Det tror jag nog att de gjorde. De var nog inte så naiva att de inte visste vad kriget innebar. Men kanske var det så att när de fått uppleva stora och överraskande segrar som t ex Narva så blev de mer och mer övertygade om sin egen förträfflighet? Någon slags illusion om att "vi är bättre än våra fiender" och "jag har överlevt X antal strider så jag kommer klara mig framöver också".
Men helt klart tror jag att man kan sätta en slant på att om de lidit stora förluster i början av kriget, säg mot Danmark år 1700, så hade nog en sådan självbild inte funnits i samma utsträckning.
Den karolinska mentaliteten
-
Fredrik Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1411
- Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
- Ort: Södermanland
Re: Den karolinska mentaliteten
Regimus Neque Hostis
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"
Re: Den karolinska mentaliteten
Jag har läst någonstans att stridens grundelement som idag sägs vara eld, rörelse, skydd var vid den tiden eld, rörelse, anda och diciplin. Då kan sägas att den Karolinska armén lade tyngdpunkten vid rörelse och anda, den Ryska vid eld och diciplin. Vid tex Narva hade den svenska andan motstått den ryska elden och bibehållet en rörelse framåt, detta hade satt skräck i den ryska sidan som brytit deras diciplin vilket ledde till rysk flykt och svensk seger. Vid Poltava påverkade den ryska elden den svenska rörelsn så den inte kunde bryta den ryska disiplinen tillräckligt för att tvinga fram en flykt. Min egen väldigt förenklade syn på detta.