100 000 riksdaler! Jag som trodde vi snackade priser för skeppen inklusive kanonerna! Så runt hälften av Stora Cronans kostnad var till kanonerna?
Nästa ämne: Soveriegn of the Seas kostade faktiskt mer än så, nästan 66 000 pund, byggdes 1637 och bar runt 100 kanoner medan snittet för samtida 40 kanonersskepp byggda i England var ca 6000 pund. Jag utgår ifrån att detta är med kanonerna inräknade. Det här säger mig inte så mycket eftersom jag inte vet vad ett pund var värt i svenska riksdaler på den här tiden. Är det någon som vet?
Vad kostade ett linjeskepp?
-
Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
Kanonerna bör ha varit dyra, ja. Det var ju ingen slump att man tog upp så många av Cronans kanoner som möjligt bara några år efter förlisningen (m hj a dykarklockor)...mycket kapital i dem.
Fast vad gäller Sovereign of the Seas...där är det nog hela bilden. Hon var en jätte för sin tid, det skulle dröja över 80 år innan fartyg blev så stora som hon. Och hennes utsmyckning står inte Wasas efter...ett kolossalt skrytbygge.
Fast vad gäller Sovereign of the Seas...där är det nog hela bilden. Hon var en jätte för sin tid, det skulle dröja över 80 år innan fartyg blev så stora som hon. Och hennes utsmyckning står inte Wasas efter...ett kolossalt skrytbygge.
-
Lord Havelock Vetinari
- Medlem
- Inlägg: 377
- Blev medlem: 28 januari 2005, 19:39
- Ort: Uppsala
(Men då hade förstås fartyget tjänsgjort i många år)När vi jämför kostnader för örlogsskepp före och efter sekelskiftet 16-1700tal bör man även ta hänsyn till att man börjat gå över till att utrusta skeppen med gjutjärnskanoner istället för bronskanoner. Eftersom järnkanonerna var betydligt billigare (1/3 av priset för en bronskanon) och om kanonerna tidigare utgjorde runt halva investeringsbeloppet så borde totalkostnaden minska med 1/3.
Varför man överhuvudtaget diskuterar kostnaden för ett linjeskepp utan dess kanoner ur statsfinansiell synpunkt verkar märkligt. Den enda förklaringen jag kommer på är att man återanvände kanonerna från de skepp man tagit ur tjänst. Jag betvivlar dock att man gjorde så eftersom kanonerna var konsumtionsvaror och räckvidden minskade med användandet (troligare att metallen såldes t ex tillbaka till kanongjuterierna för återanvändning). Tror inte man utrustade flottans nybyggda stoltheter med uttjänta vapen. Alltså borde beräkningarna från 1696 års stat vara inklusive kanoner eller så var det en meningslös siffra för kommissionen att presentera. Spekulationer.
Varför man överhuvudtaget diskuterar kostnaden för ett linjeskepp utan dess kanoner ur statsfinansiell synpunkt verkar märkligt. Den enda förklaringen jag kommer på är att man återanvände kanonerna från de skepp man tagit ur tjänst. Jag betvivlar dock att man gjorde så eftersom kanonerna var konsumtionsvaror och räckvidden minskade med användandet (troligare att metallen såldes t ex tillbaka till kanongjuterierna för återanvändning). Tror inte man utrustade flottans nybyggda stoltheter med uttjänta vapen. Alltså borde beräkningarna från 1696 års stat vara inklusive kanoner eller så var det en meningslös siffra för kommissionen att presentera. Spekulationer.
Senast redigerad av 1 Strömmis, redigerad totalt 27 gånger.
-
Kurt Lundgren
- Medlem
- Inlägg: 15
- Blev medlem: 20 september 2005, 11:27
- Ort: Kurt Lundgren
- Kontakt:
Här är svaret på skeppskostnaderna, in till sista öret
Jag återkommer i skeppskostnadsdebatten med några citat ur min bok De stora örlogsskeppen från Carlshamn. Och nu hoppas jag frågan blir definitivt besvarad, med och utan kanoner, med och utan utrustning. Den tid som avses är början av 1680-talet.
130 fots skepp, 37 750 riksdaler.
150 fots skepp, 43 580 riksdaler.
164 fots skepp, 47 714 riksdaler.
Detta var skrovkostnader. Tillkommer järn, spik, pumpläder, rullbly etc som varierade i kostnad från ungefär 9 000 till 13 000 riksdaler silvermynt, allt i silvermnynt.
När ett skepp färdigutrustats med tackel, tåg, esping, slup, lavetter, kanoner etc var den sammanlagda kostnaden för ett 130 fots skepp 112 864 riksdaler, för ett 150 fots skepp 133 856 riksdaler och för ett 164 fots skepp slutligen 146 785 riksdaler.
Ofta var det så att skeppen betalades landskapsvis, alltså en skeppsskatt på Östergötland, Sörmland etc.
Vissa år var anslagen till amiralitetet under denna svåra tid bara ett par hundra tusen riksdaler, en del år inte mer än 77 000 kr, det mesta byggdes på kredit och det var en förfärlig administrativ röra; de flesta breven från Sheldon, Day och Turner, skeppsbyggmästare, är klagomål över att de aldrig fick betalt.
Beträffande kanonerna så användes de i flera hundra år, en del kanoner på Stora Cronan var från 1500-talet. Med artilleriet hände just ingenting förrän bakladdning och räffling under 1800-talets andra decenneium.
I alla de skeppshandlingar som jag har gått igenom har jag aldrig sett någon kostnadssammanställning efter själva bygget; jag tror inte att sådana gjordes helt enkelt, av skälet att det inte var möjligt.
Jag kan väl också nämna att svensk uppfinningsrikedom fanns även på denna tid. På Knarrön i Kalmar under dess storhetstid på 1680-talet konstruerades en dykarklocka med fönster !
De böcker i vilka dessa skeppsfakta finns är skrivna av mig :
- Anders Homan, en sjöofficer...
- Stora Cronan
- Sjöslaget vid Öland
- De stora örlogsskeppen från Carlshamn
- Sheldon, Day och Turner
Stora Cronan sjönk för att hon var för rank sedan barlastens lastats ur i Dalarön. Hon var felkonstruerad helt enkelt.
Det tog åtta är att färdigställa Cronan. Andra skepp kunde vara klara på ett par år.
Rump hette mannen som bärgade Cronans kanoner med dykare iklädda läderdräkter och med några rejäla supar innanför lädervästen innan de gick ner i dykarklockan. Vilka killar ! Över dem borde man resa ett monument på östra Öland.
För att vi nu skall få lite perspektiv på kostnaderna för ett örlogsskepp kan jag nämna att en tunna råg kunde kosta 2-3 riksdaler, en oxe sex riksdaler, allt detta ungefär. En skeppsbyggmästare kunde tjäna 30 riksdaler i månaden. En timmerman kanske inte tjänade mer än 20-30 riksdaler på ett helt år. En piga sex riksdaler om året.
Kurt Lundgren
130 fots skepp, 37 750 riksdaler.
150 fots skepp, 43 580 riksdaler.
164 fots skepp, 47 714 riksdaler.
Detta var skrovkostnader. Tillkommer järn, spik, pumpläder, rullbly etc som varierade i kostnad från ungefär 9 000 till 13 000 riksdaler silvermynt, allt i silvermnynt.
När ett skepp färdigutrustats med tackel, tåg, esping, slup, lavetter, kanoner etc var den sammanlagda kostnaden för ett 130 fots skepp 112 864 riksdaler, för ett 150 fots skepp 133 856 riksdaler och för ett 164 fots skepp slutligen 146 785 riksdaler.
Ofta var det så att skeppen betalades landskapsvis, alltså en skeppsskatt på Östergötland, Sörmland etc.
Vissa år var anslagen till amiralitetet under denna svåra tid bara ett par hundra tusen riksdaler, en del år inte mer än 77 000 kr, det mesta byggdes på kredit och det var en förfärlig administrativ röra; de flesta breven från Sheldon, Day och Turner, skeppsbyggmästare, är klagomål över att de aldrig fick betalt.
Beträffande kanonerna så användes de i flera hundra år, en del kanoner på Stora Cronan var från 1500-talet. Med artilleriet hände just ingenting förrän bakladdning och räffling under 1800-talets andra decenneium.
I alla de skeppshandlingar som jag har gått igenom har jag aldrig sett någon kostnadssammanställning efter själva bygget; jag tror inte att sådana gjordes helt enkelt, av skälet att det inte var möjligt.
Jag kan väl också nämna att svensk uppfinningsrikedom fanns även på denna tid. På Knarrön i Kalmar under dess storhetstid på 1680-talet konstruerades en dykarklocka med fönster !
De böcker i vilka dessa skeppsfakta finns är skrivna av mig :
- Anders Homan, en sjöofficer...
- Stora Cronan
- Sjöslaget vid Öland
- De stora örlogsskeppen från Carlshamn
- Sheldon, Day och Turner
Stora Cronan sjönk för att hon var för rank sedan barlastens lastats ur i Dalarön. Hon var felkonstruerad helt enkelt.
Det tog åtta är att färdigställa Cronan. Andra skepp kunde vara klara på ett par år.
Rump hette mannen som bärgade Cronans kanoner med dykare iklädda läderdräkter och med några rejäla supar innanför lädervästen innan de gick ner i dykarklockan. Vilka killar ! Över dem borde man resa ett monument på östra Öland.
För att vi nu skall få lite perspektiv på kostnaderna för ett örlogsskepp kan jag nämna att en tunna råg kunde kosta 2-3 riksdaler, en oxe sex riksdaler, allt detta ungefär. En skeppsbyggmästare kunde tjäna 30 riksdaler i månaden. En timmerman kanske inte tjänade mer än 20-30 riksdaler på ett helt år. En piga sex riksdaler om året.
Kurt Lundgren
Tack Kurt för ditt uttömmande svar.
Dock håller jag inte helt med om förenklingen att det inte hände någonting alls inom artilleriutveckingen fram till 1800-t. Inga stora revolutioner kanske men nog så viktiga ändå. Vikt-eldkraftratiot optimerades och tillverkningskonsten förfinades. Resultaten blev att pipsprängningarna blev färre och räckvidden successivt ökades bl.a. pga. att glappet mellan kulornas och eldrörens kalibrar minskade samt pga. att större krutladdningar kunde användas. Sen har vi riktskruvar och dylika finesser och framför allt övergången till järnkanoner. Jag skulle vilja påstå att ett skepp med 1700-t kanoner har ett klart överläge mot ett med 1500-t kanoner, och ett stort överläge om dessa kanoner har används i tvåhundra år och kommer att skicka iväg kulorna utan precision och räckvidd pga. slitna eldrör. Cronans 1500-t kanoner tror jag rörde sig om tämligen oanvända sådana och togs med som nödåtgärd eller så rörde det sig om enstaka vapen som togs med av symbolvärde.
Dock håller jag inte helt med om förenklingen att det inte hände någonting alls inom artilleriutveckingen fram till 1800-t. Inga stora revolutioner kanske men nog så viktiga ändå. Vikt-eldkraftratiot optimerades och tillverkningskonsten förfinades. Resultaten blev att pipsprängningarna blev färre och räckvidden successivt ökades bl.a. pga. att glappet mellan kulornas och eldrörens kalibrar minskade samt pga. att större krutladdningar kunde användas. Sen har vi riktskruvar och dylika finesser och framför allt övergången till järnkanoner. Jag skulle vilja påstå att ett skepp med 1700-t kanoner har ett klart överläge mot ett med 1500-t kanoner, och ett stort överläge om dessa kanoner har används i tvåhundra år och kommer att skicka iväg kulorna utan precision och räckvidd pga. slitna eldrör. Cronans 1500-t kanoner tror jag rörde sig om tämligen oanvända sådana och togs med som nödåtgärd eller så rörde det sig om enstaka vapen som togs med av symbolvärde.