certainly more could be said about the specifics of the bones/bone char/blood/sugar economy in Great Britain, as my data and examples are mostly from France or at least from continental Europe.

Sources

Barles, Sabine. L’invention des déchets urbains: France, 1790-1970. Editions Champ Vallon, 2005. https://books.google.com/books?id=VzDX4oalz5sC&pg=PA46.

Payen, Anselme, and Camille Vincent. Précis de chimie industrielle. Tome 2. Paris: Librairie Hachette et Cie, 1877. https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k91889v.

Walkhoff, Louis. Traité complet de fabrication et raffinage du sucre de betteraves. Tome 2. Paris: F. Savy, 1871. https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k9614592r.

https://www.reddit.com/r/AskHistorians/ ... victorian/

Lite mer om socker på svenska:
https://lup.lub.lu.se/luur/download?fun ... Id=1613907

MVH

Hans

Edit: cats hann före, men svaren verkar vara lika.

[koroshiya]

Hälsar också välkommen.

Användes också som klarmedel för att få ickegrumligt öl. Veganer kan därför vara fundersamma, och kanske ännu mer med vin, där den enda ingrediensen verkar vara sulfiter.

Klarskinn fungerar nog likadant, och ett fiskgelatin används fortfarande för viss öl. På en fiskesajt tycktes de tro att skinnet fungerade som ett filter, som man hällde kaffe igenom.

[von Adler]

Vad gäller socker så var det oerhört profitabelt. Har läst att 1630 stod Barbados för 50% av den engelska statens skatteinkomster (Wales och England stor tillsammans för resten - Skottland var sin egen enhet).

[koroshiya]

Om UK hade haft ett val mellan 13 kolonier, eller sockeröar, hade de valt socker direkt.

Här är Haiti.

https://en.wikipedia.org/wiki/Haiti#Fre ... 80%931804)

...generating 40% of France’s foreign trade and doubling the wealth generation of all of England’s colonies, combined.

https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Haiti

By the 1780s, Saint-Domingue produced about 40 percent of all the sugar and 60 percent of all the coffee consumed in Europe. This single colony, roughly the size of Hawaii or Belgium, produced more sugar and coffee than all of Britain's West Indian colonies combined.

Mycket lukrativt.

Min gissning är att sockerröret kom dit från Afrika och Medelhavet. Portugal odlade socker på Kap Verde under 1500-talet.

Och sockerrör är fortfarande en av de viktigaste plantorna.

[von Adler]

Araberna tof med sockerrör till Europa och odlade dem i Irak, Egypten och på Cypern och Kreta, något som östromarna, venetianarna och osmanerna fortsatte.