tremänningsregemente

[vallon]

Jag är lite osäker på om tråden hamnar rätt nu men iaf.. Jag har läst runt lite på internet om stormaktstiden och Svenska regementen under denna tid, då och då kommer just tremänningsregemente upp. Jag har ingen aning om vad det är för något, så skulle vara tacksam om någon berättade.

[frejs väpnare]

Ersättningsregemente. Karl XII gjorde ju slut på många "riktiga" regementen, vilka måste ersättas. Man började sätta upp dessa regementen redan från början, innan de behövdes.

[vallon]

Jaha, då förstår jag! Tack för svaret.

[medundersåte]

Ersättningsregemente. Karl XII gjorde ju slut på många "riktiga" regementen, vilka måste ersättas. Man började sätta upp dessa regementen redan från början, innan de behövdes.

Mer bestämt så var männingsregementen extra regementen som sattes upp vid sidan av de ordinarie regementen. De ordinarie regementena ersattes inom gällande system där rotar som förlorat "sina" soldater var tvungna att ersätta dessa.

Numret i männingsregementena anger hur många rotar som gick ihop för att ställa upp med en extra soldat. Ett tremänningsregemente innebär alltså att tre rotar ställer upp med en extra soldat utöver de tre ordinarie soldater de var skyldiga att ställa upp med. Det har även funnits fyr- och femmänningsregementen.

[EO41]

Hej, ursäkta kapandet av en gammal tråd. Jag hoppas att min fråga passar här.

Med tanke på hur 3,4 och 5-männingsförband rekryterades, var de därmed proportionerligt mindre än det vanliga indelta förbandet? Alltså om tre rotar gick ihop och satte upp en tremänningssoldat torde ett tremänningsregemente endast bli en tredjedels så stort i manskap räknat som huvudregementet. Eller har jag fattat fel?

[Markus Holst]

Hej, ursäkta kapandet av en gammal tråd. Jag hoppas att min fråga passar här.

Med tanke på hur 3,4 och 5-männingsförband rekryterades, var de därmed proportionerligt mindre än det vanliga indelta förbandet? Alltså om tre rotar gick ihop och satte upp en tremänningssoldat torde ett tremänningsregemente endast bli en tredjedels så stort i manskap räknat som huvudregementet. Eller har jag fattat fel?

Jag tror snarare att de rekryterades över större områden. Tre regementen satte så att säga upp ett tremänningsregemente.

[Ben]

Det fanns inte någon standardstorlek för de indelta regementena, även om 1 200 resp. 1 000 var det vanligaste för infanteri resp. kavalleri. Det innebar att även fördubblings- och männingsregementen varierade i storlek, men det var inte ovanligt att man bildade dem genom att slå ihop rekryter från flera län. Det regemente som Lewenhaupt blev chef för 1700 bestod exempelvis av tremänningar från Uppland, Västmanland & Dalarna.

[Ben]

Ett generalfördelning över den svenska armén 1701. Ur Adam Ludvig Lewenhaupts efterlämnade handlingar. En del av korrigeringarna har han sannolikt gjort själv.

[EO41]

Tack Ben och Markus! Då fattar jag principen.

Kan man generellt säga att tremänningsförbanden var av sämre kvalitet än de ordinarie indelta regementena? Det förefaller som om de hade sämre utrustningsläge och gissningsvis sämre utbildningsläge pga hastigheten med vilken de sattes upp. Hur fick man fram befäl och underbefäl med snabbhet (samtidigt som man införde fördubbling av befäl i samtliga regementen om jag fattat det rätt)?

[Ben]

Hur fick man fram befäl och underbefäl med snabbhet (samtidigt som man införde fördubbling av befäl i samtliga regementen om jag fattat det rätt)?

När det gäller Lewenhaupts eget tremänningsregemente (som började sättas upp sensommaren 1700) så bad L. landshövdingarna i Västerås, Uppsala och Falun om hjälp med att spåra upp officerare och underofficerare, som av en eller annan anledning inte redan tjänstgjorde vid något regemente. Själv hade Lewenhaupt inte tjänstgjort en enda dag i svenska armén innan han sommaren 1700 utnämndes till överste, men hade däremot lång erfarenhet från krigstjänst utomlands. Personer med liknande bakgrund var alltså en tänkbar kategori, liksom sådana som tagit avsked av ett eller annat skäl men likväl var kapabla att tjänstgöra. Landshövding Gripenhielm i Dalarna bad att hans fjortonårige son skulle få bli officer vid regementet - vilket han också blev. Så det var en annan möjlighet - unga adelsmän som ville bli officerare.

Fördubblingsofficerare kom till något senare (våren-sommaren 1701).

[Ben]

Tack Ben och Markus! Då fattar jag principen.

Kan man generellt säga att tremänningsförbanden var av sämre kvalitet än de ordinarie indelta regementena? Det förefaller som om de hade sämre utrustningsläge och gissningsvis sämre utbildningsläge pga hastigheten med vilken de sattes upp.

Det finns en avhandling som delvis behandlar detta:

Persson, Roland
Rustningar i Sverige under det stora nordiska kriget
Lund, 1975

Från början var ju avsikten att dessa männingsregementen skulle överta skyddet av hemlandet när de ordinarie förbanden skeppades ut. Sedan tvingades man, på grund av behovet av att öka krigsmaktens styrka, gå ifrån detta och skicka även en del männingsregementen utomlands.

Persson har f.ö. behandlat liknande frågor i ett par uppsatser i Karolinska Förbundets årsbok.