Hur ska man läsa ut ett datum med två årtal?

[Sneseglaren]

Jag stöter ibland på datum i engelska arkiv med två årtal, tex 5th Feb., 1717/18. Varför står det så, och hur ska man tolka det? (Gissar att just i det här fallet avses 1718)

[Markus Holst]

Kan det vara så enkelt att man är osäker på årtalet och skriver ut alla möjliga alternativ?

[Sarvi]

Fram till 1750 började det nya året i England legqlt sett på vårfrudagen, 25 mars. Vilket inte hindrade att man ändå firade nyår i skiftet mellan december och januari. För att förtydliga (!?) skrev man då ofta ut årtalet för datum mellan 1 januari och 24 mars som t.ex. 1717/18. 5th february 1717/18 ska alltså utläsas som den femte februari 1718.

Men man körde fortfarande på den julianska kalendern fram till 1750 så den femte februari i England var inte nödvändigtvis den femte februari i resten av Europa, som så smått införde den gregorianska kalendern.

Mycket förvirrande alltihop och jag har aldrig orkat sätta mig in i det där på allvar, men jag minns det där om att man på första halvan av 1700-talet hade två nyår i England. De olika datumangivelserna vid denna tid kallas Old Style och New Style, efter 1750 är det alltså New Style.

Edit: Kollade, 1750 var det man bytte och inte 1752...

[koroshiya]

Det brittiska inkomst- och skatteåret följer fortfarande det gamla systemet och löper från 6 april till 5 april året efter. Man kan se att när de bytte system så flyttade de fram skatteåret med de dagar man tog bort, men naturligtvis valde att behålla högtiden på det datum det alltid hade haft.

Exempel på hur det kan se ut för Thomas Paine. Han föddes den 29 januari 1736, då han föddes. Men idag föddes han den 9 februari 1737.

[Sneseglaren]

Stort tack för förklaringen! Det gör det enkelt att minnas nästa gång man ska läsa ett sådant datum.

Jag har förstått sedan tidigare att man i början av 1700 talet insåg att man var tvungen att ta igen för förlorade skottdagar och därför ändrade kalenderräkningen (olika länder vid olika tillfällen och Sverige ska tydligen ha haft någon form av flytande förändring tills man kom ikapp), men det har inte slagit mig att året kunde börja på en annan månad än januari.

Nu är jag kanske lite ute och far här, men kan det hänga ihop med att oktober, november och december inte är årets åttonde, nionde och tionde månad, som namnen antyder?

[koroshiya]

Att många månader har "fel" namn är ett tydligt tecken på att romarna kan ha firat nyår i början av mars. Man gissar att de till en början har haft 10 månmånader, eller andra längder, och att de sedan har haft interkalationsperioder med namn som förmodligen inte har överlevt. Ganska snart införde de dock januari och februari, och den som gjorde det hittade kanske inte på namnen bara som så.

Senast runt år 150 f. Kr. vet man att politiker byttes ut den första januari, och det måste ha varit en faktor i att nyåret kom att flyttas.

Skulle jag själv gissa ville man nog behålla religiösa högtider vid ungefär samma tid på året, och då har man nog inte flyttat runt dem i kalendern som så, utan skapat januari och februari, kanske puttat in dem efter december, för att till sist sätta dem före mars.

Antalet månader med räknenamn var ursprungligen fler. Där fanns också Quintilis och Sextilis.

[KoteGaeshi]

Antalet månader med räknenamn var ursprungligen fler. Där fanns också Quintilis och Sextilis.

Senare givetvis Iulii och Augusti.

[Stefan Lundgren]

Har för mig att gränsen mellan två arkiv-år går sista maj och första juni.
Jag skulle alla tolka det som det stod i första inlägget om inget annat anges förstås.

Stefan

[koroshiya]

Har för mig att gränsen mellan två arkiv-år går sista maj och första juni.
Jag skulle alla tolka det som det stod i första inlägget om inget annat anges förstås.

Stefan

Jag vet inte hur det fungerar i Sverige, och ser man på äldre tiders texter är det så att man inte riktigt vet hur det fungerade då heller.

Ett typiskt exempel handlar om Sven Tveskägg som av månadernas namn handlade på ett sätt som tidsmässigt inte fungerar, såvida det inte var så att den som skrev hade en annan uppfattning om när ett år började, än vad vi har.

Om man tänker efter kan det vara så att det som i förstone verkar handla om samma månad, egentligen kan handla om händelser som skiljer sig åt med nästan ett år. Läser man ytligt blir det lätt att avfärda uppgifter som egentligen kan vara mycket rimliga.

Jag önskar jag kunde visa med skrift, men jag hittar tyvärr inget nu.