Jacob de la Gardie

Diskussioner kring händelser under renässansen, tidig modern tid och upplysningen.
Användarvisningsbild
SuperPalle
Medlem
Inlägg: 1532
Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
Ort: I19

Inlägg av SuperPalle » 24 september 2003, 17:48

Var det inte till och med så att Pontus de la Gardie var dansk soldat som blev tillfångatagen under 7årskriget och bytte sida? Tänk om han då visste hur inflytelserik hans släkt skulle bli i sverige.

Eder
- Palle

Nubben
Medlem
Inlägg: 100
Blev medlem: 15 oktober 2002, 09:24
Ort: Finland

Inlägg av Nubben » 24 september 2003, 19:33

Tänkte bara tillägga att jacob de la gardie fick i uppdrag av kungen att bilda en stad på den finska östkusten(Österbotten). Han kunde dock inte p.g.a. sin ögonsjukdom fullfölja detta. Däremot grundade hans fru Ebba Brahe i nådens år 1652 min hemstad Jakobstad till hans ära. Tänkte bara ge lite tilläggsfakta om Jacob. [/url]

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1591
Blev medlem: 20 februari 2003, 14:57
Ort: Gustavsberg
Kontakt:

Inlägg av Örjan » 24 september 2003, 19:57

SuperPalle skrev:Var det inte till och med så att Pontus de la Gardie var dansk soldat som blev tillfångatagen under 7årskriget och bytte sida? Tänk om han då visste hur inflytelserik hans släkt skulle bli i sverige.

Eder
- Palle
Det stämmer. När Varberg föll till svenskarna 1565 bytte han sida
Nordisk familjebok skrev:1. P o n t u s D., fältherre, friherre till Ekholmen, föddes på gården La Gardie i Languedoc 1520. Sin utbildning som krigare säges han hafva vunnit i de strider, som Frankrike på 1540- och 1550-talen förde mot den habsburgska makten. Efter freden i Chåteau-Cambré-sis (1559) gick han i dansk tjänst och användes i det krig, som 1563 utbröt mellan de nordiska rikena. Då svenskarna eröfrade Varberg (1565), föll han i svensk fångenskap och utbytte då Danmarks tjänst mot Sveriges.

Af Erik XIV lär han hafva blifvit omfattad med stort förtroende; men detta hindrade ej den franske äfventyraren att vara bland de förste, som vid upproret 1568 slöto sig till hertigarnas parti. Af Johan III belönades han 1569 med riddarvärdigheten och 1571 med Ekholmen som friherreskap. Under 1570-talet användes han i flera diplomatiska beskickningar. Den viktigaste af dessa var den, i hvilken han 1576 jämte konung Johans sekreterare Petrus Fecht sändes till Rom för att underhandla om villkoren för svenska kyrkans återförening med den katolska. Beskickningens hufvudman var Fecht; men som denne omkom under resan, måste D. ensam utföra uppdraget (se K. Hildebrand, "Johan III och Europas katolska makter", s. 260 ff.).

Det var dock ej på diplomatiens, utan på krigets fält, som han vann sina egentliga lagrar. Eedan 1574 och 1575 hade han som krigsöfverste deltagit i livländska kriget, och sedan han 1580 åter mottagit befäl som fältöfverste mot ryssarna, gaf han genom sin fältherreskicklighet kriget en ny vändning. 5 nov. 1580 intog han det fasta Keksholm, gick i början af 1581 från Viborg öfver den tillfrusna Finska viken till Ingermanland, tog fästena Wesenberg och Tolsburg (i Estland) och gick i mars s. å. åter på isen öfver till Finland. Efter ett besök i Sverige anlände han, i aug. s. å., med en betydlig krigsstyrka åter till Estland och företog därefter med lysande framgång ett nytt anfall mot Ingermanland. 6 sept. stormades Narva, och kort därpå föllo äfven Ivangorod, Jama och Koporje i hans händer. Hans företag mot Nöteborg året därpå kröntes väl ej med samma lycka; men då ryssarna 1583 funno sig föranlåtna att sluta stillestånd, behöllo svenskarna Dis eröfringar. Fältherrens förtjänster belönades med bl. a. en plats i riksrådet (1585).

I egenskap af svensk ståthållare i Livland (Estland) och Ingermanland deltog D. 1585 i underhandlingarna om förlängning af det nämnda stilleståndet. På återfärden från underhandlingsorten omkom han, genom en olyckshändelse, i Narvaån i nov. 1585. - D. blef 1580 gift med Johan III:s naturliga dotter Sofia Gyllenhjelm.
http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfbf/0041.html

Det är intressant att notera att Pontus de la Gardie gifte sig med Johan III:s illegitime dotter vilket innebär att Jacob de la Gardies var Gustav Vasas barnbarns barn.

Användarvisningsbild
SuperPalle
Medlem
Inlägg: 1532
Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
Ort: I19

Inlägg av SuperPalle » 24 september 2003, 20:20

...Och därmed så var han även kusin till sigismund och syssling till Gustav II Adolf (blir det väl?)

Eder
- Palle

Ändrat: Jag råkade skriva Gustav IV Adolf istället för Gustav II Adolf. Detta var ju självklart helt galet men felet har nu rättats. Tack för att ni sa till.
Senast redigerad av 1 SuperPalle, redigerad totalt 24 gånger.

Användarvisningsbild
Armfeldt
Medlem
Inlägg: 716
Blev medlem: 28 februari 2003, 23:45
Ort: Stockholm

Inlägg av Armfeldt » 24 september 2003, 20:28

SuperPalle skrev:...Och därmed så var han även kusin till sigismund och syssling till Gustav IV Adolf (blir det väl?)

Eder
- Palle
Gustav IV Adolf levde ju på 1700- och 1800-talet.? :idea:

Användarvisningsbild
SuperPalle
Medlem
Inlägg: 1532
Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
Ort: I19

Inlägg av SuperPalle » 24 september 2003, 20:28

Aj då, förlåt. Jag menade självklart Gustav II Adolf. :oops: :oops:

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1591
Blev medlem: 20 februari 2003, 14:57
Ort: Gustavsberg
Kontakt:

Inlägg av Örjan » 24 september 2003, 20:44

SuperPalle skrev:...Och därmed så var han även kusin till sigismund och syssling till Gustav II Adolf (blir det väl?)
.
Nej, reder man ut släktskapsförbindelserna blir Sigismund morbror till Jacob de la Gardie. Gustav II Adolf var kusin till Jacobs mamma.

Användarvisningsbild
SuperPalle
Medlem
Inlägg: 1532
Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
Ort: I19

Inlägg av SuperPalle » 24 september 2003, 21:12

hm...Nu när jag tänker så har du rätt. Som alltid. Han borde väl då vara syssling till Kristina och på något sätt släkt med Karl X Gustav. Fast dom två var ganska mycket efter hans tid.

Eder
- Palle

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1591
Blev medlem: 20 februari 2003, 14:57
Ort: Gustavsberg
Kontakt:

Inlägg av Örjan » 24 september 2003, 22:21

Eftersom Jacob de la Gardies mamma var kusin med Karl X Gustavs mamma och Kristinas pappa borde det innebära att Jacob de la Gardie var syssling till Kristina och Karl X Gustav.

Det är lätt att få huvudvärk när man ska reda ut hur olika historiska personer är släkt med varandra. Eftersom jag inte är så kunnig på avancerade släktskapsbenämningar som sysslingar sökte jag på google och hittade den här intressanta sidan: http://www.ordbruket.com/webcross/artiklar/kusin.htm

Användarvisningsbild
SuperPalle
Medlem
Inlägg: 1532
Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
Ort: I19

Inlägg av SuperPalle » 24 september 2003, 23:28

Jodu det är svårt det där. Förresten när vi endå är inne på släkten de la Gardie så var det så att Magnus Gabriel var son till Jacob?

Eder
- Palle

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1591
Blev medlem: 20 februari 2003, 14:57
Ort: Gustavsberg
Kontakt:

Inlägg av Örjan » 25 september 2003, 00:07

Magnus de la Gardie (1622-1686) var son till Jacob de la Gardie och Ebba Brahe. 1647 gifte han sig med prinsessan Maria Eufrosyna som var Karl X Gustavs syster och Kristinas kusin. Drottning Kristina lät också arrangera deras bröllop på Stockholms slott. Ätten de la Gardies band med både vasaätten och den pfalziska ätten var alltså mycket starka.

Användarvisningsbild
Armfeldt
Medlem
Inlägg: 716
Blev medlem: 28 februari 2003, 23:45
Ort: Stockholm

Inlägg av Armfeldt » 25 september 2003, 16:52

Nu ska vi se om jag förstått det hela rätt.

Var det så att polackerna skurit av vägarna till Moskva genom att ha intagit ett ställe som heter Dimitrov, men att sedan svenskarna och ryssarna gick till anfall mot de polska ställingarna så att de retirerade och därmed gjorde vägen till Moskva åtkomlig, och att de sedan intagit Moskva under Jacob de la Gardies befäl?

Det är så jag tolkar det som står i boken Svenska Slagfält.

För som du själv säger Örjan, att svenskarna intog Moskva genom att fredligt marschera in i staden, så stämmer ju det. Men det beror vad man menar med "fredlig". Vägen till Moskva var blockerad. Det krävdes ett slag för att röja bort polackerna. Sedan kunde man marschera in i Moskva utan strid.

Har jag tolkat allt rätt?
Senast redigerad av 1 Armfeldt, redigerad totalt 25 gånger.

Användarvisningsbild
SuperPalle
Medlem
Inlägg: 1532
Blev medlem: 9 oktober 2002, 17:57
Ort: I19

Inlägg av SuperPalle » 25 september 2003, 16:55

De la gardie "intog" aldrig moskva. Dock så anlende hans armé till Moskva i egenskap av allierad till en utav tronkandidaterna, den kandidat som sverige stödde och den som också hade kontroll över moskva. Han intog dock Novgorod vilken är en fin bedrift.

Eder
- Palle

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1591
Blev medlem: 20 februari 2003, 14:57
Ort: Gustavsberg
Kontakt:

Inlägg av Örjan » 25 september 2003, 17:21

Ulf Sundbergs bok "Sveriges krig 1521-1814" nämner inte något slag vid Dimitrov. Sundbergs lista på fältslagen under de la Gardies fälttåg finns på Luddes hemsida: http://hem.passagen.se/ludde81/Historia ... taget.html

Själv har jag inte den boken tillgänglig just nu så jag kan inte undersöka det närmare. På hemsidan http://www.jasinski.co.uk/wojna/conflicts/conf03.htm Skildras Polens krig mot Ryssland men jag får inte intrycket att polackerna skulle vara så djupt inne i Ryssland vid tiden för de la Gardies fälttåg.
1610-1619 War with Muscovy
After the death of Ivan the Terrible Muscovy was in turmoil with the arrival of various false Demetrius'. Significant numbers of Polish adventurers were recruited by the second false Demetrius. However the Commonwealth did not involve itself until Prince Vasili Szujski became Tsar. It was Szujski who in the 1606 coup instigated the massacre of 500 Poles in Moscow, he also signed an alliance with Sweden in February 1609 and 5,000 Swedish troops joined the Muscovite army. This was a threat that Poland could not ignore and Hetman Zolkiewski left with 13,000 troops intending to march directly on Moscow. He was however overruled by Zygmunt who wanted to besiege the powerful fortress at Smolensk. A combined 30-40,000 Muscovite-Swedish army was sent to relieve Smolensk, but they were decisively defeated by Zolkiewski's 5,000 force at Kluszyn (Klushino) (4th July 1610) and Szujski was removed by a court rebellion and the Poles moved to Moscow unopposed.

Zolkiewski entered Moscow and his conciliatory attitude enabled Zygmunt's son Wladyslaw to be elected Tsar. However Zygmunt did not feel bound by Zolkiewski's agreements with Moscow and Zolkiewski returned to Poland in October 1610 leaving a garrison in Moscow. The view of the Muscovites turned against the foreign intruders and in March 1611 they attacked the garrison and burned three quarters of the city, forcing the Poles to take refuge in the Kremlin where they endured a nineteen month siege. In June 1611 Smolensk capitulated to the Poles. But Zygmunt's poorly organised relief of the Moscow garrison failed to reach them and they were starved into surrender. The overall campaign was a failure, though the Smolensk and Seversk regions, lost since the 16th century, were regained.

Användarvisningsbild
Armfeldt
Medlem
Inlägg: 716
Blev medlem: 28 februari 2003, 23:45
Ort: Stockholm

Inlägg av Armfeldt » 25 september 2003, 17:39

Så här står det i Svenska Slagfält:

"Den svenska framstöten in i djupet av Ryssland hade samtidigt aktiverat kung Sigismund, som hösten 1609 skickade en stor polsk armé in i landet för att belägra Smolensk, på huvudvägen mot Moskva. [...]Sigismund tog kontakt med rebellerna i Tusjino och försökte intressera dem för att välja hans son Vladislav till sin nye tsar. [...] Sedan förstärkningar anlänt till Alexandrovska (där Svenskarna slagit vinterkvarter) valde de la Gardie och han ryskallierade Skopin-Sjujskij att gå till offensiv. Utsända skidpatruller rev upp polackernas underhåll. Den polske kavalleribefälhavaren Jan Piotr Sapieha tvingades retirera ur sin befästa ställning vid Dimitrov. Paniken spred sig i Tusjinolägret, som övergavs och brändes av sina invånare. Därefter låg vägen till Moskva öppen för de la Gardies och Skopin-Sjujskis trupper. Under det veckor som följde efter De la Gardies intåg i den ryska huvudstaden vilade de svenska trupperna ut...

Av det här att döma får jag uppfattningen att det var ett intagande av Moskva det handlade om. Men själva intåget i Moskva skedde utan strid, men för att kunna inta Moskva så behövdes en strid.

Så uppfattar jag det hela. Kan det stämma?

Skriv svar