Karl XII
Jo, han är skicklig. Och massmedia har verkligen gett honom tillfälle att visa sina talanger, detta var tredje gången han uppträdde i SVT.
Det där med "källorna trogen" är en av de största bluffarna i hela historien. Nu har han lyckats undvika att bli synad offentligt, jag skulle på två minuter sticka hål på den bubblan om jag bara fick chansen.
Uttalet av Poltava, ja. Vilket är det rätta uttalet, kan man undra. Är det det som brukades av svenskarna? Eller kanske det som brukades av Mazepa och hans folk? Eller är det rätta uttalet kanske det polska eller ryska?
Armavhuggningar o.dyl. - man bör vara medveten om att Brunners store auktoritet inte är några "urkällor", utan framför allt Anders Fryxells "Berättelser ur swenska historien" från 1850-talet. Att hugga av sig armen synes väl något drastiskt och inte helt riskfritt, ungefär som att bota huvudvärk med halshuggning. G. F. Axelson berättar att det 1717 förekom i Kalmar län att en del av roteringsmanskapet högg av sig fötter och händer. Som källa anförs ett brev från landshövdingen den 6 november 1717. Peter Ericsson nämner i sin avhandling ytterligare ett par referenser till självstympningar.
Den där tramsiga käpphistorien, ja. Han nämnde den redan på Bokmässan för två månader sedan. Jag har fortfarande inte sett till själva dokumentet och det har nog ingen annan heller. Granskar man det han ändå sagt finner man att Brunner båda gångerna sagt att det skedde 1869. I verkligheten var gravöppningen 1859. Vidare säger han att vittnesmålet kommer från en Klinckowström, i tjänst hos hertigen av Dalarna. Det fanns verkligen en Vilhelm Klinckowström som 1869 var i tjänst hos nämnde hertig, men det hade han inte varit 1859. Denne Klinckowström nämns heller inte bland de som var närvarande 1859. Vidare var Oscar II vare sig 1859 eller 1869 kung, det blev han först 1872. När det sedan käppen så förstår jag inte vad Brunner vill ha sagt. Enligt hans bok gick kulan in på vänster sida och det ska ha varit mord. Oscar ska ha petat med käppen på vänster sida. Alltså var hålet mindre innan han petade. Det gör förstås i sin tur mord osannolikare, ett närskott med hög anslagshastighet ger ju större skador än att skott från långt avstånd med lägre anslagshastighet. Så Brunner verkar närmast försöka vilja knäcka sin egen teori. För övrigt vill jag nog påstå att Brunners rättsmedicinska kunskaper inte är alltför stora.
Och med tanke på innehållet i boken och hans spridning av felaktiga uppgifter om arméchefen Per Sylvan har jag obefintligt förtroende för hans hantering av källmaterial.
Det där med "källorna trogen" är en av de största bluffarna i hela historien. Nu har han lyckats undvika att bli synad offentligt, jag skulle på två minuter sticka hål på den bubblan om jag bara fick chansen.
Uttalet av Poltava, ja. Vilket är det rätta uttalet, kan man undra. Är det det som brukades av svenskarna? Eller kanske det som brukades av Mazepa och hans folk? Eller är det rätta uttalet kanske det polska eller ryska?
Armavhuggningar o.dyl. - man bör vara medveten om att Brunners store auktoritet inte är några "urkällor", utan framför allt Anders Fryxells "Berättelser ur swenska historien" från 1850-talet. Att hugga av sig armen synes väl något drastiskt och inte helt riskfritt, ungefär som att bota huvudvärk med halshuggning. G. F. Axelson berättar att det 1717 förekom i Kalmar län att en del av roteringsmanskapet högg av sig fötter och händer. Som källa anförs ett brev från landshövdingen den 6 november 1717. Peter Ericsson nämner i sin avhandling ytterligare ett par referenser till självstympningar.
Den där tramsiga käpphistorien, ja. Han nämnde den redan på Bokmässan för två månader sedan. Jag har fortfarande inte sett till själva dokumentet och det har nog ingen annan heller. Granskar man det han ändå sagt finner man att Brunner båda gångerna sagt att det skedde 1869. I verkligheten var gravöppningen 1859. Vidare säger han att vittnesmålet kommer från en Klinckowström, i tjänst hos hertigen av Dalarna. Det fanns verkligen en Vilhelm Klinckowström som 1869 var i tjänst hos nämnde hertig, men det hade han inte varit 1859. Denne Klinckowström nämns heller inte bland de som var närvarande 1859. Vidare var Oscar II vare sig 1859 eller 1869 kung, det blev han först 1872. När det sedan käppen så förstår jag inte vad Brunner vill ha sagt. Enligt hans bok gick kulan in på vänster sida och det ska ha varit mord. Oscar ska ha petat med käppen på vänster sida. Alltså var hålet mindre innan han petade. Det gör förstås i sin tur mord osannolikare, ett närskott med hög anslagshastighet ger ju större skador än att skott från långt avstånd med lägre anslagshastighet. Så Brunner verkar närmast försöka vilja knäcka sin egen teori. För övrigt vill jag nog påstå att Brunners rättsmedicinska kunskaper inte är alltför stora.
Och med tanke på innehållet i boken och hans spridning av felaktiga uppgifter om arméchefen Per Sylvan har jag obefintligt förtroende för hans hantering av källmaterial.
- Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
Vet inte det, tycker mest han där avslöjar sig som en obekväm besserwisser. En sådan attityd slutade jag med i Högstadiet...map358 skrev:
Det där korta inlägget om uttalet av ortsnamnet Poltava var ett smart drag av Brunner!
Är det förresten ngn som har koll på ungefär hur många ex av Carolus Rex som sålts? Det kan väl inte vara alltför många som orkar ta sig igenom en tegelsten på 800 sidor skriven på gammelsvenska...
-
Torbjörn J
- Medlem
- Inlägg: 968
- Blev medlem: 10 november 2005, 20:48
- Ort: Göteborg
Här är en recension där man kallar boken roman, men att den har för mycket fakta och därmed lite tung att läsa...
arbetarbladet
arbetarbladet
Det är nog åtskilliga tusen exemplar. Första omgången var på 50 000 ex., och enligt uppgift ska en ny tryckas upp.Djinghis Khan skrev:Vet inte det, tycker mest han där avslöjar sig som en obekväm besserwisser. En sådan attityd slutade jag med i Högstadiet...map358 skrev:
Det där korta inlägget om uttalet av ortsnamnet Poltava var ett smart drag av Brunner!
Är det förresten ngn som har koll på ungefär hur många ex av Carolus Rex som sålts? Det kan väl inte vara alltför många som orkar ta sig igenom en tegelsten på 800 sidor skriven på gammelsvenska...
Däremot är det inte så mycket gammalsvenska, i varje fall inte om man med det menar 1700-talssvenska.
Karl XII och nazister, varför?
Hej, jag är 10 år och har precis börjat forska om Karl XII. Jag undrar varför Karl XII är en symbol för nazisterna? Han skapade ju mer fred än krig, varför hyllar de honom? 
Re: Karl XII och nazister, varför?
Därför att de som ville att Sverige skulle slåss på tyskarnas sida i Första och Andra världskrigen hade gjort Karl XII till sin symbol. Kanske främst för att han angrep Ryssland (1708-1709), något som tyskarna också gjorde. Sedan har nazisterna fortsatt att hylla Karl XII, nu mest för att de inte vet bättre.Arwen96 skrev:Hej, jag är 10 år och har precis börjat forska om Karl XII. Jag undrar varför Karl XII är en symbol för nazisterna? Han skapade ju mer fred än krig, varför hyllar de honom?
då förstår jag varför
tack för svaret om Karl XII
intressant det där med Ryssland.
Efter insidenten med änkedrottningen så ska Karl XII endast ha druckit alkohol två gånger. En gång vid kalebaliken vid Bender, då det inte fanns något vatten och konungens törst blev så stor att han drack lite vin. Sen den andra gången i ett tysktvärdshus om jag minns rätt. För att bevisa att han inte var den svenske konungen, efter att någon ska ha känt igen honom. För alla visste att Karl XII inte drack.
Fast om jag har förståt detta rätt ska det visst bara vara myt? Jag vet inte, har för mig att jag har läst det här på skalman för ett bra tag sedan.
Fast om jag har förståt detta rätt ska det visst bara vara myt? Jag vet inte, har för mig att jag har läst det här på skalman för ett bra tag sedan.
Sven Grauers analyserade räkenskaperna från de första krigsåren i några artiklar publicerade i Karolinska förbundets årsbok på 60-talet. Hans slutsats var att Karl XII drack vin, öl och dylikt. Sedan kan man då fundera över hur det kan finnas så pass många vittnesmål som upprepar detta med vatten.Per-Erik Larsson skrev:Var Karl XII nyktersist?
Läste lite i den här boken av Frans G Bengtsson att han skämdes så mycket över att ha varit berusad inför änkedrottningen i sin ungdom att han aldrig drack mer. Drack han inte under fångenskapen i Turkiet heller?
Ämnet har varit försänkt i dvala ganska länge, men följande intervju ur Hallandsposten förtjänar att läsas av fler:
"...Ernst Brunner, författare från Stockholm som på tisdag 7 februari besöker Söndrums bibliotek för att tala om romanen ”Carolus Rex”.
I mars framträder du även på Laholms stadshotell. ”Carolus Rex” kom tidigt i höstas, har du hållit många föredrag om boken?
– Jag tillhör de författare som väljer att ofta träffa min publik, jag framträder ungefär 100 gånger om året. Det är en rikedom av särskilt slag att få möta läsarna.
Du går i närkamp med verkliga personer i flera av dina böcker, du har skrivit om Edith Södergran, Bellman och nu Karl XII. Vad är det som gör att du skriver om historiska personer?
– Jag har alltid skrivit historiska texter, ”Kocksgatan” är till exempel en historisk dokumentär. Jag finner det lockande att kombinera forskning med egna livserfarenheter. Det fanns mycket skrivet om Karl XII, men samtidigt ingenting alls, det skrivna var tillrättalagt.
Boken har väckt uppståndelse.
– Ja, jag har aldrig tidigare stött på en så bred skala av reaktioner, fundamentalistiska karoliner med högeranknytning är upprörda, liksom nynazisterna som tidvis har förföljt mig.
Vad ligger bakom reaktionerna?
– Myter är svårast att ta död på. De som hyllar Karl XII inser nu att bilden av honom kommer att förändras genom min bok. Detta upprör dem, även om de ser att min bok håller för en vetenskaplig prövning. Just nu kan jag mest i landet om Karl XII och det är svårt för somliga att acceptera."
http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=119067
"...Ernst Brunner, författare från Stockholm som på tisdag 7 februari besöker Söndrums bibliotek för att tala om romanen ”Carolus Rex”.
I mars framträder du även på Laholms stadshotell. ”Carolus Rex” kom tidigt i höstas, har du hållit många föredrag om boken?
– Jag tillhör de författare som väljer att ofta träffa min publik, jag framträder ungefär 100 gånger om året. Det är en rikedom av särskilt slag att få möta läsarna.
Du går i närkamp med verkliga personer i flera av dina böcker, du har skrivit om Edith Södergran, Bellman och nu Karl XII. Vad är det som gör att du skriver om historiska personer?
– Jag har alltid skrivit historiska texter, ”Kocksgatan” är till exempel en historisk dokumentär. Jag finner det lockande att kombinera forskning med egna livserfarenheter. Det fanns mycket skrivet om Karl XII, men samtidigt ingenting alls, det skrivna var tillrättalagt.
Boken har väckt uppståndelse.
– Ja, jag har aldrig tidigare stött på en så bred skala av reaktioner, fundamentalistiska karoliner med högeranknytning är upprörda, liksom nynazisterna som tidvis har förföljt mig.
Vad ligger bakom reaktionerna?
– Myter är svårast att ta död på. De som hyllar Karl XII inser nu att bilden av honom kommer att förändras genom min bok. Detta upprör dem, även om de ser att min bok håller för en vetenskaplig prövning. Just nu kan jag mest i landet om Karl XII och det är svårt för somliga att acceptera."
http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=119067
Är han säker på att det är Karl XII han kan mest om? Jag menar han kan ju inte skilja på Gustav II Adolf och Karl X Gustav i boken...Ben skrev:Ämnet har varit försänkt i dvala ganska länge, men följande intervju ur Hallandsposten förtjänar att läsas av fler:
"...Ernst Brunner, författare från Stockholm som på tisdag 7 februari besöker Söndrums bibliotek för att tala om romanen ”Carolus Rex”.
I mars framträder du även på Laholms stadshotell. ”Carolus Rex” kom tidigt i höstas, har du hållit många föredrag om boken?
– Jag tillhör de författare som väljer att ofta träffa min publik, jag framträder ungefär 100 gånger om året. Det är en rikedom av särskilt slag att få möta läsarna.
Du går i närkamp med verkliga personer i flera av dina böcker, du har skrivit om Edith Södergran, Bellman och nu Karl XII. Vad är det som gör att du skriver om historiska personer?
– Jag har alltid skrivit historiska texter, ”Kocksgatan” är till exempel en historisk dokumentär. Jag finner det lockande att kombinera forskning med egna livserfarenheter. Det fanns mycket skrivet om Karl XII, men samtidigt ingenting alls, det skrivna var tillrättalagt.
Boken har väckt uppståndelse.
– Ja, jag har aldrig tidigare stött på en så bred skala av reaktioner, fundamentalistiska karoliner med högeranknytning är upprörda, liksom nynazisterna som tidvis har förföljt mig.
Vad ligger bakom reaktionerna?
– Myter är svårast att ta död på. De som hyllar Karl XII inser nu att bilden av honom kommer att förändras genom min bok. Detta upprör dem, även om de ser att min bok håller för en vetenskaplig prövning. Just nu kan jag mest i landet om Karl XII och det är svårt för somliga att acceptera."
http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=119067