Finnetyskarna under 1600-talet

[cats]

Under Gustav II Adolfs tid flyttade många utlänningar till Österbotten i Finland. Främst tyskar, men också skottar hörde till de här nykomlingarna. De slog sig ofta ner i de nyligen grundade städerna längs finska kusten. Kungen ville dra nytta av deras stora merkantila kunnande. De här tyskarna kallades "Finnetyskar".
Samtidigt begränsades deras möjlighet att flytta tillgångar ut ur riket. Om någon ville flytta, fanns det en bestämmelse som sa att han måste lämna en tredjedel av sina tillgångar till staden han flyttade från.
Ofta kom de här borgarna först till Stockholm och därifrån till Åbo. Från Åbo flyttade de som företrädare för en storborgare norrut tills de så småningom blev självständiga köpmän i de Österbottniska kuststäderna.

I Vasa var 1610 den rikaste handelsmannen med tjära en tyskfödd borgare som hette Joachim Wessell. Ursprungligen från Lübeck. Samtidigt fanns det i staden andra inflytelserika utlänningar. Skottarna Mathias Long och Aleksander Keitt och tysken Flyger.
Senare under 1620-talet flyttade andra tyskar till Vasa. Hans König, Anders Grote, och bröderna Wellam och Hans Matzmann, som också hade en broder, Casper Matzmann, som flyttade till Gamlakarleby.

En annan tyskfödda borgare som kom till Österbotten var Heman Jesenhausen som var född i Westfalen. Jesenhausen lämnade efter sig en förmögenhet på över hundratusen koppardaler och var en av Österbottens rikaste män vid den här tiden.

I Nykarleby fanns Kort Bochmöller, som också hade en bror i Uleåborg. Två tredjedelar av affärerna i den här lilla staden ägdes av Bochmöller. Där fanns också Klaus Witting, Hans Dorff, Hieronymus Karsten. Alla ursprungligen från Tyskland.

Till Uleåborg flyttade 1642 en tysk vid namn Clas Jenderjan, som på några årtionden kunde tävla med Jesenhausen i Vasa när det gällde förmögenhet. Samtidigt med honom fanns en Henrik Corte i samma stad.

Finns det någon som vet om vad det blev av alla de här tyskarna efter 1600-talet? Hur länge fanns det sådana här "Finnetyskar" i Finland. Flyttade de under ofredsåren på 1700-talet? Vet någon vilken inverkan de hade på utvecklingen i landet och om de lämnat några bestående minnen efter sig?

Ingen av de här nämnda efternamnen är speciellt vanliga namn i dag i Finland. Det skulle vara intressant att veta vart de tog vägen, utan att tvingas uppsöka några kyrkböcker.

[Hedmark]

Första gången jag har hört talas om just "finnetyskar" men det är ett jäkligt intressant ämne.
Min gissning är att de flesta flydde, precis som du sa under orolighets tider. Men jag kan nästan lova att de flesta ättlingar eller de som bestämde sig för att stanna bytte namn då det var vanligt under dessa omständigheter. Jag vet att många bytte namn under WW1 och WW2 just för att skydda sin familj. Och som sagt, förr i tiden var det vanligt att ta nytt namn i nytt land.

[cats]

Stämmer om namnbyten. Läste att de skottar som flyttade under 1600-talet ofta bytte till tyskklingande namn när de kom till Sverige.
Det skulle vara mycket intressant att veta om det finns forskning om de här tyskarna. Vilken inverkan de hade på samhället och varför de kom så långt som till Österbotten.
De omnämns helt kort i Nils Erik Willstrands bok "Riksdelen". Där det hänvisades till en, som jag trodde bok, som hette "Borgarnas ursprung i Österbotten". Det visade sig att boken var en artikel som skrevs i en finsk tidning, enligt bibliotekarien på 50-talet. Fick en kopia av artikeln på finska.

[Hedmark]

Man kan ju enkelt, eller nej inte så enkelt se om de har haft någon kulturell inverkan, det borde isåfall vara tydligt. Gammal arkitektur osv. Och varför de tog sig så långt som de gjorde finns det säkert många anledningar till, man kan bara gissa på dem eftersom vi i nuläget inte har tillräckligt med information. (jag ska dock kolla igen vissa saker )
Men de kan ha flyttat pga brist på mat, jobb, bördig jord, etnisk utrensing. Var de "tyskar" som flyttade till Finland osv verkligen tyskar och inte inflyttade andra etniska grupper som av rädsla flyttade vidare?

Hah, nu snurrar jag. Sparka lite på mig.

[frejs väpnare]

Där det finns affärer att göra, brukar det dyka upp affärsmän. Att döma av de förmögenhetssiffror som nämnts fanns det affärer att göra i Österbotten.

I 1600-talets Sverige är det lite ovanligt att affärshus etableras och ärvs i flera led.
Det är en generation som driver sina affärer, och när den dör kommer det an annan som övertar ruljansen. Denne ”annan” kan i o.f.s. vara en släkting, brorson, syssling etc, som börjar sin verksamhet med praktik hos den ”förste”.

I Göteborg är det så fram till 1800-talet. Vid något tillfälle frågade jag en ekonomhistoriker varför det var så. Jag fick två förklaringar.
1 – Trots att många affärer gav avsevärda vinster, var likviditeten generellt sett svag. En misslyckad affär, ett haveri etc kunde tömma köpmannens kassa. Och då gällde det att ha ett sådant förtroende hos köpare/säljare att man fick kredit. Sådant förtroende kan inte ärvas.
2 – Fanns det pengar, mark, etc att ärva, var det många söner som ”investerade” i kyrklig eller statlig karriär - och, i bästa fall, ett adelskap. Döttrar var, av samma skäl (dvs pengar), attraktiva för nyadlade statstjänstemän (tex Piper)

[cats]

Handelshusen var alltså mera kortlivade till sin natur på 1600-talet.

Hur länge var förbudet att flytta i kraft utan att man måste ge bort en betydande del av sin förmögenhet till staden man bodde i?
Ärvdes den skyldighet av barn, släktingar?

[Hedmark]

Tråkigt att tråden dog ut, den var intressant :<

[kkylakos]

Om tyska borgaresläkter i Finland har skrivits en hel del. Eftersom deras ättlingar fortfarande lever i Finland. Grundinformation går att läsa (på finska, referat på svenska i slutet) i
Aarno Tertti: Suomen saksalaiset kauppiassuvut. Hypoteeseja, luonnoksia. Genos 54(1983), s. 81-100

[cats]

Tack för den länken. Mycket intressant