Kvinnor inom hem och industri
-
skruttan_m
- Ny medlem
- Inlägg: 5
- Blev medlem: 23 mars 2004, 23:27
- Ort: Halland
Kvinnor inom hem och industri
Kvinnor nämns allt sällan i den tidig moderna historien. Hur hade dom det? Vet man egentligen att dom redan då hade det sämre "jämställt" än vad kvinnorna har det idag på arbetsmarknaden med tanke på löner m.m. Genom artiklar har jag läst om att kvinnor hade dispans vad det gäller arbetstid och vad de arbetade med och löner, men inget om hur dom hade det i hemmen upptill deras s.k. eventuellt ibland industriella arbetssysselsättningar.
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
Under tidigmodern tid var reglerad arbetstid (att kunna få dispens ifrån) ett okänt begrepp, och industriella arbetsförhållanden rätt ovanliga, så jag förstår inte riktigt vart du vill komma. Likaledes lönearbete, de flesta arbetade i för sig själv eller godsherren (motsv.) som ingående i hushåll.
Mvh Petter
Mvh Petter
Du skriver:
Jag har en intressant uppgift från den period som jag har snöat in på, 1600-talet: när Carl Gustaf Wrangel lät uppföra Skoklosters slott söder om Uppsala tog han in soldater som lönearbetare. De utförde relativt okvalificerade arbetsuppgifter: gräva, bära, hålla, fästa etc under olika hantverksmästares överinseende. Det anmärkningsvärda är att dessa karlar går i strejk (Sveriges första dokumenterade) efter att ha surnat till över att de fått lägre dagsersättning än kvinnor men likadana arbetsuppgifter. Resultatet av strejken blev att de fick samma ersättning. I detta sammanhang får vi föreställa oss att kvinnorna till skillnad från soldaterna upprätthöll någon form av yrkeskunskap inom byggbranschen t.ex. som kalkrörerskor (kvinnoyrke framt till ca 1900).
Uppgiften publicerades i Erik Andréns avhandling Skokloster ett slottsbygge under stormaktstiden, 1948.
Författaren utvecklar inte beskrivningen utav den kvinnliga arbetskraftens insatser utan det är denna lilla passus som får oss att inse hur stor del av stormaktstidens byggföretag som faktiskt vilar på kvinnlig kraft.
Många av stormaktstidens kvinnor levde hela livet ogifta och stod utan faderligt beskydd. Därmed var de beroende av lönearbete för sin försörjning. De var hänvisade till arbete som inte omfattades av skråväsendets regleringar. Livsmedelsproduktion, hushållstjänster och textilproduktion stod väl närmast tillbuds. Och som hantlangare eller kalkrörerska tog de alltså del i husbyggen!
och jag har inte en susning om vad för dispans du avser. Eller vilken tid du mer exakt menar inom de nästan 300 år som forumbeteckningen "tidigmodern tid" avser. Din fråga gör mig nyfiken och undrar om du kan utveckla den?Genom artiklar har jag läst om att kvinnor hade dispans vad det gäller arbetstid och vad de arbetade med och löner, men inget om hur dom hade det i hemmen upptill deras s.k. eventuellt ibland industriella arbetssysselsättningar.
Jag har en intressant uppgift från den period som jag har snöat in på, 1600-talet: när Carl Gustaf Wrangel lät uppföra Skoklosters slott söder om Uppsala tog han in soldater som lönearbetare. De utförde relativt okvalificerade arbetsuppgifter: gräva, bära, hålla, fästa etc under olika hantverksmästares överinseende. Det anmärkningsvärda är att dessa karlar går i strejk (Sveriges första dokumenterade) efter att ha surnat till över att de fått lägre dagsersättning än kvinnor men likadana arbetsuppgifter. Resultatet av strejken blev att de fick samma ersättning. I detta sammanhang får vi föreställa oss att kvinnorna till skillnad från soldaterna upprätthöll någon form av yrkeskunskap inom byggbranschen t.ex. som kalkrörerskor (kvinnoyrke framt till ca 1900).
Uppgiften publicerades i Erik Andréns avhandling Skokloster ett slottsbygge under stormaktstiden, 1948.
Författaren utvecklar inte beskrivningen utav den kvinnliga arbetskraftens insatser utan det är denna lilla passus som får oss att inse hur stor del av stormaktstidens byggföretag som faktiskt vilar på kvinnlig kraft.
Många av stormaktstidens kvinnor levde hela livet ogifta och stod utan faderligt beskydd. Därmed var de beroende av lönearbete för sin försörjning. De var hänvisade till arbete som inte omfattades av skråväsendets regleringar. Livsmedelsproduktion, hushållstjänster och textilproduktion stod väl närmast tillbuds. Och som hantlangare eller kalkrörerska tog de alltså del i husbyggen!