Bruk av pik under stora nordiska kriget

[jofredes]

Enligt länken nedan så slutade svenska armén att använda pik betydligt tidigare än vad jag tidigare trott.
http://www.strelets-r.com/Set021/Intro.html
Some readers may be surprised that no pike men were included in the set. Indeed regulations required every third infantryman to be armed with a long pike of up to 5 meters in length. However the turn of the XVIII century was the time when pikes were at last phased out of military service. The reason for that was the bayonet as mentioned above, which in a moment turned a musketeer into a pike man. There was an order of Charles XII to arm pike men who broke their pikes in battle with muskets. An even better known fact is that the list of the trophy arms taken from the Swedes at Poltava (which was written in great detail to the extent that it enumerated taken shovels and pickaxes), though including thousands of muskets, spontons, swords and other arms, has not a single pike in it!

[Scipio]

Vad jag känner till så gällde användandet av pik hela Stornordiska kriget ut.

Angående Poltava så hade den Svenska armén pik när dom tågade in i Ryssland, men pga. att det var den kallaste vintern väldigt länge så brändes en stor del av pikarna upp av soldaterna för värmens skull.

[jofredes]

Pikarna togs väl annars ur bruk först på 1730-talet.

[Kapten_Gars]

Texten kommer ifrån okunniga personer som drar väldigt stora slutsatser på väldigt lite material. Det skulle vara intressant att se när sagda order ifrån Karl XII är utfärdad osv, En ev. pikbrist vid Poltava har redan förklarats.

Användningen av pik varierade beroende på i vilket rkigsområdet och vilken tidpunkt i kriget man befinner sig. De regementen som låg som garnisioner i Tyskland, Livland mfl ombeväpande sina pikenerare till musketörer rätt tidigt under kriget eller hade aldrig haft några pikenerarer från början. När de indelta svenska regementena sattes upp i hast 1709-1710 för att möta den danska invasionen så var det brist på pikar så flera regementen blev helt och hållet beväpnadfe med musköter.
Inför Stenbocks landstigning i Tyskland 1711-1712 så ombeväpnades flera av de regmentena så de fick sina reglementsenliga pikar.
Vid Gadebusch 1712 så ösregnade det delvis under slaget och svenska svärd och pikar ställdes mot danska bajonetter. De danska elitasoldaterna i Grenaderkorpset fördrevs från byn Wakenstädt i en strid där de svenska pikarna fällde avgörandet.

Så bruket av pikar varierade beronde på resurser och uppgift

[Ravn]

När de indelta svenska regementena sattes upp i hast 1709-1710 för att möta den danska invasionen så var det brist på pikar så flera regementen blev helt och hållet beväpnadfe med musköter.

Jag har också för mig att jag läst någonstans att regementena i finland oftast bara hade musköter pga brist på pikar.

Det här får mig att undra hur det kunde vara brist på pikar men inte musköter? Pikar boder ju ha varit både enklare och billigare att tillverka.

[Kapten_Gars]

Pikar tar upp en massa plats när man lagrar dom vilket gjorde att man sällan hade färdiga pikar "i lager", istället så fanns det stora lager med pikspetsar. När nya pikar behövdes så satte man helt enkelt igång att tillverka skaften vilket är en mer krävade och kostsam process än man först kan tro. Det krävs rätt sorts trä och en kunnig hanterverkar för att göra en bra pik. Ovan på detta så var pikarna en form av förbruknings vara i fält, de gick åt både i strid och när soldaterna använde dem som bränsle, "tappade" dem mm.

Musköter däremot var lätta att lagra vilket gjorde att det fanns stora mängder att tillgå vid behov. De förbruakdes inte heller på samma sätt vilekt gjorde att nyproduktionen hamnade i lager istället för att dela sut på förbanden.

De lokala svenska armeerna i Finland, Tyskland, Baltikum mm var ofta i sådan underläge och slogs främst defensivt vilekt gjorde att man följde en redan etablerad praxis att ombeväpnad pikenerarna till musketörer, man fick ut mest möjliga resultat av manskapet då.

Mvh
Daniel